≡ Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

Forskningsfrågor

Forskningen kommer att koncentrera sig på frågor som sammantaget avser att klargöra hur Sverige i ett europeiskt sammanhang optimalt ska kunna möta de utmaningar som landet står inför. Det innebär bland annat att behandla frågan om vilka utmaningar som är av säkerhetspolitisk vikt för Europa och för Sverige och vilken inriktning Sverige bör utveckla också resursmässigt. Följande forskningsfrågor kommer att behandlas:

  1. Vilka säkerhetspolitiska konsekvenser får utvecklingen i Europa för Sverige och hur bör vi samarbeta med partners för att bäst främja vår egen säkerhet och den regionala säkerheten?
  2. Vilka militärstrategiska, operativa och tekniska konsekvenser får försvarssamarbetet i det europeiska perspektivet och hur kan Försvarsmakten m fl. användas för att bidra till en bredare europeisk säkerhet samt hur ska de militära förbanden användas i händelse av ökad spänning, kris och krig?
  3. Med vilka medel och metoder bör det civila försvaret utvecklas dvs. hur ska det fortsatta arbetet bedrivas?

Uppdrag till projektledning och delprojektledere

Projektledaren

Led övergripande och slutför projektet SES.

Sekreteraren

Stöd projektledaren och svara för projektets administration och ekonomi. Vara föredragande vid projektledningsmöten samt dokumentera dessa i protokoll som delges projektledarna,

Vetenskaplige ledaren

Säkerställ att projektet arbetar utifrån vedertagna vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet samt att slutsatser, rapporter och böcker etc. håller hög vetenskaplig standard.

Informationsansvarige

Svara för i samverkan med projektledaren, redaktören och delprojektledaren att forskningens resultat fortlöpande dels bekantgörs på hemsida, dels delges Regeringskansliet, Försvarsberedningen, berörda myndigheter och utvalda statliga och privata aktörer. För publiceringar i Handlingar och Tidskrift äger redaktören som ansvarig utgivare att slutligt utforma text.

Redaktören

Sammanhåll allt redaktionellt arbete vad avser böcker, skrifter, rapporter och texter som avses publiceras i Handlingar och Tidskrift som produceras i projektet. Svara för i samverkan med den informationsansvarige för att akademiens hemsida fortlöpande bekantgör projektets aktiviteter (seminarier, skrifter, böcker, referat m m).

Delprojekt Säkerhetspolitik

Analysera och lämna förslag avseende ”Försvaret av Europa och Sveriges säkerhetspolitiska bidrag”.

Mot bakgrund av det ovissa säkerhetspolitiska läget inriktas delprojektet mot en sekvens av tematiska delrapporter, byggda på inom avdelning VI befintliga kompetenser, snarare än mot en enda större slutprodukt. Formaten för redovisningar förutses tematiska seminarier, i förekommande fall med anlitande av avdelningens kallade ledamöter, följda av redovisningar i akademins gula tidskrift eller i särskilda häften.

Syftet är att genomföra en fristående granskning av den aktuella och framåtblickande säkerhetspolitiska diskursen inom för svensk säkerhet centrala europeiska miljöer, huvudstäder och organisationer, och att utifrån detta redovisa fristående (men politiskt relevanta) rekommendationer om riktlinjer för Sveriges säkerhetspolitiska bidrag, som grund för en realistisk, klok samt aktiv utrikes- och försvarspolitik.

Delprojektet genomförs flexibelt i förhållande till de offentliga processer inom utrikes- och försvarspolitiken, bl a ska tidiga redovisningar som kan nyttjas av försvarsberedningen kunna lämnas.

Delprojektet ska ligga steget före övrig forskning i projektet.

I den senare delen av projektets samlade forskning bör delprojektet Säkerhetspolitik sammanhålla en analys av relevansen och innehållet av den nu av regeringen antagna nationella säkerhetsstrategin. Analysen bör utmynna i en översyn av den nämnda strategin och lämna konkreta förslag till ändringar eller kompletteringar av denna.

Delprojekt Krigs- och Operationskonst

Analysera och lämna förslag grundade på främst delprojekten Marks, Sjös, Lufts och Cybers forskning på framtida krigskonst (operationskonst) till sjöss, i luften, på marken och i cyberrymden.

Analysen ska beskriva det moderna krigets och konfliktens natur, inklusive hybridkrigföring, dels utifrån att applicera 19:e och 20:e århundradenas tankemodeller på det 21:a århundradets sociala, ekonomiska och ideologiska mönster i vid bemärkelse, och som kan ge upphov till konflikter mellan å ena sidan stater och grupper av stater eller, å andra sidan, mellan sådana och mer eller mindre fast organiserade grupperingar av icke statliga aktörer, dels efter en sådan analys och prövning hur nämnda konflikter kan hanteras och lösas utifrån utvecklade tankemodeller.

Utvecklad cyberkrigföring och andra tekniska innovationer har med stor sannolikhet lett till ett paradigmskifte i synen på krig och hur krigföring ska bedrivas. Beskriv ett sådant nytt paradigm.

