≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Onsdagen den 6 juli genomför projektet KV21 fyra seminarier på Försvarspolitisk arena i Almedalen.

Krigsvetenskapsakademien i Almedalen onsdagen den 6 juli 2016

Sedan år 2014 pågår inom Krigsvetenskapsakademien ett omfattande studie- och forskningsprojekt kallat KV21 (”Det framtida stridsfältet – krigsvetenskap i det 21:a århundradet”). Projektet, som avslutas 2018, har en bred ansats och omfattar bl a omvärldsutveckling, teknisk utveckling och civilt och militärt försvar, allt i ett perspektiv 10-15 år framåt i tiden. Väsentliga delresultat kan redan presenteras.

I samarbete med Försvarsforum och Försvarspolitisk Arena genomför Krigsvetenskapsakademien därför fyra seminarier i Almedalen, som kommer att belysa aktuella frågeställningar i de säkerhets- och försvarspolitiska debatterna.

Se vidare om Försvarspolitisk Arena på www.forsvarspolitiskarena.se. Försvarsforum är ett samarbetsprojekt mellan Allmänna Försvarsföreningen, Försvarsutbildarna och Akademien, som syftar till att informera om och diskutera försvars- och säkerhetspolitiska frågor. [läs mer…]

Professor Bo Huldtav Olof Santesson

Det har mörknat över Europa. För det konstaterande behöver man inte vara historiker och säkerhetspolitisk forskare som akademiens framlidne tidigare styresman, professor Bo Huldt. Hans elegant framförda tankar om var vi idag står, mot bakgrund av tidigare erfarenheter av världen i kris, skulle ändå firat triumfer. Nu fick tidigare medarbetare, kolleger och vänner ta vid i det minnesseminarium med fyrtiotalet deltagare som i den ljusaste årstiden, den 10 juni, hölls i Sverigesalen på Försvarshögskolan, anordnat av skolan och Krigsvetenskapsakademien i närvaro av hans döttrar och vännen på senare år, ledamoten Gunhild Beckman. [läs mer…]

av Yrsa Grüne

Den bedömning av vilka återverkningar ett eventuellt finländskt Natomedlemskap skulle ha för Finland är tydlig på en punkt. Finland och Sverige bör fatta ett gemensamt beslut – om att ansöka om Natomedlemskap eller att stå utanför det.

Det är en önskvärd tanke, åtminstone för dem som betonar det gemensamma mellan de två länderna före olikheterna. Men vad handlar det om? De fyra experterna – Mats Bergquist, François Heisbourg, René Nyberg och Teija Tiilikainen – skrev en bedömning som i själva verket inte innehöll mycket av vad som tidigare har sagts. Det nya är att detta nu är listat på ett och samma ställe. [läs mer…]

av Michael Sahlin

”The security vacuum in the Middle East and North Africa will have long-term negative consequences for the stability of Europe. The offensive of the Islamic State, mass migration, and Russia s attempts to rebuild its influence in opposition to the West in general, and the US and NATO in particular, will intensify new threats for NATO and its partners…”

(W Lorentz, PISM Bulletin, nov 2015)

För svensk del, och i svensk, nordisk och polsk debatt, handlar upptakten och förberedelserna inför Natos kommande toppmöte i Warszawa mest om norra flanken, vårt säkerhetspolitiska närområde, Östersjöområdet och Arktis. Men för Nato som helhet handlar det i hög grad också om den södra flanken, området söder och sydväst om Ryssland, med andra ord Svarta havsområdet som via turkiskt territorium och det extremt komplicerade transkaukasiska området också berör och berörs av de syriska och irakiska konflikthärdarna, med en mängd oklara frågor vad gäller Natos roll i dessa, inte minst som följd av alliansmedlemmen Turkiets läge, anspråk och roll. I detta södra flankområde, hur det nu ska definieras militärgeografiskt (i de officiella Nato-dokumenten tycks ”södra flanken” egentligen täcka hela MENA, Middle East and North Africa), handlar ju det amerikansk-ryska förhållandet om en säregen och ofta svårtolkad mix av samarbete och (potentiell) konflikt, särskilt vad gäller Syrien. Och på den södra flanken är ju antalet aktörer/parter och delkonflikter av helt annan art och grad jämfört med det tydliga motsatsförhållandet uppe i norr, där Natos roll är jämförelsevis  klar och tydlig och aktörsuppställningen begriplig. [läs mer…]

av Lars Holmqvist

Onsdagen den 25 maj förväntas Riksdagen fatta beslut angående ett svenskt Värdlandsavtal med NATO.

Intressant nog har vi den senaste tiden kunnat se flera olika störningar riktade mot vår infrastruktur. En efter en av dessa störningar har i efterhand visat sig vara en följd av handhavandefel eller bristande underhåll.

