≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Vintersymposiet behandlade Arktis

Arktis strategiska betydelse behandlades på ett mycket intressant symposium den 19:e februari. Sverige berörs i hög grad av utvecklingen i Arktis, en region som inte kan betraktas som ett isolat från övriga konflikthärdar, oaktat om de befinns vara nära oss eller är belägna längre bort.  Läs mer »

I samband med vintersymposiet redovisade Arméchefen, ledamoten Anders Brännström, sin syn på några aktuella frågor som berör armén.   Läs mer »

Arméchefens (AC) , ledamoten Anders Brännström, föreläsning återges i stolpform och i form av det talmanus AC använde

Analys och avgränsningar

  • Arméchefens perspektiv, inte forskarens. Subjektivt och inte i alla stycken vetenskap­ligt belagt.
  • Erfarenheter som arméinspektör, armétak­tisk chef och arméchef i mindre än två år, som dessutom har kraftsamlats inåt mot Sve­riges förband och insatser.
  • Främst avhandlas Europa och USA. Även om utvecklingen i Ryssland är synnerli­gen viktig för oss, berörs Ryssland bara i inled­ningen.
  • Inte säkerhetspolitiskt och förmågeutnytt­jande perspektiv, utan mer förmågeska­pande.
  • Jag ber om överseende med att i viss mån svenska blandas med engelska uttryck.

Läget i stort hos andra länders arméer

Post Kosovo, Irak och Afghanistan (KIA):

  • Reducerad försvarsekonomi.
  • Krigströtthet (motvilja framför allt mot ny långvarig markinsats).
  • USA skiftar fokus till Stilla havet (reorientation med amerikanskt språkbruk).
  • KIA mycket inriktat mot irreguljär motståndare (IED, eldöverfall, insi­derhot med mera).
  • Slitage på förbanden (hårt kom­menderingsuttag, stupade, sårade, PTSD, invalider).

Ryssland

  • Utveckling från deras ”strategiska timeout”. Hög målsättning personellt, materiel, övningar.
  • Gamla strukturer, livsstil.
  • Se upp för etnocentrism (mirror imaging). Delningen av kyrkan på kyrkomötet i Konstantinopel 1054.
  • Den fortsatta framställningen ute­lämnar den ryska arméns utveckling och tar i stället fasta på utvecklingen i länder som deltagit i KIA, helt eller delvis.

Trender

  • Världsutvecklingen (allmänt: urba­nisering, connectivity, resursbrist: konflikter, hot: statliga och icke-statliga, irreguljära, organiserad brottslighet, cyber med mera).
  • Från insatt till beredd (from deployed to ready).
  • Strävan att, med bibehållande av er­farenheterna från KIA, återta för­mågan till kon­ventionell krigföring.
  • Krigföring med högre förband och i nationellt försvar.
  • Brigader.
  • Reduktioner i ekonomi och organi­sationsstyrka.
  • Samarbete – såväl förmågeskapande (Smart Defence och Pooling and Sha­ring) som förmågeutnyttjande (multi­nationella operationer).
  • De länder som har valt frivillig rekrytering – bygga och konsolidera systemet.
  • De länder som har valt värnplikt – konsolidera efter nya förutsättningar (kategori­klyvning eller korta utbild­ningstider).
  • Soldater, officerare, ledarskap.
  • Beredda även på det oväntade.

Några citat från möten med andra arméchefer

”You may fly over a land forever, you may bomb it, atomize it, pulverize it and wipe it clean of life – but if you desire to defend it, protect it, and keep it for civilization, you must do this on the ground, the way the Roman Legions did, by putting your young men into the mud.”

”Era of constant conflict”

”Looking beyond the obvious. Prepare for the unknown and unexpected future. Train Army cadets as thinking soldiers. Predict the unpre­dictable.”

”Training is preparation for the expected, while education is preparation for the unex­pected.”

”Multinationality is the rule, not the excep­tion.”

”On Core Values: People understand it as long as we don’t accept it.”

”Focused on people. The psychological dimension. Not what to think, but how to think.”

”We have to delegate decision making to lower levels.”

”If you can’t explain what you are doing, maybe you should not be doing it.”

”Words from hockey legend Wayne Gretzky – he was once asked by someone, you’re not a physically imposing guy, how come you’re such a great hockey player and he stated: “I skate to where the puck is going to be, not to where it’s been.”

”If we specialice to much, we will be dependent on other nations politicians.”

”Ohne Menschen gibt es keine Armee!”

