≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Vintersymposiet behandlade Arktis

Arktis strategiska betydelse behandlades på ett mycket intressant symposium den 19:e februari. Sverige berörs i hög grad av utvecklingen i Arktis, en region som inte kan betraktas som ett isolat från övriga konflikthärdar, oaktat om de befinns vara nära oss eller är belägna längre bort.  Läs mer »

I samband med vintersymposiet redovisade Arméchefen, ledamoten Anders Brännström, sin syn på några aktuella frågor som berör armén.   Läs mer »

Arméchefens (AC) , ledamoten Anders Brännström, föreläsning återges i stolpform och i form av det talmanus AC använde

Analys och avgränsningar

  • Arméchefens perspektiv, inte forskarens. Subjektivt och inte i alla stycken vetenskap­ligt belagt.
  • Erfarenheter som arméinspektör, armétak­tisk chef och arméchef i mindre än två år, som dessutom har kraftsamlats inåt mot Sve­riges förband och insatser.
  • Främst avhandlas Europa och USA. Även om utvecklingen i Ryssland är synnerli­gen viktig för oss, berörs Ryssland bara i inled­ningen.
  • Inte säkerhetspolitiskt och förmågeutnytt­jande perspektiv, utan mer förmågeska­pande.
  • Jag ber om överseende med att i viss mån svenska blandas med engelska uttryck.

Läget i stort hos andra länders arméer

Post Kosovo, Irak och Afghanistan (KIA):

  • Reducerad försvarsekonomi.
  • Krigströtthet (motvilja framför allt mot ny långvarig markinsats).
  • USA skiftar fokus till Stilla havet (reorientation med amerikanskt språkbruk).
  • KIA mycket inriktat mot irreguljär motståndare (IED, eldöverfall, insi­derhot med mera).
  • Slitage på förbanden (hårt kom­menderingsuttag, stupade, sårade, PTSD, invalider).

Ryssland

  • Utveckling från deras ”strategiska timeout”. Hög målsättning personellt, materiel, övningar.
  • Gamla strukturer, livsstil.
  • Se upp för etnocentrism (mirror imaging). Delningen av kyrkan på kyrkomötet i Konstantinopel 1054.
  • Den fortsatta framställningen ute­lämnar den ryska arméns utveckling och tar i stället fasta på utvecklingen i länder som deltagit i KIA, helt eller delvis.

Trender

  • Världsutvecklingen (allmänt: urba­nisering, connectivity, resursbrist: konflikter, hot: statliga och icke-statliga, irreguljära, organiserad brottslighet, cyber med mera).
  • Från insatt till beredd (from deployed to ready).
  • Strävan att, med bibehållande av er­farenheterna från KIA, återta för­mågan till kon­ventionell krigföring.
  • Krigföring med högre förband och i nationellt försvar.
  • Brigader.
  • Reduktioner i ekonomi och organi­sationsstyrka.
  • Samarbete – såväl förmågeskapande (Smart Defence och Pooling and Sha­ring) som förmågeutnyttjande (multi­nationella operationer).
  • De länder som har valt frivillig rekrytering – bygga och konsolidera systemet.
  • De länder som har valt värnplikt – konsolidera efter nya förutsättningar (kategori­klyvning eller korta utbild­ningstider).
  • Soldater, officerare, ledarskap.
  • Beredda även på det oväntade.

Några citat från möten med andra arméchefer

”You may fly over a land forever, you may bomb it, atomize it, pulverize it and wipe it clean of life – but if you desire to defend it, protect it, and keep it for civilization, you must do this on the ground, the way the Roman Legions did, by putting your young men into the mud.”

”Era of constant conflict”

”Looking beyond the obvious. Prepare for the unknown and unexpected future. Train Army cadets as thinking soldiers. Predict the unpre­dictable.”

”Training is preparation for the expected, while education is preparation for the unex­pected.”

”Multinationality is the rule, not the excep­tion.”

”On Core Values: People understand it as long as we don’t accept it.”

”Focused on people. The psychological dimension. Not what to think, but how to think.”

”We have to delegate decision making to lower levels.”

”If you can’t explain what you are doing, maybe you should not be doing it.”

”Words from hockey legend Wayne Gretzky – he was once asked by someone, you’re not a physically imposing guy, how come you’re such a great hockey player and he stated: “I skate to where the puck is going to be, not to where it’s been.”

”If we specialice to much, we will be dependent on other nations politicians.”

