När Kinas styrka framhävs behöver även landets svagheter lyftas fram i syfte att kommunicera en balanserad bild. Foto: Shutterstock.com
I en artikel i KKrVA tidskrift 2/2020 återger jag spekulationerna att vi står inför ett globalt maktskifte, där Corona epidemin blir droppen som får bägaren att rinna över. Man hänvisar till de stora bristerna i det amerikanska samhället och det politiska systemet och att detta på sikt undergräver USAs roll som världens enda supermakt. Den uppenbara utmanaren är Kina. I artikeln påminner jag om att det under hela efterkrigstiden har förekommit spekulationer om den amerikanska supermaktens nedgång och fall. Som exempel anges de sovjetiska kärnvapnen, oljekrisen och Japans ekonomiska expansion. Inte minst har framstående historiker och statsvetare försörjt sig på att sia om undergången. Utan att på något sätt förringa de problem som USA står inför, konstaterar jag att de s k ”deklinisterna” ännu gång är för tidigt ute. Ett genomgående tankefel tycks vara att uppförstora USAs svagheter och brister och ignorera eller åtminstone undervärdera utmanarnas. Kina är förvisso en ekonomisk jätte med avsevärda utrikes-och säkerhetspolitiska muskler. Men långsiktigt kommer restriktioner knutna till det totalitära politiska systemet förhindra att man övertar tätpositionen.
I en artikel i SvD 2020-08-26 utvecklar Kina-experten Michael Schuman dessa hinder mer detalj. Man glömmer lätt det gigantiska försprång som USA fortfarande har i nästan allt som går att mäta. Exempelvis är den amerikanska ekonomins totala avkastning är över 20 biljoner dollar medan Kinas ligger på 13. Ännu mer rättvisande vore att jämföra nationellt välstånd, värdet på fastigheter, aktier och andra tillgångar. Där är relationen 106/64 biljoner. Och även om den kinesiska industriproduktionen är större, så är de amerikanska produkterna mer högspecialiserade och sofistikerade. Amerikanska high tech jättar som Facebook, Google och Twitter är globala företag med användare i världens alla hörn. I en genomgång av akademisk frihet hamnade Kina efter Kuba och Iran. Och i en rankning av världens bästa universitet kom det främsta kinesiska på 92a plats. Man hade 50 amerikanska lärosäten framför sig. Tillkommer byråkratiskt styrda företag och en krympande arbetsstyrka till följd av enbarnspolitiken.
Återigen. Allt detta innebär inte att man kan bagatellisera de utmaningar som USA står inför. Men det är viktigt att vid de jämförelser som görs också tydliggöra utmanarnas brister och svagheter.