Inom ramen för delprojektet samordna främst delprojekten Mark, Sjö, Lufts och Cybers forskning så att en helhet i synen skapas och att de krav en sådan helhet ställer är samstämmiga mellan olika typer av stridskrafter och stridsmedel.

Delprojekt Mark

Analysera och beskriv, inom ramen för delprojektgrupperna Säkerhetspolitik och Krigs- och Operationskonst, hur markstridskrafter kan organiseras, inklusive rekryteras, utbildas, utrustas, övas och strida. Tyngdpunkten i analysen och beskrivningen ska ligga på hur markstridskrafter ska utnyttjas mera än till vilket antal de bör bestå av. Det senare följer av att det samlade uppdraget ska mynna ut i generiska lösningar för konflikthantering och förande av krig.

Analysen och beskrivningen ska ske i nära samverkan med delprojektet Luft vad avser markstridens genomförande.

Delprojekt Sjö

Analysera och beskriv, inom ramen för delprojektgrupperna Säkerhetspolitik och Krigs- och Operationskonst, hur marinstridskrafter kan organiseras, inklusive rekryteras, utbildas, utrustas, övas och strida. Tyngdpunkten i analysen och beskrivningen ska ligga på hur marinstridskrafter ska utnyttjas mera än till vilket antal de bör bestå av. Det senare följer av att det samlade uppdraget ska mynna ut i generiska lösningar för konflikthantering och förande av krig.

Analysen och beskrivningen ska ske i nära samverkan med delprojektet Luft vad avser sjöstridens genomförande.

Delprojekt Luft

Analysera och beskriv, inom ramen för delprojektgrupperna Säkerhetspolitik och Krigs- och Operationskonst, hur flygstridskrafter kan organiseras, inklusive rekryteras, utbildas, utrustas, övas och strida. Tyngdpunkten i analysen och beskrivningen ska ligga på hur flygstridskrafter ska utnyttjas mera än till vilket antal de bör bestå av. Det senare följer av att det samlade uppdraget ska mynna ut i generiska lösningar för konflikthantering och förande av krig.

Analysera översiktligt rymdens betydelse i militära sammanhang i vid bemärkelse.

Analysen och beskrivningen ska ske i nära samverkan med delprojekten Sjö och Luft vad avser mark- och sjöstridens genomförande.

Delprojekt Civilt försvar

Analysera och beskriv, inom ramen för delprojektgruppen Säkerhetspolitik hur de icke-militära delarna av samhället ska på bästa sätt understödja svensk säkerhetspolitik såväl nationellt som internationellt. Vidare ska delprojektet analysera och beskriva stödet till dels samhället i vid bemärkelse, dels specifikt försvarspolitiken och de militära delarna av samhället. Analysen och beskrivningen ska ske i nära samverkan med delprojekten Mark, Sjö, Luft och Cyber vad avser behoven av understöd i vid bemärkelse.

Delprojekt Cyber

Analysera och beskriv, inom ramen för delprojektgrupperna Säkerhetspolitik och Krigs- och Operationskonst, hur cyberkrigföring kan utformas, inklusive hur personal och förband ska rekryteras, utbildas, utrustas, övas och strida. Tyngdpunkten i analysen och beskrivningen ska ligga på hur cyberkrigföring ska utnyttjas mera än till vilken mängd personal och förband bör vara. Det senare följer av att det samlade uppdraget ska mynna ut i generiska lösningar för konflikthantering och förande av krig.

Det ska särskilt belysas konsekvenserna av utvecklingen inom cyberområdet i vid bemärkelse, främst avseende å ena sidan hot mot egna system och verksamheter och å andra sidan svenska möjligheter till aktiv påverkan av en antagonistisk aktörs motsvarande system och verksamheter. Påverkansoperationer ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Analysen och beskrivningen ska ske i nära samverkan med delprojekten Mark, Sjö och Luft vad avser mark-, sjö- och luftstridens genomförande. Vidare ska analysen och beskrivningen ske i nära samverkan med delprojektet Civilt försvar vad avser hur offentlig verksamhet och privat verksamhet med grundläggande betydelser för samhället ska skyddas, särskilt med bäring mot att undvika systemkollapser för kortare eller längre tid.

Delprojekt Försvarsindustri

Analysera och beskriv militärtekniska samt försvarsindustriella konsekvenser och möjligheter.

Initialt skall hotutvecklingen samt teknikutvecklingens möjligheter inom ramen för delprojekten Krigs- och Operationskonst, Mark, Sjö, Luft samt Cyber klarläggas och beskrivas. Särskilt ska även rymdarenan belysas.

Kompetensbehovet för försvarsindustri verksam i Sverige skall klarläggas och beskrivas i samverkan med delprojekten mark, sjö, luft, cyber samt civilt försvar utgående från i projektet KV 21 redovisade strukturer.

Förutsättningarna till försörjningssäkerhet skall klarläggas samt beskrivas utgående från behov/krav av forskning samt teknikutveckling (FoT) pågående/planerade försvarsindustriella samarbeten inom EU, olika EU länders nationella agendor, nordiskt samarbete samt den transatlantiska länken.

 
« SES huvudsida