”Ohne Menschen gibt es keine Armee!”

SACEUR Priorities

  1. Afghanistan after ISAF
  2. NATO: From Deployed to Ready
  3. Cooperative Security
  4. Exceptional Leadership

US Army Chief of Staff Priorities

  1. Army Leaders for a Complex World
  2. Global Responsible, Regionally Engaged
  3. Scalable Army
  4. Soldiers Committed to Army Profession

Reflektioner/slutsatser

Allmänt

  • Vissa länder utvecklar expeditionär förmåga (US, UK, FR), andra mer fokus mot förmågeuppbyggnad och nationellt försvar.
  • Hur sysselsätta en yrkesarmé mellan insatserna?
  • Hur öva förbanden till en rimlig kostnad?
  • Hur ska de länder som har kvar tillämpningen av värnplikt, hantera den kategori­klyvning eller mycket korta utbildningstider som är nödvändiga av ekono­miska skäl?
  • Internationellt samarbete blir ännu viktigare, såväl vad avser förmågeskapande som förmågeutnytt­jande.

För Sverige

  • Den motvilja att involvera sig i nya långvariga konflikter särskilt med markförband kombinerat med utvecklingen av flyg- och sjö­stridskrafter, bland annat Air – Sea Battle, innebär för Sveriges del att vid en konflikt är arméstridskrafter det sista som vi kommer att få hjälp med och således i hög grad behöver svara för själva.

Svenska armén

  • Soldaten i centrum!
  • Ledarskap.
  • Kvalitet.
  • Grunden: väpnad strid mot kvalificerad motståndare.
  • Pågående och uppkomna insatser.
  • Bemanning av organisationen. Införa det nya personalförsörjningssystemet.
  • Brigader.
  • Ny teknik – balanserat införande – systemtänkande.
  • Samordning med andra stridskrafter viktigt (Luftförsvar, Flygunderstöd (CAS),  Flygtransporter (flygplan och helikoptrar),  Samo strid i kustområden med marinen,  Logistik, Lednings­system, Informationsoperationer, CIED)

Slutligen:

  • Se upp med etnocentrism.
  • Se till att hantera de förmågor som finns för väpnade angrepp mot Sve­rige.
  • Balans mellan det som behöver bevaras och det som behöver införas.
  • Hur ser vi till att vi inte förbereder oss på förra kriget eller insatsen, istället för de som vi har framför oss.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens vintersymposium för 2012 genomfördes rubricerat datum i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen.

Symposiets tema var Afghanistan och hade som talare två av Kungl Krigsvetenskapsakademiens kallade ledamöter, nämligen Finlands ambassadör i Kabul Pauli Järvenpää och Dr Dov Zakheim från USA, vilken tidigare bland annat haft uppgiften att inom det amerikanska försvarsdepartementet samordna den civila hjälpen till Afghanistan under åren 2002–2004

[läs mer…]

Kungl Krigsvetenskapsakademiens vintersymposium 2016 arrangerades den 18 februari inom ramen för akademins projekt Det framtida slagfältet – Krigsvetenskap i 21. århundradet (KV 21). Åtskilligt av intresse bjöds åhörarna alltifrån ledamoten Tomas Ries högintressanta prediktioner på megaplanet via klimatfrågan och pågående folkvandring till en uppsummerande paneldiskussion.  [läs mer…]

I samverkan med Försvarshögskolan inbjuder Kungl Krigsvetenskapsakademien till Vintersymposium över ämnet

”Globala trender – två utmaningar för vår säkerhet”

 Torsdagen den 18 februari 2016 kl. 09.00 – 12.30  i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm. [läs mer…]

I Samband med vintersymposiet 13/2 talade Marinchefen, ledamoten Jan Thörnqvist över några aktuella frågor som berör hans försvarsgren, i dag liksom för framtiden.   Läs mer »

Luftarenan

Några framtidsrelaterade frågor kopplat till luftarenan presenterades vid vintersymposiet 13/2 av ledamoten Magnus Liljegren.   Läs mer »

Vintersymposiet genomfördes torsdagen den 13 februari i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen, inför ett nittiotal åhörare.  Symposiet bestod av tre block. Det första, militärt tänkande och militärstrategisk kultur, följdes av det militärstrategiska tänkandet i Ryssland, EU och USA. Avslutningsvis och sverigecentrerat redovisades framtidsrelaterade tankar kopplade till mark-, sjö- och luftarenan.

