Det har blivit tradition att varje december innan jul dela fyndiga citat och memes runt filmen Die Hard. De flesta av dem anspelar på frågan om den klassiska actionfilmen kan anses vara en julfilm eller inte. Men den intressanta frågan är egentligen inte om den utgör en julfilm utan varför en stor del av allmänheten kommit att anse den vara det.
Filmen hade bio-premiär 1988 men debatten om filmens julstatus har vuxit fram med tiden och utmärkt sig på flera sätt. Under 2020 genomförde demokraterna i det amerikanska representanthuset en övningsröstning om deras favoritjulfilm där Die Hard kom på andra plats. Detta ledde till att Barack Obama blev tillfrågad att avgöra den ”största debatten genom tiderna” i The Tonight Show med Jimmy Fallon på vilken han svarade att Die Hard förvisso är en film som utspelar sig under julen, men inte är en julfilm. Detta fick i sin tur Canadas premiärminister Justin Trudeau att kommentera på Twitter/X att han och Obama var eniga om mycket men att här hade han helt fel: Die Hard är en julfilm. Under julen 2024 genomförde Newsweek en omröstning för att avgöra den ”urgamla frågan”. Här var resultaten inte lika tydligt till filmens fördel: 45% av respondenterna svarade nej, 38% tyckte att den var en julfilm, medan 17% svarade att de inte visste.
Men debatten är inte bara anekdotisk. I en av de få kvantitativa studierna visade Stephen Follows att hypen kring filmen började uppenbara sig runt 2010 och därefter har ökat i omfattning. Genom att analysera sökstatistik visade han ett årligt december-uppsving för filmen som ökat exponentiellt för varje år. Genom att utföra en metaanalys av användarinskickade offentliga listor tillgängliga via Internet Movie Database (IMDB) visade han dessutom att Die Hard rankades som nummer 22 av 100 på den aggregerade listan över julfilmer. Det blir sammantaget uppenbart att filmen har blivit en julfilm helt enkelt för att en tillräckligt stor publik anser det vara så
En central fråga är självklart exakt vad som utgör en julfilm. Trots den intensiva debatten har den sällan inkluderat några kriterier för detta. Av förklarliga skäl. Jultraditioner är i sin natur kulturellt betingade och sällan entydiga. Detta blir tydligare om man vänder på frågan: Finns det några jultraditioner som är eviga och alla kan enas om? Sannolikt inte. De har alltid varit något vi skapar även om många tolkningar av modern jul centreras runt relationer och familjens betydelse.
Bristen i meta-debatten blir därmed uppenbar; utan en entydig definition är frågan svår att avgöra. En bättre fråga, som kanske är den vi verkligen svarar på, är ”Ser du på Die Hard som jultradition?”. Mot bakgrund av detta kan undersökningen från Newsweek (45% nej, 38% ja) tolkas lite mer positivt; En ackumulerad 83% känner igen filmen som något relaterat till julen och av dessa så inkluderar 38% den i sitt firande. Som referens anser bara 50% att en julgran är nödvändig enligt Statista Consumer Insights. Ur detta perspektiv blir Die Hard en jultradition som många ägnar sig åt men ännu fler känner igen. Följaktligen måste vi gå bortom diskussionen om huruvida Die Hard är en julfilm och undersöka varför.
En tidigare jul gick vi igenom filmens centrala julteman. Den har mänskliga och felbara karaktärer som är lätta att relatera till, innehåller en transformativ hjälteresa för både hjälten och hans fru samt framhäver uppoffringarna från de i uniformsyrken som offrar sin personliga bekvämlighet för andras säkerhet. Helt enkelt för att det är det rätta att göra. Våra tjurskalliga hjältar kämpar både mot terroristerna och sina egna demoner – Holly som tillåtit sig bli indragen i en profiterande arbetskultur och John som låtit sin stolthet hindra familjens utveckling – och kommer ur prövningen som starkare personer.
Men filmen anspelar också på den klassiska kampen mellan gott och ont. Regissören John McTiernan har själv refererat till den symboliska kampen utifrån Matteus-evangeliet (12:22-28) med ”A house divided cannot stand”. Innebörden är förenklat att man inte kan kompromissa med ondska, och att det är sorgligt om man lever sitt liv i tron att man gör acceptabla kompromisser. Onda krafter kan uppenbara sig som terrorister, en osund arbetskultur eller bland individer runt omkring en som – tvärtom våra hjältar – visar mindre charmiga eller rent toxiska sidor när de ställs inför prövning. Kampen om gott och ont är på intet sätt ny, men vissa historier blir ikoniska just på grund av sin förmåga att gestalta den klassiska kampen på ett mer relaterbart sätt. Något filmen onekligen lyckats med.
Så ta hand om er själva, de ni värnar omkring er och kompromissa inte med onda krafter.
Yippie ka-jul go vänner!