SACEUR Priorities

  1. Afghanistan after ISAF
  2. NATO: From Deployed to Ready
  3. Cooperative Security
  4. Exceptional Leadership

US Army Chief of Staff Priorities

  1. Army Leaders for a Complex World
  2. Global Responsible, Regionally Engaged
  3. Scalable Army
  4. Soldiers Committed to Army Profession

Reflektioner/slutsatser

Allmänt

  • Vissa länder utvecklar expeditionär förmåga (US, UK, FR), andra mer fokus mot förmågeuppbyggnad och nationellt försvar.
  • Hur sysselsätta en yrkesarmé mellan insatserna?
  • Hur öva förbanden till en rimlig kostnad?
  • Hur ska de länder som har kvar tillämpningen av värnplikt, hantera den kategori­klyvning eller mycket korta utbildningstider som är nödvändiga av ekono­miska skäl?
  • Internationellt samarbete blir ännu viktigare, såväl vad avser förmågeskapande som förmågeutnytt­jande.

För Sverige

  • Den motvilja att involvera sig i nya långvariga konflikter särskilt med markförband kombinerat med utvecklingen av flyg- och sjö­stridskrafter, bland annat Air – Sea Battle, innebär för Sveriges del att vid en konflikt är arméstridskrafter det sista som vi kommer att få hjälp med och således i hög grad behöver svara för själva.

Svenska armén

  • Soldaten i centrum!
  • Ledarskap.
  • Kvalitet.
  • Grunden: väpnad strid mot kvalificerad motståndare.
  • Pågående och uppkomna insatser.
  • Bemanning av organisationen. Införa det nya personalförsörjningssystemet.
  • Brigader.
  • Ny teknik – balanserat införande – systemtänkande.
  • Samordning med andra stridskrafter viktigt (Luftförsvar, Flygunderstöd (CAS),  Flygtransporter (flygplan och helikoptrar),  Samo strid i kustområden med marinen,  Logistik, Lednings­system, Informationsoperationer, CIED)

Slutligen:

  • Se upp med etnocentrism.
  • Se till att hantera de förmågor som finns för väpnade angrepp mot Sve­rige.
  • Balans mellan det som behöver bevaras och det som behöver införas.
  • Hur ser vi till att vi inte förbereder oss på förra kriget eller insatsen, istället för de som vi har framför oss.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens vintersymposium för 2012 genomfördes rubricerat datum i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen.

Symposiets tema var Afghanistan och hade som talare två av Kungl Krigsvetenskapsakademiens kallade ledamöter, nämligen Finlands ambassadör i Kabul Pauli Järvenpää och Dr Dov Zakheim från USA, vilken tidigare bland annat haft uppgiften att inom det amerikanska försvarsdepartementet samordna den civila hjälpen till Afghanistan under åren 2002–2004

[läs mer…]

Kungl Krigsvetenskapsakademiens vintersymposium 2016 arrangerades den 18 februari inom ramen för akademins projekt Det framtida slagfältet – Krigsvetenskap i 21. århundradet (KV 21). Åtskilligt av intresse bjöds åhörarna alltifrån ledamoten Tomas Ries högintressanta prediktioner på megaplanet via klimatfrågan och pågående folkvandring till en uppsummerande paneldiskussion.  [läs mer…]

I samverkan med Försvarshögskolan inbjuder Kungl Krigsvetenskapsakademien till Vintersymposium över ämnet

”Globala trender – två utmaningar för vår säkerhet”

 Torsdagen den 18 februari 2016 kl. 09.00 – 12.30  i Sverigesalen på Försvarshögskolan, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm. [läs mer…]

I Samband med vintersymposiet 13/2 talade Marinchefen, ledamoten Jan Thörnqvist över några aktuella frågor som berör hans försvarsgren, i dag liksom för framtiden.   Läs mer »

Luftarenan

Några framtidsrelaterade frågor kopplat till luftarenan presenterades vid vintersymposiet 13/2 av ledamoten Magnus Liljegren.   Läs mer »

Vintersymposiet genomfördes torsdagen den 13 februari i Försvarshögskolans stora auditorium, Sverigesalen, inför ett nittiotal åhörare.  Symposiet bestod av tre block. Det första, militärt tänkande och militärstrategisk kultur, följdes av det militärstrategiska tänkandet i Ryssland, EU och USA. Avslutningsvis och sverigecentrerat redovisades framtidsrelaterade tankar kopplade till mark-, sjö- och luftarenan.

Ledamoten Stefan Ring hade rollen som moderator och i fråge-svar-sejourerna framkom många adekvata frågor som erhöll svar vilka gav ytterligare kunskap relaterat till respektive presentation.

Det breda perspektivet

Lars Wedin Säkerhetspolitisk expertLedamoten Lars Wedin talade över ämnet militärstrategiskt tänkande och militär kultur, där det sistnämnda kan definieras som summan av en aktörs militära erfarenheter och där det militärstrategiska tänkandet sedan andra världskriget alltmer har kommit att domineras av civila. Wedin drog ut de långa linjerna och med start i antiken påvisade att tänkarna från denna tid och den relativt rikhaltiga militärteoretiska litteratur som då producerades hade månghundraårig påverkan på det västliga sättet att föra krig.

Napoleonkrigen bildade inspiration för Jomini och Clausewitz. Socialdarwinismen kom att bidra till vantolkningar av framförallt den senare där uttalanden som ”när kanonerna talar tystnar politiken” bär syn för sägen.

Sjökrigsteoretiker som Mahan och hans verk The Influence of Sea Power har i likhet med Clausewitz Om kriget påverkat och fortsätter att påverka militärteoretiskt tänkande. I fallet Sverige har Philip Colomb starkt influerat tänkandet. Wedin påminde också om det inflytande våra inhemska sjömilitära teoretiker, Stig H:son Ericson och Daniel Landquist, haft på utvecklingen.

Eric Ludendorffs uttalande om det totala kriget respektive luftmaktsdimensionen belystes liksom hur debatten i vårt eget land under mellankrigstiden kom att initieras och föras av kretsen kring Ny Militär Tidskrift under dirigentskap av Helge Ljung.

Wedin lyfte fram den svenska insatsen i UNPROFOR liksom undervattensincidenterna som bidragande till officerarnas professionalisering förstärkt av det kalla krigets slut och en havererad fredsoptimism, med antalet fredinsatser med militära maktmedel, som ett tecken på att en ny era var på väg.

För framtiden bedömde taklaren att lockelsen till bekämpning av motståndsrörelser var avtagande. De internationella sjötransporternas betydelse för fungerande samhälleliga funktionskedjor ökar, att cyberkrigföring blir allt viktigare, att hoten från terrorism och den internationella brottsligheten ökar och att robotiseringen enbart befinner sig i ett inledande stadium med oöverblickbara möjligheter.

Ett av Ledamoten Wedins slutbudskap var att eftersom den ”strategiska verkstaden” alltid håller öppet så ökar också utsattheten för strategiska överraskningar.

Ryssland, EU Och USA

Gudrun Persson ger sin syn på ryskt militärt tänkandeLedamoten Gudrun Perssons redovisning av Ryssland visade på militärmaktens starka närvaro i landets offentliga liv. Den ryska hotbilden utgörs av Nato:s utvidgning och utbyggnaden av antimissilförsvaret, regionala och lokala krig vid Ryssland gränser, terrorism och radikalism, kryddat med kommentaren att Moskva har få naturliga vänner. Också den inre hotbilden som inre spänningar i samhället och ekonomisk (in-)stabilitet betonades. Lägg så till en rädsla för att jätteriket ska implodera i likhet med föregångare Sovjetunionen och inrättandet av strategiska kommandon som täcker in upptänkliga riktningar framstår i ett förklarande ljus.

Ryskt militärt tänkande ligger på framkant där de icke militära medel betonades och sades ha relationen 4:1 till de icke militära medlens favör. Intressant var generalstabschefens Gerasimovs tankar om den arabiska våren som en modell för framtida krig, där utgångspunkten var effekterna av den protestpotential som finns i en befolkning. Det ryska militära instrumentet ligger teknologiskt efter väst, frågan är hur länge givet västliga reduktioner och då är kanske demografiska realiteter allvarligare med beaktande av dess konsekvenser för de väpnade styrkornas personalförsörjning. Varmed Ledamoten Perssons slutord i form av citatet av Otto von Bismarck, att Ryssland aldrig är så svagt eller så starkt som det verkar, fortfarande känns tillämpbart som spetsformulerad kortkarakteristik.

Med insikter om realiteterna i Bryssel tecknade ledamoten Krister Andrén en inte helt igenom ljus bild av EU i rollen som ”hård” säkerhetsaktör. Den europeiska unionens 28 medlemmar, av vilka18 tillhör eurozonen uppvisar fortfarande ett läge där den militära förmågeutvecklingen kontrolleras nationellt, där viktiga förmågor är för få eller saknas och där den ländervisa utvecklingen militärt inom unionen går på kontrakurs vis-a-vis omvärlden vilket lett till militär marginalisering.