Ledamoten Stefan Ring hade rollen som moderator och i fråge-svar-sejourerna framkom många adekvata frågor som erhöll svar vilka gav ytterligare kunskap relaterat till respektive presentation.

Det breda perspektivet

Lars Wedin Säkerhetspolitisk expertLedamoten Lars Wedin talade över ämnet militärstrategiskt tänkande och militär kultur, där det sistnämnda kan definieras som summan av en aktörs militära erfarenheter och där det militärstrategiska tänkandet sedan andra världskriget alltmer har kommit att domineras av civila. Wedin drog ut de långa linjerna och med start i antiken påvisade att tänkarna från denna tid och den relativt rikhaltiga militärteoretiska litteratur som då producerades hade månghundraårig påverkan på det västliga sättet att föra krig.

Napoleonkrigen bildade inspiration för Jomini och Clausewitz. Socialdarwinismen kom att bidra till vantolkningar av framförallt den senare där uttalanden som ”när kanonerna talar tystnar politiken” bär syn för sägen.

Sjökrigsteoretiker som Mahan och hans verk The Influence of Sea Power har i likhet med Clausewitz Om kriget påverkat och fortsätter att påverka militärteoretiskt tänkande. I fallet Sverige har Philip Colomb starkt influerat tänkandet. Wedin påminde också om det inflytande våra inhemska sjömilitära teoretiker, Stig H:son Ericson och Daniel Landquist, haft på utvecklingen.

Eric Ludendorffs uttalande om det totala kriget respektive luftmaktsdimensionen belystes liksom hur debatten i vårt eget land under mellankrigstiden kom att initieras och föras av kretsen kring Ny Militär Tidskrift under dirigentskap av Helge Ljung.

Wedin lyfte fram den svenska insatsen i UNPROFOR liksom undervattensincidenterna som bidragande till officerarnas professionalisering förstärkt av det kalla krigets slut och en havererad fredsoptimism, med antalet fredinsatser med militära maktmedel, som ett tecken på att en ny era var på väg.

För framtiden bedömde taklaren att lockelsen till bekämpning av motståndsrörelser var avtagande. De internationella sjötransporternas betydelse för fungerande samhälleliga funktionskedjor ökar, att cyberkrigföring blir allt viktigare, att hoten från terrorism och den internationella brottsligheten ökar och att robotiseringen enbart befinner sig i ett inledande stadium med oöverblickbara möjligheter.

Ett av Ledamoten Wedins slutbudskap var att eftersom den ”strategiska verkstaden” alltid håller öppet så ökar också utsattheten för strategiska överraskningar.

Ryssland, EU Och USA

Gudrun Persson ger sin syn på ryskt militärt tänkandeLedamoten Gudrun Perssons redovisning av Ryssland visade på militärmaktens starka närvaro i landets offentliga liv. Den ryska hotbilden utgörs av Nato:s utvidgning och utbyggnaden av antimissilförsvaret, regionala och lokala krig vid Ryssland gränser, terrorism och radikalism, kryddat med kommentaren att Moskva har få naturliga vänner. Också den inre hotbilden som inre spänningar i samhället och ekonomisk (in-)stabilitet betonades. Lägg så till en rädsla för att jätteriket ska implodera i likhet med föregångare Sovjetunionen och inrättandet av strategiska kommandon som täcker in upptänkliga riktningar framstår i ett förklarande ljus.

Ryskt militärt tänkande ligger på framkant där de icke militära medel betonades och sades ha relationen 4:1 till de icke militära medlens favör. Intressant var generalstabschefens Gerasimovs tankar om den arabiska våren som en modell för framtida krig, där utgångspunkten var effekterna av den protestpotential som finns i en befolkning. Det ryska militära instrumentet ligger teknologiskt efter väst, frågan är hur länge givet västliga reduktioner och då är kanske demografiska realiteter allvarligare med beaktande av dess konsekvenser för de väpnade styrkornas personalförsörjning. Varmed Ledamoten Perssons slutord i form av citatet av Otto von Bismarck, att Ryssland aldrig är så svagt eller så starkt som det verkar, fortfarande känns tillämpbart som spetsformulerad kortkarakteristik.

