Försvar och Säkerhet är Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg. Ett antal ledamöter ger varje vecka bidrag syftande till bred information om säkerhets- och försvarsfrågor vilka kan tjäna som underlag för debatt i andra fora. Policy »
av Lars Holmqvist
Lördagen den 8 juni publicerade SvD ett debattinlägg skrivet av tre av Sveriges mest namnkunniga diplomater, Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman. Rubriken löd
”Sverige kan göra mer för avspänning i Europa”. Debattinlägget skrevs med anledning av den internationella ministerkonferens för nedrustning som regeringen nyligen har anordnat.
De tre artikelförfattarna har var och en över femtio års erfarenhet av diplomati och utrikespolitik. En imponerande tidsrymd.
Vi känner alla till att inom diplomatin är språket centralt. En skicklig diplomat väljer sina ord med omsorg, beroende på vad denne önskar uppnå och/eller undvika. Språket bör inte vara så rakt att det kan uppfattas som konfrontativt men inte heller så vagt att risken för missförstånd ökar. För att diplomaten ska kunna uttrycka sig med precision krävs att han eller hon behärskar språket i grunden. Än högre blir kraven när parterna inte har samma modersmål, då språkliga nyanser inte alltid går oskadda genom översättning.
Det kan vara bra att ta med sig tanken på diplomatens språkliga förmåga när man tar del av debattartikeln. [continue reading…]
av Christian Braw
Einstein har mycket klokskap att förmedla. Foto: Naci Yavuz / Shutterstock.com.
Den brittiske generalen Sir John Glubb – även kallad Glubb Pasha och Abu Hunaik – ansågs i Europa vara Mellersta Österns mäktigaste man under sin tid som överbefälhavare i Jordanien. Där hade han byggt upp Orientens mest effektiva försvarsmakt,
The Arab Legion. Den bevisade sin kapacitet 1948. Själv såg han sig inte som Mellersta Österns mäktigaste man. En gång sade han: ”I was a servant of King Abdullah.” Därmed beskrev han varje soldats situation. Denne är alltid underordnad. Men att soldaten är en tjänare innebär inte att han/ hon är en slav. Soldaten har alltid ett eget ansvar. Avvägningen mellan underordningen och det egna ansvaret tillhör det mest komplicerade och krävande i rollen/uppgiften.
[continue reading…]
av Stig Rydell
Ett stort ansvar vilar på nuvarande regering då det gäller att återskapa en trovärdig försvarsförmåga. Foto: Wikimedia Commons.
Hur betraktar omvärlden Sverige – en trovärdig partner som tar ansvar för den egna säkerheten, eller tvärtom?
Landet som stannar upp precis innan en unik, lovande och välbehövlig utarbetad rapport från Försvarsberedningen presenteras, p g a sent uppkommen oenighet kring ekonomin? En fråga som borde ha besvarats långt tidigare, det har funnits rikligt med tillfällen att förankra den ytterst välbehövliga satsningen.
Vilka signaler ger detta till omvärlden?
Artikeln tar upp några delar från Försvarsberedningens rapport, exempel på militär förmåga i närområdet samt Sveriges ansvar. [continue reading…]
av David Bergman
Urklipp från SoldF 1972, 1986, 2001 samt ”SoldF NY” ännu ej publicerad.
Ytterligare ett år i fångenskap har passerat för Stig Nilsson. Den svenske soldaten som varit krigsfånge i varje upplaga av Soldaten i fält sedan 1972. Förra året kunde Akademien glädjande nog visa den senaste bilden från kommande SoldF. Tecknaren Wolfgang Bartsch som gjorde den senaste illustrationen vilken vi presenterade förra året avled tragiskt strax innan bilden publicerades. Vi beklagar hans bortgång djupt, men genom hans sista bilder lever Stig kvar för oss. Ända sedan det senaste livstecknet kom har dock allt fler röster höjts för något helt uppenbart och som borde skett för länge sedan: En befordran.
Vi vet inte vilket förband Stig tillhör eller vad hans befattning var – han har varit en riktig krigare och inte släppt mer information än han måste. Men vi får anta att han i alla fall fullföljt sin grundutbildning och befattningsutbildning innan han skickades i strid. Utöver det säger Försvarets författningssamling tydligt att en menig kan befordras till vicekorpral efter genomförd befordringsutbildning och när denne fullgjort minst 150 tjänstgöringsdagar. Vi känner förvisso inte omständigheterna eller den exakta tidpunkten för Stigs tillfångatagande. Men från de första historiska livstecknen har han snart suttit fånge i 50 år och därmed kvalificerat sig för en befordran drygt 114 gånger om. [continue reading…]
av Jan Leijonhielm
Nyligen har två viktiga rysslandsanalytiska produkter sett dagens ljus: dels Försvarsberedningens betänkande och Tomas Bertelmans bok ”Från ett kallt krig till ett annat”. utgiven på Medströms förlag. Bägge förtjänar högt beröm, men av olika skäl.
Försvarsberedningen har enats om ett betänkande som skiljer sig från tidigare i den bemärkelsen att man gör flera lovvärda saker – en tillbakablick på tidigare beredningars resultat och träffsäkerhet – inte alltid så hög- och en diskussion om problemen med att bedöma framtiden, i detta fall hur den ryska kan se ut. Rysslandsavsnittet ger i sin relativa korthet en mycket klar analys av de nu synbara trenderna i rysk utveckling, en växande inhemsk repression och samtidigt utrikes aggression. Beslutsfattandet sker i en allt trängre krets, som möjliggör oväntade händelseutvecklingar. Den enda logiska slutsatsen av detta blir att omvärlden och Sverige måste utgå från ett värstafalls-scenario och anpassa sin försvarsförmåga efter detta. En ytterligare logisk slutsats blir att vi borde gå med i NATO, men sådana diskussioner förekommer som bekant inte i denna församling. Det är dock glädjande och viktigt att samtliga partier delar synen på den ryska utvecklingen. [continue reading…]
Nummer 2-2019 är något försenad och beräknas utkomma den 8 juli.