Omfördela ledningsresurser till Gotland skrev Arméinspektören, generalmajor Berndt Grundevik, på armébloggen igår. Han beskriver sitt förslag att skapa ett detachement regional ledning Gotland, där en handfull stabsofficerare under befäl av en överste ska kunna bedriva civil samverkan och försvarsplanering. Tanken är att en sådan funktion ska kunna leda tilltransportade förband efter en förstärkning av officerare från öns utbildningsgrupp.

Detta är ett vällovligt initiativ av Arméinspektören av två skäl. Dels nås en försvarsintresserad allmänhet, anställda och gotlänningar av arméns tankar på ett tidigt stadium, vilket gör att förslaget kan diskuteras och förbättringar kan föreslås. Arméinspektören har en historik av att kunna diskutera saker offentligt sedan lång tid tillbaka, vilket stärker trovärdigheten.

I själva sakfrågan ligger också generalmajor Grundevik rimligt till. Gotland är inte bortglömt, men det är ingen pansarbrigad som armén kommer dragande med. Det blir en liten spegling av den lilla övervintrade maringruppen Gotland med förtöjningsplats i Fårösund. Att börja med ett detachement stabsofficerare är en bra början på ett militärt återtåg som Wiseman skrev om igår kväll. Det har i mitt perspektiv inget med hot att göra, utan är en viljestyrning att skaffa sig bästa möjliga förutsättningar för att operera med stridskrafter från och kring Gotland oavsett hur omvärlden ser ut.

I höstas hade jag en artikel om Gotland på bloggen och på Newsmill. Grundfrågan till den politiska nivån var:

”Vilken betydelse tillmäter ni Gotland för svensk säkerhet, och vad är ni beredda att besluta er för de närmaste åren för att stärka vårt militäroperativa utgångsläge på Gotland?”

Något svar har ännu inte kunnat utläsas i debatten. Det kanske inte är så förvånande, eftersom det under debatten i kammaren inför försvarsbeslutet 2004, så var det bara Agne Hansson (c) och Helena Bargholz (fp) som nämnde Gotland, fast då med arbetstillfällen och en internationell övningsplattform som argument. I en kommittémotion från Allan Widman m.fl (fp) hittade jag de enda operativa motiven om Gotland, men även i denna avslagna motion fanns det reservationer:

”Vissa andra strategiska områden, som t.ex. övre Norrland och Gotland, måste beaktas särskilt ur beredskapssynpunkt, vilket inte nödvändigtvis kräver närvaro av fredstida utbildningsförband.”

Den ryska militära kapaciteten har ambitiösa planer att luta sig mot. Dessa är inte primärt riktade mot Sverige, och det kommer att ta lång tid innan man har en förmåga att ge sig i kast med större offensiva koventionella operationer i västlig riktning, om man skulle önska. Men tillvaron är oberäknelig, och intresset samt förmågan att förhindra en negativ utveckling för exempelvis ryska intressen i Vitryssland är av helt annat slag. I sådana och liknande situationer är det värdefullt att ha Gotland under full kontroll. För vem som helst.

Se även Skipper som har oroväckande indikationer om den marina närvaron i Fårösund.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare