Onsdagen 5 december möttes Kung Krigsvetenskapsakademien för sista gången under året i Försvarshögskolans auditorium Sverigesalen. Tyvärr var knappt tjugo ledamöter och andra åhörare närvarande. Detta beroende på en snöstorm som vållat allvarliga förseningar och besvär i trafiken.

I väntan på styresmannen öppnade ständige sekreteraren Björn Anderson mötet samt lämnade ordet till ledamoten och professorn vid Försvarshögskolan, Jan Hallenberg, som förmedlade sina intryck efter det amerikanska presidentvalet.  Han bedömde att de ut­rikes­politiska och försvarspolitiska frågorna inte har haft någon större betydelse i samband med omvalet av  president Barak Obama för en andra fyraårsperiod. Hallenberg kunde dock påvisa skillnader mellan de två presidentkandidaternas utrikespolitiska program och landade i be­dömningen att USA kommer att något försvagas såväl militärt som säkerhetspolitiskt. Detta berör i hög grad på omvärldsutvecklingen, men bygger också på den i och för sig troliga förutsätt­ningen att man i USA kommer fram till någon slags kompromiss avseende de ekonomiska problem man dras med. Om detta trots allt inte skulle bli fallet kan USA hamna i ett mera allvarligt svaghetstillstånd som då ytterst beror på handlingsförlamning i samband med fortsatt och förvärrad inrikespolitisk polarisering.

Under Jan Hallenbergs föreläsning hade styresmannen Frank Rosenius lyckats forcera trafikhindren och han kunde i nästa programpunkt överlämna akademiens medalj i silver samt 30 000 kronor ur Lars och Astrid Albergers stiftelse till Ian Kinley, projektledare vid Försvarets materielverk.  Belöningen delades ut för framtagandet av en ”hoppande spränghand­granat” som utgör en teknisk uppfinning av betydande värde vid strid i ort såväl i internatio­nella operationer som i nationellt försvar.

Sista programpunkten var Tekn dr och docent Roland Heickerö som föreläste om ”Internets mörka sidor. Om cyberhot och informationskrigföring”.

Bakgrunden är att de senaste årtiondenas snabba informationsteknologiska utveckling inte bara medför nya möjligheter till kommunikation och spridning av information. Även förutsättningar för nya slag av hotbilder skapas och som förändrar den säkerhetspolitiska kontexten. Föreläsningen gav en bakgrund till hur stormakterna bygger upp resurser och förmåga till informationskrigföring. Olika fenomen som cyberterrorism, industrispionage och ”hacktivism” på internet beskrevs.

Som exempel på hur man ser på cyberkrigföringen nämndes att USA sedan 2010 har inrättat ett Cyber Command. Motsvarande finns i andra stormakter som Ryssland och Kina med flera.

Ett antal exempel på informationsoperationer och regelrätta krig nämndes. Förutom de mest välkända: de ryska attackerna på Estland och Georgien nämndes också attacker mot Danmark i samband med Muhammedbilderna för några år sedan, kinesiska systematiska statliga cyber­attacker mot tibetanska exilkretsar samt upprepad ”slagväxling” mellan Indien och Pakistan. I det senare fallet har man också slutit ”stilleståndsavtal”, vilka sedan brutits för att följas av nya stilleståndsavtal. Här finns tydliga likheter med hur man politiskt agerar vid fysiska stridshandlingar. Heickerös föreläsning och mycket mera finns att läsa i hans bok Internets mörka sidor, som finns att beställa på nätet.

Helge Löfstedt