≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
A K A D E M I S K A   A R B E T E N
B L O G G

Omfördela ledningsresurser till Gotland skrev Arméinspektören, generalmajor Berndt Grundevik, på armébloggen igår. Han beskriver sitt förslag att skapa ett detachement regional ledning Gotland, där en handfull stabsofficerare under befäl av en överste ska kunna bedriva civil samverkan och försvarsplanering. Tanken är att en sådan funktion ska kunna leda tilltransportade förband efter en förstärkning av officerare från öns utbildningsgrupp.

Detta är ett vällovligt initiativ av Arméinspektören av två skäl. Dels nås en försvarsintresserad allmänhet, anställda och gotlänningar av arméns tankar på ett tidigt stadium, vilket gör att förslaget kan diskuteras och förbättringar kan föreslås. Arméinspektören har en historik av att kunna diskutera saker offentligt sedan lång tid tillbaka, vilket stärker trovärdigheten.

I själva sakfrågan ligger också generalmajor Grundevik rimligt till. Gotland är inte bortglömt, men det är ingen pansarbrigad som armén kommer dragande med. Det blir en liten spegling av den lilla övervintrade maringruppen Gotland med förtöjningsplats i Fårösund. Att börja med ett detachement stabsofficerare är en bra början på ett militärt återtåg som Wiseman skrev om igår kväll. Det har i mitt perspektiv inget med hot att göra, utan är en viljestyrning att skaffa sig bästa möjliga förutsättningar för att operera med stridskrafter från och kring Gotland oavsett hur omvärlden ser ut.

I höstas hade jag en artikel om Gotland på bloggen och på Newsmill. Grundfrågan till den politiska nivån var:

”Vilken betydelse tillmäter ni Gotland för svensk säkerhet, och vad är ni beredda att besluta er för de närmaste åren för att stärka vårt militäroperativa utgångsläge på Gotland?”

Något svar har ännu inte kunnat utläsas i debatten. Det kanske inte är så förvånande, eftersom det under debatten i kammaren inför försvarsbeslutet 2004, så var det bara Agne Hansson (c) och Helena Bargholz (fp) som nämnde Gotland, fast då med arbetstillfällen och en internationell övningsplattform som argument. I en kommittémotion från Allan Widman m.fl (fp) hittade jag de enda operativa motiven om Gotland, men även i denna avslagna motion fanns det reservationer:

”Vissa andra strategiska områden, som t.ex. övre Norrland och Gotland, måste beaktas särskilt ur beredskapssynpunkt, vilket inte nödvändigtvis kräver närvaro av fredstida utbildningsförband.”

Den ryska militära kapaciteten har ambitiösa planer att luta sig mot. Dessa är inte primärt riktade mot Sverige, och det kommer att ta lång tid innan man har en förmåga att ge sig i kast med större offensiva koventionella operationer i västlig riktning, om man skulle önska. Men tillvaron är oberäknelig, och intresset samt förmågan att förhindra en negativ utveckling för exempelvis ryska intressen i Vitryssland är av helt annat slag. I sådana och liknande situationer är det värdefullt att ha Gotland under full kontroll. För vem som helst.

Se även Skipper som har oroväckande indikationer om den marina närvaron i Fårösund.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Kommentering är avstängd / ej aktuell.

  • Basen i Fårösund är snart ett minne blott även den. http://navyskipper.blogspot.com/2012/02/vet-den-ena-handen-vad-den-andra-gor.html

  • Jakob Wranne

    Hangarfartyget Gotland.

    Tänk om något så orimligt skulle hända att t.ex ryssarna skulle köpa hamnen i Slite.

    Då skulle man kunna ställa 16 stridsvagnar i ett skjul någonstans mitt på ön.

  • Johan,

    ”Dessa är inte primärt riktade mot Sverige, och det kommer att ta lång tid innan man har en förmåga att ge sig i kast med större offensiva konventionella operationer i västlig riktning, om man skulle önska”

    Jag delar inte den bedömningen.

    Nr 1
    Riktning beror av viljan och viljan beror på faktorer vi inte känner till. Vi sitter ju inte med vid Ryska Federationens Nationella säkerhetsråds sammanträden så följdaktligen vet vi inte viljan och hur diskussionerna går.

    Nr 2
    Ryssland kan idag genomföra större operationer regionalt i östersjöområdet än Nato och Sverige tillsammans.

    Inte ens en hyfsad ledd understödd luftlandsättning och landstigning av bataljons stolek vardera på tex Gotland klarar vi av idag att möta hejda och slå.
    Vi kommer att vra puck tvåa utan möjlighet att återta ön.

    Dina kollegor på MUST har åtskilligt att förklara varför de inte tid inte varnat och beskrivit för både den politiska ledningen eller militärledningen kapacitetseutvecklingen i Ryssland.
    Must är absolut medansvariga till att försvarsbesluten blivit som de blev.

    Finns kapaciteten så kan ett hot snabbt växa till på saker vi idag inte kan förutse och saker vi kan förutse.

    Kn Jan-Olov Holm 30:e hvbataljon

  • Jan-Olov,

    Ryssland har inte större förmåga än NATO i dagsläget att operera med konventionella resurser i Östersjöområdet i vid mening. Andra strategiska riktningar som Kaukasus, Centralasien och Stilla havet är viktigare på kort och medellång sikt.

