Att likna saker vid ett isberg är lika uttjatat som klyschigt. Likväl är det ibland den jämförelsen som passar bäst. Det vi ser och upplever är bara en liten del av det som finns. Det allra mesta döljer sig under ytan. Precis så är det när vi försöker få en bild av rysk underrättelseverksamhet i Sverige. Vi måste utgå ifrån de fall och den verksamhet som blir känd, som kommer upp till ytan. Samtidigt antar vi att det bara är en mindre del av allt som pågår i det fördolda som lämnar de invigdas kretsar.

Vår kunskap om rysk underrättelseverksamhet i Sverige

Det finns många officiella svenska källor som bjuder på insikter i den subversiva ryska kartläggningen av Sverige och insamlande av svenska kunskaper. Spioneri, med andra ord. Även våra militära organisationer och Säkerhetspolisen redogör sida för sida om fenomenet. Vi lär oss om vilka områden ryssarna är intresserade av och varför. Vi får också en lektion i det numer välkända försämrade säkerhetspolitiska läget. Det lämnas också en del upplysningar om hur ryska aktörer kan tänkas agera försåtligt, och hur vi kan skydda oss.

De officiella rapporterna är dock vid ett närmare skärskådande mycket vaga och avslöjar knappast några detaljer. Naturligtvis måste det vara på det sättet. Annars riskerar man att avslöja vad man vet respektive inte vet om ryska operationer. En överhängande risk med att berätta för mycket är också att avslöja metoder eller källor.

Den mer detaljerade bilden vi kan skapa oss av rysk ljusskygg verksamhet i Sverige måste vi i stället få från andra håll. En del fall och omständigheter belyses av offentlighetens lyktor. Genom medierapportering, grävande journalistik, polisanmälningar, rättegångar, expertutlåtanden m m får vi nya insikter i ämnet. Det är dessa som får utgöra kunskapsbasen om den ryska underrättelseverksamheten.

Eftersom underrättelsevärlden är hemlig till sin natur ska texten ses som ett försök till en nulägesbild. Det går inte att hävda att den på något sätt är komplett.

Ryska underrättelseorgan som opererar i Sverige

Det ryska spionaget i Sverige sköts huvudsakligen av de tre organisationerna GRU, SVR och FSB. Det är så fastlagt att till och med Försvarsmakten går ut med det.

GRU – Rysslands militära underrättelsetjänst.

FSB -Rysslands säkerhets- och underrättelsetjänst

SVR -Rysslands utrikesunderrättelsetjänst

I det större spektret får vi även räkna in en rad olika former av ombud som alltså inte är direkt anslutna till någon specifik rysk officiell organisation. Även statligt sanktionerade halvkriminella grupper får räknas in här (framförallt kopplade till IT-attacker och så kallad nättrollverksamhet). Slutligen är också de reguljära ryska stridskrafterna involverade i underrättelseverksamhet i bred mening.

Varför Ryssland intresserar sig för Sverige

I det stora perspektivet är läget densamma som det varit under mycket lång tid. De geografiska förutsättningarna gör att Ryssland har ett behov av att kartlägga Sverige. Sverige är ett grannland och en betydande aktör i Östersjön. Det finns knappast några mentala spärrar för den ryska krigsmaskinen att föreställa sig ett krig på svenskt territorium. Vid en storkonflikt mellan Nato-Ryssland är den rimligaste inledningen att fronten utgörs av Finland-Baltikum-Polen. Då blir Sverige ett viktigt uppmarsch- och försörjningsområde för frontförbanden. Det verkar också råda konsensus om att det är där svenska styrkor initialt möter Rysslands stridskrafter. Att kunna utföra attentat och fjärrbekämpning av allehanda mål i Sverige är något som Ryssland på ett självklart sätt arbetar utifrån med tanke på dessa förutsättningar.

Sedan februari 2022 har vi gett Ukraina ett militärt stöd på en nivå som inte skådats sedan Finlandshjälpen under andra världskriget. Det har gått från symboliskt till försiktigt till i det närmaste obegränsat. Det börjar bli svårt att hålla reda på antalet hjälppaket och mängden krigsmateriel som skickats till Ukraina. Lägg därtill utbildning av ukrainska soldater i Sverige samt uppgifter om icke stridande personal på plats i krigsområdet.