Med insikter om realiteterna i Bryssel tecknade ledamoten Krister Andrén en inte helt igenom ljus bild av EU i rollen som ”hård” säkerhetsaktör. Den europeiska unionens 28 medlemmar, av vilka18 tillhör eurozonen uppvisar fortfarande ett läge där den militära förmågeutvecklingen kontrolleras nationellt, där viktiga förmågor är för få eller saknas och där den ländervisa utvecklingen militärt inom unionen går på kontrakurs vis-a-vis omvärlden vilket lett till militär marginalisering.

Ljusglimtar presenterades i form av bland annat Europeiska rådets fjolårsmöte vilket fokuserade på försvarsreformen och där positiva signaler kan anas, liksom ett tyskt omtänkande i riktning mot ett större ansvarstagande inom försvarsområdet. Samtidigt finns stora oklarheter rörande Storbritanniens framtida vägval och en fortsatt eurokris som vi inte sett slutet på. Således är beroendet av USA ökande där den ryske försvarsanalytikern Karaganov karakteriserade läget som att Europa är på väg mor försvarslöshet.

Professor Jan Ångström som skulle talat om USA var sjuk och i hans ställe fick ledamoten Robert Dalsjö inträda med kort varsel. Dalsjös inledde med att ge en bild av den idéernas marknad som karakteriserar det militära tänkandet i USA, många av nästintill dagsländekaraktär, andra mer långlivade, med det gemensamt att dessa inte sällan tacksamt importeras av andra länder vars förutsättningar geostrategiskt, ekonomiskt och demografiskt avviker tämligen markant från det stora landet i väster.

Panelen ger sin syn på militära tänkande inom stormakternaSäkerhetspolitik handlar om maktrelationer där AirSea Battle-konceptet tillkommit för att hantera den kinesiska utmaningen mot Washingtons inflytande i Stillahavsregionen. Baser som Guam, Hawaii och Okinawa ligger alltmer inom portén för bekämpning med kinesiska långräckviddiga missiler varför den amerikanska satsningen på högteknologiska bekämpningssystem synes logisk.

Mark-, sjö- och luftarenan – det nationella perspektivet

För de försvarsgrensvisa presentationerna svarade ledamöterna Anders Brännström, Jan Törnqvist och Magnus Liljegren. Även om ekonomin implicit inte var en huvudpoäng i dessa framträdanden så fanns konsekvenserna av en ansträngd ekonomi indirekt med i det som presenterades. Detta som ett viktigt ingångsvärde oaktat vilka förmågor som behandlas, och möjligheterna att långsiktigt upprätthålla förmågebredden är ett gemensamt orosmoln för alla försvarsgrensföreträdare givet många kapaciteters uppnådda läge av kritisk massa.

Ledamoten Anders Brännström talade om en västlig krigströtthet, posttraumatisk stress som ett resultat av att förbandens personal slitits hårt i samband med Afghanistaninsatsen, och vi går från insats till beredskap vid förbanden. Han varnade för etnocentrism, det vill säga faran i att vi tror att alla aktörer har samma mall för rationalitet som vi, och därav följande betydelse av att vi behöver vara beredd på det oväntade. Ett varnande ord höjdes även mot en konsekvent nationell rollspecialisering vars obehagliga konsekvens kan bli att vi hamnar i en beroendeställning till andra länders politiska beslutsfattare.

Det marina perspektivet gavs av ledamoten jan Törnqvist som inledde med att tala om en återgång till mera klassiska uppgifter av vilket referenten drar slutsatsen att utsagan kan översättas med ett ökat fokus på det nationella försvaret av vilket följer en ökad vikt vid gemensamma operationer. Marinchefen betonade multinationell liksom samverkan mellan alla civila och militära marina aktörer, vilken blir viktigare i rådande situation med få kvalificerade fartygsplattformar. Detta understryks av en bred maritim paljett av möjliga hot.

Luftstridskrafterna presenterades av ledamoten Magnus Liljegren som behandlade de luftburna stridsmedlens roll och uppgifter med utgångspunkt i historien, samt framtiden för flygvapnet utifrån en konceptuell utgångspunkt. På samma sätt som människan/soldaten står i fokus för arméförbandens effektivitet är teknikfaktor avgörande för flygstridskrafternas relevans i aktuell stridsmiljö. De luftburna stridsmedlens möjligheter till snabbhet, flexibilitet och därmed överraskning är centrala för att påverka motståndarens/ den beslutande maktens vilja vars konsekvens är flygstridskrafternas potential för offensiva operationer.

Avslutning

Årets vintersymposium gav perspektiv till då-, nu- och framtid, som vi vet mer om ju mera näraliggande betraktelser vi gör samtidigt, samtidigt som förmågan att se genom den dimma som det längre perspektivet utgör kräver kreativitet och vision för att finna lösningar som optimerar militär effekt inom given ekonomi.

Årets vintersymposium utgör också en upptakt/inledning på vårens storsatsning på ett militärmaktsseminarium den 14-16 maj med internationellt ledande militärteoretiker som föreläsare och kommentatorer.

Tommy Jeppsson

I samverkan med Försvarshögskolan inbjuder Kungliga Krigsvetenskapsakademien till Vintersymposium i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37 torsdagen den 13 februari 2014, klockan 09.00 – 12.30

”Militärt tänkande”

Krigsvetenskapsakademien planerar ett långsiktigt/flerårigt forskningsprojekt med arbetsnamnet ”Krigsvetenskap i 21:a århundradet (KV 21)”, vilket ska finansieras genom generöst bidrag från stiftelse. Projektet ska ses som en fortsättning av projektet/boken ”För Sveriges säkerhet” och akademiens strävan att rikta blickarna mot framtiden.
[läs mer…]

Försvarshögskolans stora auditorium var välfyllt I samband med Kungl Krigsvetenskapsakademiens sammankomst 13: e mars. Programmet bjöd på två mycket intressanta inträdesanföranden presenterade av kallade ledamoten Dmitri Trenin respektive ledamoten Dennis Gyllensporre samt även ett miniseminarium med titeln Den Hårda Kärnan.

Såväl kallade ledamoten Trenins som ledamoten Gyllensporres inträdesanföranden kommer att publiceras i sin helhet i Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.

Ryskt perspektiv på Asien

Dmitri TreninDet var Asiens allt större säkerhetspolitiska och ekonomiska betydelse sett utifrån Moskvas perspektiv som var utgångspunkt för kallade ledamoten Trenins framställning. Det inledande budskapet var att få stater berörs av denna mera än Ryssland.

Trenin var tydlig med att den ryska politiken lyckats mindre väl med att gå i takt med den europeiska integrationen. I stället fokuserar den på att bygga den egna maktbasen österut. Som ett led i detta är strategiskt oberoende en kärnfråga, vilket nära sammanhänger med landets ambitioner om en central och stark position i världspolitiken.

Asiatisk uppgång och en generell tillbakagång för väst inklusive Washingtons dominas har ökat det politiska manöverutrymmet för Moskva samtidigt som utmaningarna är många, inte minst österut. Åhörarna påmindes om att 2/3 av den ryska landmassan befinner sig öster om Ural, medan antalet invånare i detta jätteområde räknar 25 millioner vilket motsvarar folkmängden i Shanghai.

Trenin beskrev illustrativt hur Kina från att ha varit en junior medlem av det socialistiska blocket idag har en ekonomi som är fyra gånger större än den ryska och en nästan dubbelt så stor försvarsbudget. Samtidigt gav han bilden av i stort sett rådande harmoni i relationerna mellan de båda giganternas huvudstäder, vilket sammantaget förklarades med att visserligen känner sig Ryssland utmanat men däremot inte hotat av ett allt mer starkt och inflytelserikt Kina.

Tvärtom elogerades Kina för att under den ryska nedgångsperioden efter Sovjetunionens upplösning ha strävat efter goda förbindelser och partnerskap med Moskva vars långsiktiga strategiska implikation finns att söka i Pekings strävan efter stabila och fredliga relationer med Ryssland vilket medger tillgång till naturresurserna i Sibirien, liksom ömsesidig uppbackning rörande motståndet mot USA:s /Nato:s missilförsvar liksom den territoriella dispyten som Kina har med Japan och inte minst teknologitransferering av avancerad rysk teknologi till den kinesiska försvarsmakten.

Sammantaget gavs bilden av att den globala geopoliska tyngdpunktsförskjutningen i riktning Asien har ökat Moskavas focus i samma riktning. Inrikespolitiskt genom omfattande utvecklingsprojekt i jätterikets asiatiska delar, utrikespolitiskt genom aktivt deltagande i sexpartssamtalen om Nord-Korea liksom en aktiv brobyggarroll också med länder vilka har ansträngda relationer med Kina som Vietnam och Indien. En långsiktig strategi med Kina som bygger på ömsesidighet framför Pekings preferenser betonades liksom förhållandena till bland annat USA och Canada kopplat till Nordregionens ökade betydelse, ett område där också de dominerande asiatiska aktörer visat intresse.