Senast under lördagen 21 maj visade det sig att en avklippt kabel vid en mast i Tranemo egentligen hade rostat bort, men inom ett par timmar efter att detta blivit känt menade en åklagare i Borås att polisen måste ha blandat ihop masten i Tranemo med något annat ärende. Vi får följa den vidare utvecklingen om orsaken. Däremot kan vi konstatera att masten i Häglared (nära Borås) som rasade den 15 maj 2016 har utsatts för vad som bortom allt rimligt tvivel måste anses vara sabotage.

Under gårdagen lamslogs den svenska flygtrafiken under ett par timmar. Samtidigt gick SJ:s biljettbokning ner. Vi har tidigare i maj sett störningar på SOS Alarm (larmnummer 112). Även SVT har fått känna på att deras sändningar har påverkats, senast igår. [läs mer…]

av Björn Körlof

Vi har på kort tid fått ta del av två viktiga intervjuer med höga företrädare för rysk utrikes- och säkerhetspolitik. Konstantin Kosatjev är ordförande i ryska federationsrådets utrikesutskott och till hör president Putins parti Enade Ryssland. Han intervjuades i SvD den 23 april. Sergej Lavrov, Rysslands utrikesminister, intervjuades i DN den 29 april. Ingenting sker i Ryssland på denna nivå utan att president Putin är informerad och har gett sitt godkännande. Det finns alltså anledning att utgå ifrån att det budskap de bägge gett till Sverige är förberett och sanktionerat av Putin. [läs mer…]

Försvarsmaterielkostnaderna ökar snabbt. Bilden visar korvetten Härnösand. Foto: Jimmie Adamsson, Försvarsmakten.

Försvarsmaterielkostnaderna ökar snabbt. Bilden visar korvetten Härnösand. Foto: Jimmie Adamsson, Försvarsmakten.

av Herman Fältström

Lars Wedin har skrivit en tankeväckande analys av den Nato-debatt som äger rum i Sverige. Jag har svårt att förstå det som debattörerna använder som argument för eller emot en anslutning till Nato. För många av debattörerna borde en historisk tillbakablick råda till eftertanke.

Samma dag som Tyskland invaderat Polen, den 1 september 1939, slog statsminister Per Albin Hansson i ett radiotal fast vad som skulle bli samlingsregeringens primära målsättning under hela kriget:

… att till varje pris hålla Sverige utanför kriget.

Detta mål kom att vara överordnat önskan om att Sverige skulle förhålla sig neutralt enligt folkrätten. Denna hållning har kommit att prägla den svenska utrikes- och försvarspolitiken sedan dess. [läs mer…]

Författaren, generalmajor Berndt Grundevik, t h efter en flygtur med Jas 39 Gripen fört av chefen F 21 överste Carl Johan Edström. Foto: Jan Jönsson/­Försvarsmakten.

Författaren, generalmajor Berndt Grundevik, t h efter en flygtur med Jas 39 Gripen fört av chefen F 21 överste Carl Johan Edström. Foto: Jan Jönsson/Försvarsmakten.

av Berndt Grundevik

I juni 2015 fattade riksdagen beslut om förvarets inriktning för perioden 2016-2020. Alla som verkar i Försvarsmakten måste verka för att genomföra fattat beslut, oavsett vad vi anser om tilldelade ekonomiska resurser eller val av säkerhets- och försvarspolitisk inriktning.

Utöver genomförandet av 2015 års försvarsbeslut behöver Försvarsmakten (FM)  ytterligare blicka framåt och ta fram bra beslutsunderlag inför nästa försvarsbeslut. Utifrån nu gällande försvarsbeslutsperiod så antar jag att ett nytt försvarsbeslut behöver fattas av riksdagen senast i juni 2020 och därefter gälla i tidperioden 2021-2026.

Men det är också viktigt att ha ett tredje tankespår, en parallell planering, en s k omfalls- planering. Utifall omvärldsläget ytterligare skulle försämras och om våra politiker vill att Försvarsmakten skall utvecklas snabbare än tidigare fattade beslut, så måste FM ha en förmåga att snabbt omsätta ett sådant politiskt direktiv. [läs mer…]

av Gunilla Herolf

Folk och Försvars rikskonferens, som i år firade sitt 70-årsjubileum, ägde traditionsenligt rum i Sälen andra veckan i januari. De cirka 350 deltagarna utgjorde ett brett spektrum av säkerhetspolitiskt engagerade i Sverige: representanter för medlemsförbunden, politiker, diplomater, anställda i departement och ämbetsverk, forskare med flera. Bland årets utländska gäster fanns Lettlands president, den finske överbefälhavaren samt chefen för Politiets sikkerhetstjeneste i Norge.  [läs mer…]

av Carl Björeman

Vår nye ÖB Michael Bydén vill göra upp med bilden av att Sveriges försvar inte duger. ”Vi är riktigt bra”, säger han i en intervju på DN.se 2016-01-17.

Som motiv för sin positiva bedömning anför Bydén bland annat följande: [läs mer…]