av Olof Santesson

Motståndarna till svenskt Nato-medlemskap vill inte reta upp Ryssland! Det är den kanske vanligaste – och sämsta – argumentet mot dem. De har visserligen sig själva att skylla för påståendet med sina varningar för att medlemskapet skulle brista i hänsyn till ryska stormaktskänslor och göra Norden till en konfliktzon. Men ändå.

Debatten skulle nog kunna handla inte bara om detta utom lite mer om annat som ”för och emot” borde gälla: om perspektivet av en faktiskt storstrategisk förändring, vilket skydd vi kunde räkna med och hur mycket vi borde anstränga oss själva, om möjligheterna att parallellställa Sverige och Finland, om vad som skulle/borde krävas av folkligt stöd vid en ofrånkomlig folkomröstning etc. Istället dessa upprepningar – som riskerar att fördumma debatten – om att motståndarna styrs av Rysslandfaktorn.

Om Finland tog Natosteget för oss, då skulle i alla fall Rysslandsargumentet sopas bort. Sen skulle vi bara ha allt det andra att väga in.