    Jag uppfattar att vi har samsyn på att Ryssland har ambitionen att genomföra en kraftig militär upprustning. Jag värderar deras nuläge på en klart lägre nivå än vad du gör, det är skillnaden. Det kommer ta längre tid innan de är på någorlunda jämbördig fot med NATO, än vad du bedömer.

    Jag delar din syn på att kapaciteten kan bli ett hot, och att det dessutom kan uppstå situationer som ingen kan förutse. Det är därför det är bra att ha en egen kapacitet på rätt plats. En rörlig, kvalificerad luftvärnsbataljon på Gotland för att ta ett exempel.

    Ett bortglömt fenomen i dagsläget är däremot den underrättelseverksamhet och de informationsoperationer som genomförs idag och som är i vissa stycken bekymmersam. Där ingår bland annat psykologiska operationer för att framhäva egen styrka i syfte att stärka den egna befolkningens förtroende och omgivningens fruktan för de ryska väpnade styrkorna.

  • Johan

    Delar synen på infoop ,und hot och psyk op.
    Delar även synen att det är rationellt med en rörlig lv bat på Gotland.
    Lägg ut styrkerelationslinjalen inledningvis därefter och slutligen
    i närområdet så menar jag att Ryssland har regional överlägsenhet inom månader.
    Då är loppet idagsläget redan kört OM vi inte gör något åt saken och NATO vänder den nedåtgående spiralen uppåt.

    Därefter kommer reserver och mobiliserbara Natoförband att jämna ut och på lång sikt år så kommer västvärldens produktionskapacitet och befolkningsöverskott
    att skapa överlägsenhet.

    Delar inte synen att de riktningar du anger är viktigare för Ryssland om vi betraktar vad de faktiskt gör militärt i västra militärområdet visavi de övriga.
    Verbalt däremot håller jag med dig och vilseledning är som du nämner info op hela tiden aktuell.
    Glöm inte bort Barentsområdet och Rysslands hjärta Moskva och St Petersburg som är förmaket där finns Rysslands vitalaste delar.

    Vi nog överens om det mesta annars:-).
    Defintivt att vår förmåga ,uthållighet och närvaro i Sverige och på Gotland måste öka.
    Tillsammans skall vi skapa den opinion som krävs.

    Tack för att du tog upp Gotland också.

    Kn Jan-Olov Holm 30:e hvbataljon

  • Anonymous

    ”Där ingår bland annat psykologiska operationer för att framhäva egen styrka i syfte att stärka den egna befolkningens förtroende”

    Typ Försvarets forum då…

    /Farbveckan -86

  • Claes Sundin

    Den som vill erövra eller försvara Gotland måste fysiskt närvara på ön. Man kan förflytta sig dit ovanför, på eller under Östersjöns yta. Ju tidigare dess bättre. Snabbast är genom luften om man vill överraska. Sjötransport kan också gå ganska fort men det är lättare för försvararen att prediktera var landstigning kommer att ske. Det gör båtarna sårbara för flyganfall och också ytattack.
    Gotland ska försvaras operativt med flyg-, marin- och markstridskrafter som används så att synergieffekter uppstår t ex jakt och luftvärn med lång räckvidd, attackflyg och ytattack.
    Hur nationell markstrid i ett sent skede ska ledas är enligt min enkla mening av ringa betydelse.
    Claes S

  • Claes Sundin

    Att diskutera:
    Antag att huvuddelen JAS 39 större delen av tiden är avdelade för luftförsvar av södra och mellersta Sverige. Om 5 % av totala antalet JAS, d v s (alternativ 1) ca 5 flygplan baseras på Gotland för luftförsvar av ön med omgivande farvatten blir beroendet av Visbybasen (inklusive eventuell vägbasering Follingbo och Tingstäde?) av största betydelse. Slås den ut blir basering på fastlandet nödvändig med i längden icke acceptabla an- och återflygningstider som resultat. Risken finns dessutom att några av flygplanen med ammunition blir kvar på ön.
    Om enbart luftvärn med lång räckvidd ska luftförsvara ön och närliggande delar av Östersjön (alternativ 2) behövs fyra eldenheter med Patriotprestanda. Visby-basen kan utnyttjas för attack- eller spaningsflyg om än start- och landningsbanan är kort m h t Nato-standard. Det blir möjligt att använda JAS 39 i andra roller än luftförsvar t ex i insatser över Baltikum. Risken är stor att luftvärnet blir kvar på ön.
    Skulle luftförsvaret bestå av både stridsledd jakt och luftförsvarsluftvärn (alternativ 3)
    – ökar uthålligheten och den momentana direkta effekten dramatiskt
    – ökar den indirekta effekten, i bästa fall så att kombinationen blir konfliktavhållande
    – ökar ammunitionsåtgången och förlustriskerna
    – minskar lufthotet mot Visby-basen
    – ökar möjligheterna att momentant kraftsamla luftförsvaret till timaktuella behov t ex spaningsuppdrag, skydd av marina stridskrafter eller överskeppning av stridskrafter i stora delar av norra Östersjön
    – ökar möjligheterna för stridskrafternas omgrupperingar och strid på Gotland.
    Alternativ 3 innebär bäst möjligheter att möta olika operativa händelseutvecklingar.

    Claes S