Svensk försvarsplanering

Dennis GyllensporreDen tidigare amerikanske försvarsministern Robert McNamara lär ha karakteriserat ämnet försvarsplanering som det omöjligas konst. Ledamoten Dennis Gyllensporres presentation av den svenska dito gav en mera balanserad bild över försvarsplaneringens roll, förutsättningar och möjligheter.

Mot bakgrund av den pågående försvarsmaktsreformen behandlade han tre centrala områden. För det första planering för förmågeutveckling som handlar om att maximera effekten av försvarsanslaget. För det andra planering för det operativa utnyttjandet av stridskrafterna, vilket har ett ”här – och – nu perspektiv” som tar utgångspunkt i scenarier och operativa bedömanden. Slutligen den långsiktiga studieverksamheten som med en framförhållning på 10-20 år försöker att maximera den långsiktiga försvarsförmågan och därmed svara upp mot den intrikata frågeställningen om vilka kapaciteter som behövs vid ett visst tillfälle.

Fundamentalt är planeringens förmåga att utveckla och vidmakthålla relevanta militära kapaciteter vilka utgör den grund utifrån vilken en nationell militar strategi bygger förmågan att använda det militära maktmedlet som ett trovärdigt säkerhetspolitiskt instrument. Gyllensporre underströk vid flera tillfällen planerarnas utmaning att hantera komplexitet och osäkerhet vilka är att betrakta som konstanter i samband med kapacitetsutveckling. Det kan räcka med att nämna (o-) förmågan att förutse framtida säkerhetshot, vilka militära kapaciteter som kan vara relevanta kopplat till hotet liksom kontexten avseende den framtida insatsmiljön för militära maktmedel, för att hos läsaren uppamma en viss förståelse för innebörden av den komplexitet som utgör försvarsplanerarens vardag.

Ett sätt att i planeringen hantera komplexa problem vilka tillika i grunden karakteriseras av otydlighet är att dela upp det större problemet i mindre delar vilka analyseras och löses var för sig varefter det uppaggregeras. En metod som visserligen är användbar och följaktligen nyttjas men som har nackdelen av att delproblemens inbördes relation/ interaktion med varandra riskerar att förloras.

Ett nära nog modeord i planeringssammanhang är begreppet spårbarhet vilket leder tanken till förmågan att tydligt se en logisk konsekvenskedja med ett tydligt resultat/konsekvens. Gyllensporre varnade för detta synsätt då verkligheten oftast ser annorlunda ut än den för det aktuella tillfället nyttjade spårbarhetsmodellen varvid vi förleds till att uppfatta en säkerhet/ trygghet som inte existerar.

Gyllensporre belyste begreppet osäkerhet genom att dela in detta i osäkerhet avseende data, osäkerhet som sammanhänger med tolkningen av data och osäkerhet i hur vi projicerar data på en svårpredikterbar framtid. Konsekvensen blir acceptansen av att planering inte får betraktas som en linjär ekvation på grund av att händelser som inträffar tenderer att inte följa linjära mönster.

Föreläsningen belyste även begreppet riskhantering bland annat utifrån hur vi organiserar och leder förband där den väletablerade och belagda sanningen att centralisering ökar riskerna lyftes fram liksom att en organisationsprincip som bygger på autonomt uppträdande i förband minskar risktagningen och ökar säkerheten i det operative och taktiska genomförandet. Det senare har en koppling till det behov som lyftes fram rörande möjligheterna att utveckla tröskeleffekt på olika nivåer.

Slutorden i detta mycket intresseväckande inledningsanförande handlade om att vi kan utveckla vår förmåga till planering och riskhantering ytterligare, en icke linjär omvärld till trots.

Den hårda kärnan

Akademiesammankomsten avslutades med att ledamöterna Lars G. Persson, Bengt Lönnbom och Jan Wickbom genomförde ett miniseminarie i vilket de presenterade en alternativ försvarsmodell vars benämning framgår av ovanstående underrubrik. Ett arbete som de själva initierat och genomfört och nu gavs möjlighet att få prövat av akademiens ledamöter.