Ljusglimtar presenterades i form av bland annat Europeiska rådets fjolårsmöte vilket fokuserade på försvarsreformen och där positiva signaler kan anas, liksom ett tyskt omtänkande i riktning mot ett större ansvarstagande inom försvarsområdet. Samtidigt finns stora oklarheter rörande Storbritanniens framtida vägval och en fortsatt eurokris som vi inte sett slutet på. Således är beroendet av USA ökande där den ryske försvarsanalytikern Karaganov karakteriserade läget som att Europa är på väg mor försvarslöshet.

Professor Jan Ångström som skulle talat om USA var sjuk och i hans ställe fick ledamoten Robert Dalsjö inträda med kort varsel. Dalsjös inledde med att ge en bild av den idéernas marknad som karakteriserar det militära tänkandet i USA, många av nästintill dagsländekaraktär, andra mer långlivade, med det gemensamt att dessa inte sällan tacksamt importeras av andra länder vars förutsättningar geostrategiskt, ekonomiskt och demografiskt avviker tämligen markant från det stora landet i väster.

Panelen ger sin syn på militära tänkande inom stormakternaSäkerhetspolitik handlar om maktrelationer där AirSea Battle-konceptet tillkommit för att hantera den kinesiska utmaningen mot Washingtons inflytande i Stillahavsregionen. Baser som Guam, Hawaii och Okinawa ligger alltmer inom portén för bekämpning med kinesiska långräckviddiga missiler varför den amerikanska satsningen på högteknologiska bekämpningssystem synes logisk.

Mark-, sjö- och luftarenan – det nationella perspektivet

För de försvarsgrensvisa presentationerna svarade ledamöterna Anders Brännström, Jan Törnqvist och Magnus Liljegren. Även om ekonomin implicit inte var en huvudpoäng i dessa framträdanden så fanns konsekvenserna av en ansträngd ekonomi indirekt med i det som presenterades. Detta som ett viktigt ingångsvärde oaktat vilka förmågor som behandlas, och möjligheterna att långsiktigt upprätthålla förmågebredden är ett gemensamt orosmoln för alla försvarsgrensföreträdare givet många kapaciteters uppnådda läge av kritisk massa.

Ledamoten Anders Brännström talade om en västlig krigströtthet, posttraumatisk stress som ett resultat av att förbandens personal slitits hårt i samband med Afghanistaninsatsen, och vi går från insats till beredskap vid förbanden. Han varnade för etnocentrism, det vill säga faran i att vi tror att alla aktörer har samma mall för rationalitet som vi, och därav följande betydelse av att vi behöver vara beredd på det oväntade. Ett varnande ord höjdes även mot en konsekvent nationell rollspecialisering vars obehagliga konsekvens kan bli att vi hamnar i en beroendeställning till andra länders politiska beslutsfattare.

Det marina perspektivet gavs av ledamoten jan Törnqvist som inledde med att tala om en återgång till mera klassiska uppgifter av vilket referenten drar slutsatsen att utsagan kan översättas med ett ökat fokus på det nationella försvaret av vilket följer en ökad vikt vid gemensamma operationer. Marinchefen betonade multinationell liksom samverkan mellan alla civila och militära marina aktörer, vilken blir viktigare i rådande situation med få kvalificerade fartygsplattformar. Detta understryks av en bred maritim paljett av möjliga hot.

Luftstridskrafterna presenterades av ledamoten Magnus Liljegren som behandlade de luftburna stridsmedlens roll och uppgifter med utgångspunkt i historien, samt framtiden för flygvapnet utifrån en konceptuell utgångspunkt. På samma sätt som människan/soldaten står i fokus för arméförbandens effektivitet är teknikfaktor avgörande för flygstridskrafternas relevans i aktuell stridsmiljö. De luftburna stridsmedlens möjligheter till snabbhet, flexibilitet och därmed överraskning är centrala för att påverka motståndarens/ den beslutande maktens vilja vars konsekvens är flygstridskrafternas potential för offensiva operationer.

Avslutning

Årets vintersymposium gav perspektiv till då-, nu- och framtid, som vi vet mer om ju mera näraliggande betraktelser vi gör samtidigt, samtidigt som förmågan att se genom den dimma som det längre perspektivet utgör kräver kreativitet och vision för att finna lösningar som optimerar militär effekt inom given ekonomi.

Årets vintersymposium utgör också en upptakt/inledning på vårens storsatsning på ett militärmaktsseminarium den 14-16 maj med internationellt ledande militärteoretiker som föreläsare och kommentatorer.

Tommy Jeppsson