Hösten i all sin prakt passerar med rasande fart och de första rapporterna om att snön faller över våra fjäll börjar komma. Snart kommer även sensationsrubrikerna på kvällspressens löpsedlar – det blev kallt i år igen.

Sverige har under historien uppfattat sig, ur både en geografisk och politisk utgångspunkt, ligga mellan de för tiden dominerande makterna, ibland som buffert och ofta som en handelsmässig länk. Att idag beskriva att de för dagen dominerande makterna är USA, Ryssland och Kina är ingen sensation. Att dessa har intressen i Arktis genom klimatförändringarna och att detta påverkar oss är heller ingen nyhet; frågan har varit uppe på Folk och Försvar, här på Försvar och Säkerhet har bland annat Ingolf Kiesow beskrivit att Kina har en långsiktig ambitiös plan för Arktis och Lars Wedin påtalat att deras ambitioner i Arktis borde påverka vår säkerhetspolitik. Även Ryssland har en ambitiös plan med utbyggnad av sin militära förmåga till försvar av planerade hamnar och handelsflöden. Detta innebär att Arktis kan ses som ett regionalt säkerhetskomplex, vilket är viktigt ur både en politisk- och militärstrategisk utgångspunkt.

Sammantaget kan det gemensamma intresset för Arktis leda till konflikt över kontroll av handelsflöden såväl som naturresurser. I en sådan konflikt kommer närliggande stater att bli direkt påverkade. För svensk del handlar det om vår egen Solidaritetsdeklaration om att inte stå passiva. Samt, trots ett visst avstånd till en eventuell konflikt i norr, visar en snabb blick på kartan att bristen på väg och järnväg i området, att svenska dito kan bli intressanta i händelse av en konflikt. Då dessa kommunikationer även är direkt kopplade till bland annat vår gruvnäring och således av vikt för den svenska statens ekonomi kommer Sverige inte att förhålla sig passivt vid en konflikt i norr.

För att vara förberedda för detta måste förband och dess chefer vara väl utbildade i att hantera subarktisk miljö under alla årstider, där främst vintern ställer extra höga krav genom snö, mörker och kyla, för att kunna försvara varje kvadratmeter av vårt land. Det här inlägget syftar således till att slå ett slag för vinterutbildning, förbandsövningar och ändamålsenlig modern materiel för att säkerställa att vi kan försvara de svenska intressena i alla typer av klimat. För att flexibelt kunna hantera en överraskande utveckling i Arktis måste även fler gemensamma beredskapsövningar genomföras för att säkerställa förmåga att förstärka med förband från södra Sverige och tredje part. Krigföring i snö, mörker och kyla är utmanande och för att klara det krävs att både individer och förband är väl övade.

Författaren är major och genomför det högre officersprogrammet vid Försvarshögskolan.
Foto: Richard Tornhjelm, Försvarsmakten.

Mer av samma författare