En utgångspunkt för deras alternativ är en upplevd imlicit förväntan hos statsmakterna om ett Natostöd i samband med en allvarlig krissituation, vilken de avskrev refererande till att vi dels de facto saknar medlemskap i alliansen , dels det orealistiska med att förhandsinteckna ett sådant stöd utgående ifrån det tal som som Nato:s generalsekreterare höll i samband med den senaste Sälenkonferensen. En annan utgångspunkt var att Insatsorganisation 2014 prioriterar en kostnadsdrivande insatsberedskap på bekostnad av den långsiktiga vilken i dagsläget karakteriserades som obefintlig. En tredje utgångspunkt var rådande megatrender som resursbrist, klimatförändringar mm vilka ökar potentialen för konflikter.

Den presenterade försvarsmodellen har likheter med den svenska försvarstradition som etablerades under 1950- och -60 talen vars grundläggande filosofi handlar om att hålla landet utanför krig. Således att hela landet försvaras av en volymmässigt relativt stor armé som stöds av marin- och luftstridskrafter, som personalförsörjs genom allmän värnplikt och materielförsörjs av en inhemsk försvarsindustri.

Ledning av detta territoriellt baserade integritetsförsvar ska under ÖB avseende markstridskrafterna utövas av fyra Militärbefälhavare medan marin- och flygstridskrafterna leds av respektive försvarsgrenschef. Under ÖB lyder också Försvarsmaktens Logistikorganisation.

Den strategiska idén bygger på att vinna tid, att försvåra angriparens utnyttjande av taget svenskt område samt att återskapa den svenska profilen på våra stridskrafter. Operativt och taktiskt betonades vikten av att undvika duellsituationer. En satsning på vapnen framför vapenbärarna lyftes fram som ytterligt betydelsefullt.

I den diskussion som följde av ledamöternas presentation ställdes ett antal kritiska frågor. En intressant kommentar lyftes fram av ledamoten Neretnieks som anförde att vi må tycka vad vi vill om alternativa försvarsmodeller till dagens, men att situationen för Försvarsmakten är sådan att vi har få alternativ till nytänkande.

En bra Akademiesammankomst

År 2013 har startat löftesrikt för Kungl Krigsvetenskapsakademien. Vintersymposiet får betraktas som en framgång och här refererad sammankomst lovar gott för en positiv fortsättning såväl avseende innehållsmässig kvalité som en positive trend till ökat deltagarantal vid sammankomsterna.

Tommy Jeppsson

Vintersymposium med budskap

Det var nästintill fullsatt i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen, när årets vintersymposium genomfördes torsdagen 14 januari. Symposiet som hade rubriken ”Framtidens försvar – kan vi försvara Sverige en vecka”, var mycket klarläggande och behandlade svensk militär försvarsförmåga konkretiserat till resurser och operativ förmåga.

Årets vintersymposium ska ses som den naturliga fortsättningen på Kungl Krigsvetenskapsakademiens projekt Svensk säkerhet efter 2014 som var en väsentlig del av Akademiens verksamhet under 2012. Detta arbete finns dokumenterat i boken För Sveriges Säkerhet som kan beställas här →

Dokumentationen från vintersymposiet finner du här →
Bildspel från vintersymposiet finns här →

Idag har det varit stort fokus när en arbetsgrupp från Kungl Krigsvetenskaps­akademin presenterat sin studie om vår försvarsförmåga. Här en sammanfattning av hedersledamoten och viceamiralen Peter Nordbeck samt ett bildspel från symposiet.

Studien är en slags fortsättning och komplement till projektet Svensk säkerhet efter 2014. Denna studie visade helt klart att det finns stora och klara brister inom följande områden: Organisationen är först bemannad 2019, om pengar tillförs. Allvarliga frågetecken kring livskraften i det nya personalförsörjnings­systemet. Omfattande behov av ny materiel efter 2020. Insatsorganisationen är inte samövad. En diger katalog över viktiga faktorer i en krigföringsförmåga.

[läs mer…]

Vintersymposium 2013. – ”Framtidens försvar – kan vi försvara Sverige en vecka?”

Kungl. Krigsvetenskapsakademien genomförde under 2011 och 2012 en brett upplagd studie av vår försvarspolitik; ”Svensk säkerhet efter 2014”. Akademien tar i Vintersymposiet 2013 frågan ett steg längre. I ett gemensamt projekt för avdelningarna för lantkrigsvetenskap, sjökrigsvetenskap och luftkrigsvetenskap diskuterar och redovisar akademien de konkreta konsekvenserna för Försvarsmaktens förmåga att leva upp till de intentioner och uppgifter som statsmakterna ålagt i försvarsbeslut 2009 (FB 09).

[läs mer…]