Härigenom kommer Sverige i öppen konflikt med Ryssland om än inte en direkt väpnad sådan. De västliga demokratierna för i praktiken ett försvarskrig genom ombud. Ur Rysslands synvinkel blir vi tillsammans med andra fria länder som stöttar den angripna demokratin en självklar motståndare och måltavla. Ukrainas vänner blir Rysslands fiender. Det cirkulerar spekulationer om att det redan utförts flera attentat mot krigsförsörjningsstrukturer i västländer.

Sverige är en del av det kollektiva väst som Ryssland gärna destabiliserar och ger nålstick bäst man kan. Det här har pågått under lång tid, som minst sedan det första Ukrainakriget 2014. Väst ses ur många aspekter som ett strategiskt hot mot det ryska moderlandet och ryska globala strävanden. Ryssland vill agera självständigt enligt principen den starkes rätt utan att ta hänsyn till vad den demokratiska världen anser. En ny världsordning står på den ryska agendan. Dessutom målas Väst upp som dekadent och svagt. Det är viktigt för regimen i Kreml att det ryska folket inte lockas av friheten, demokratin, rättsstaten och välståndet i Väst.

Sverige är en framstående industri- och kunskapsnation inom många områden och detta drar till sig Rysslands intressen. Vår granne i öster skyr inga medel för att tillskansa sig världsledande teknik och forskning. Områden där Sverige är särskilt intressant är:

  • Försvarsindustri
  • Fordonsindustri
  • Informationsteknologi
  • Rymdvetenskap

Sverige som en aktör i Arktis gör också att vi drar till oss ryskt intresse. Tillsammans med Ryssland är vi en av åtta stater inom Arktiska rådet. Klimatförändringarna möjliggör på ett nytt sätt utnyttjande av många naturresurser i den arktiska regionen, lika så nya transportleder för sjöfarten. Något som ökar områdets geopolitiska betydelse. Svenska försvarets omfattande kunskaper om vinterkrigföring och vår allmänna militära förmåga i det arktiska området utgör en måltavla för ryska underrättelseinsatser.

Tillbakablick senaste åren

Att det över tid pågår ett omfattande ryskt underrättelsearbete i Sverige står klart. De senaste årens avslöjanden talar ett tydligt språk. Händelserna ska ses som ett axplock för att belysa bredden i det ryska underrättelsearbetet mot Sverige. Vi måste också understryka att det här bara rör sig om allmänt kända fall.

Konsulten på Scania

2021 dömdes en man i Göteborg till tre års fängelse för spioneri. Han var konsult på Scania men också på Volvo. En rysk ambassadtjänsteman med diplomatisk immunitet hade tagit emot hemlig information och gett stora mängder kontakter i utbyte. Brotten ska ha pågått fram till 2019 då han greps. Enligt uppgifter var det bland annat programmeringskod för självkörande fordon som såldes till Ryssland.

De svensk-iranska bröderna

Ett av de största spionfallen på decennier. Den äldre brodern arbetade bland annat på både Säpo och den militära underrättelsetjänsten Must. Den yngre brodern skötte kontakterna med ryska GRU. Spioneriet pågick åtminstone mellan 2011 och 2021, året de greps efter mycket lång spaning. Det får antas att Ryssland fick stora mängder mycket känslig information via bröderna. Ersättningen ska ha uppgått till 1,2 miljoner kronor totalt. Straffen blev livstidsfängelse respektive knappt tio år.

Anskaffning av avancerad teknologi

En svensk man med rysk bakgrund greps i en spektakulär gryningsräd 2022, misstänkt för att kringgå sanktioner och ha försett GRU med avancerad teknik. Trots märkliga affärsupplägg och kontakter så friades mannen. Tingsrätten fastslog många av omständigheterna men olovlig underrättelseverksamhet gick inte att bevisa. Uppsåtet var inte att inhämta hemliga uppgifter.

Hackergruppen Akira

I början av 2024 drabbades it-bolagets Tietoevrys datacenter i Sverige av en hackerattack. Många svenska företag och myndigheter drabbades eftersom Tietoevry är en stor IT-leverantör. Hackergruppen Akira beskrivs som ett löst sammansatt kriminellt nätverk som utför så kallade ransomware-attacker. Filerna krypteras och offret måste betala en lösensumma för att få tillgång till dem igen. Ofta sprids informationen på nätet om man inte betalar. Akira är frilansare men utgår från Ryssland. Kopplingen till den ryska statsapparaten är lös men de opererar med dess goda minne.

Drönare över känsliga områden

I mars 2024 ses drönare inom ett kort tidsspann på flera ställen i Skåne. Över det gamla kärnkraftverket i Barsebäck och vid Malmö Airport rapporteras att det flugit drönare. Likaså över Svedala och Ystad. Det förekommer spekulationer om att det rör sig om ett sätt att antingen kartlägga känsliga objekt eller att helt enkelt skrämmas och skapa osäkerhet. Händelserna sätts i samband med Sveriges Nato-anslutning och det antyds vagt att Ryssland kan ligga bakom. Det förekom till och med medieuppgifter om att drönarna flög tillbaka mot ett ryskt fartyg utanför svenskt territorialvatten.

I början av 2022 utredde Säpo hela 14 incidenter med drönare över de svenska kärnkraftverken. Det ledde inte till något konkret mer än att det konstaterades att det inte var några ”hobbydrönare”. Det förekom olika spekulationer om varifrån de kom och vem som skickat upp dem. Det förekom till och med spekulationer om att syftet är att vi ska spekulera…

Drönare vid militära övningar har blivit ett återkommande fenomen och även ett problem. Tydligast beskrivit har det varit under den stora Auroraövningen 2017. Från Öland rapporterades om en mycket stor drönare över områden där amerikanska styrkor tränade. Det sades också att utländska husbilar från länder vars turister som normalt inte hittar till Öland befann sig inom området. Scenerna känns igen från fler platser. Vårvintern 2024 greps fyra utländska medborgare i Norge efter att ha flugit drönare vid en stor militär övning. Så många som 4500 svenskar deltog i övningen.

Påverkansoperationer

På sociala medier kan man utsättas för udda svenskspråkiga profiler som framför osminkad Kremlpropaganda. Det rör sig ofta om absurda påståenden som uppenbart är en direktöversättning från ryska officiella mantran. Det handlar inte om något sunt kritisk tänkande och öppen debatt kring svenska ställningstaganden. Något tillspetsat rör det sig om en profil som skapades för tre dagar sen och som frågar varför vi ger vapen till nazisten Zelenskyj som bedriver ett aggressionskrig mot det fredsälskande Ryssland. Det är uppenbart, och vore det inte för något allvar bakom så hade det bara avfärdats som patetiskt. Det är trots allt en form av påverkanskampanj även om detta mest väcker irritation och löje.

Kanske utgår desinformationen från ryska så kallade trollfabriker som kan massproducera olika former av budskap. Dessa har omfattande resurser och kan iscensätta avancerade kampanjer. Inte minst kan de starta, sprida och förstärka debatter på sociala medier. Kremls världsbild och versioner kan spridas och få fäste.

Det har förekommit anklagelser om att olika svenska aktörer gått i Moskvas ledband. Alltifrån mediesajter, profilerade debattörer och aktivister, till höga politiker har pekats ut som Rysslandsvänliga. En del har betraktats som utstuderade megafoner för en rysk variant av verkligheten. Andra har mest setts som Putins nyttiga idioter. Debatten pågick särskilt åren direkt före den stora pandemin.

Ryska ekonomiska intressen i Sverige

Ryska företag och investeringar i Sverige har väckt uppmärksamhet under flera år. Frågan blixtbelystes hösten 2018 efter en mycket uppmärksammad aktion i Finland. Finska säkerhetsmyndigheter gjorde genomförde en omfattande razzia mot ett ryskt företag som systematiskt köpt upp mark och anläggningar längs den finska kusten. Samtliga platser var av stor betydelse för försvaret av Finland.

Efter Ukrainainvasionen utreddes frågan om ryska affärsintressen grundligt i Sverige. Utgångspunkten var på vilket sätt som det kan utgöra ett säkerhetshot mot svenska intressen. Kan Ryssland via företagande i Sverige strypa vår tillgång till viktiga varor? Kan svensk teknik som vi inte vill ska komma Ryssland till del överföras via ryskägda svenska företag? Kan ryska företag utgöra en mer direkt språngbräda för skadliga aktiviteter gentemot vårt land?

Ett exempel på det senare skulle kunna vara historien om den ryska affärsmannen som sedan 2017 äger en fastighet oroväckande nära den hemliga Musköbasen. Under början av 2023 uppmärksammandes det stort efter turer med både Skatteverket och Kronofogden. Efter att affärsmannen betalt sina skulder fick han behålla strandtomten med full insyn till Musköbasens inlopp. Det saknades lagstöd att förhindra utländska medborgare att äga fastigheter med hänvisning till säkerhetsskäl. Det som adderat till känslan av dolda motiv med tomtköpet är att den formellt köptes av affärsmannens fru ett år efter att de gifte sig. Köpeskillingen var över 18 miljoner kronor och affären skedde utan belåning. Hustrun hade endast små inkomster registrerade. Mannen har officiellt aldrig varit bosatt i Sverige och har inget svenskt personnummer. Han tycks ha mycket stora ekonomiska resurser, som alltså dolts för svenska myndigheter, liksom ha kopplingar till ryska staten.

Störningar i satellitnavigering över Östersjön

Under det första halvåret 2024 hade det förekommit många rapporter om att framförallt flygtrafiken fått problem med GPS-signaler. Så många som tiotusentals flighter kan ha drabbats. GPS-signaler kan slås ut och falska signaler kan sändas iväg. Vill det sig illa kan det få katastrofala konsekvenser för flygplanen. Störningskällorna lokaliseras till avancerade ryska sändarmaster utmed Östersjökusten. Även ryska fartyg utanför Bornholm har misstänkts. Som så mycket annat rör det sig sannolikt om ryska maktdemonstrationer och ryska försök att skapa stress och osäkerhet.

Närgångna ryska flygstridskrafter

Ljudbangar så höga att fönsterrutor skallrade hördes över stora delar av Gotland i slutet av april 2024. Två JAS-plan deltog i en ”skarp insats” och kom upp i en hastighet som bröt ljudvallen med de höga smällarna som följd. Några fler detaljer lämnades inte av Försvarsmakten men något annat scenario än att närgångna ryska farkoster skulle avvisas är svårt att föreställa sig.

Det förekommer från tid till annan att ryska plan kränker svenskt luftrum, flyger nära våra marina enheter eller på annat sätt uppträder provocerande eller farligt. Få nyheter får dock så stort uppslag som denna.

Utvisade ryska diplomater

Fem ryska diplomater förklarades vara icke önskvärda i april 2023. Deras verksamhet ansågs inte förenlig med Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, som det heter. Ärendet sammanföll med en stor medial kartläggning av ryska agenter i Sverige och deras ljusskygga operationer. Att diplomater utvisas är om något ett officiellt tecken på att otillåten underrättelseverksamhet pågår och att den också är kartlagd av svenska myndigheter.

Utvisning av diplomater förekommer över tid och är en del av det diplomatiska spelet. De senaste åren har Sverige utvisat ryssar bland annat i samband med inledandet av Ukrainakriget 2022 och vid den ryska nervgiftsattacken i brittiska Salisbury 2018 (då en avhoppad ryss utsattes för mordförsök). Ryska svar med utvisning av svenska diplomater från Moskva förekommer som regel.

Skuggflottorna och kartläggning av kustområden

En del av den mediala kartläggningen våren 2023 av ryska hemliga aktiviteter i Sverige rörde ryska civila fartyg med märkliga beteenden. De angjorde hamnar och rörde sig kring vindkraftsparker och undervattenskablar. Även svenska marinövningar var utsatta. Det avslöjades även att det stundom fanns beväpnade vakter ombord. För den norska delen av kartläggningen hittades på ett par ryska fiskebåtar gammal, men avancerad radioutrustning dold ombord.

En annan omtalad skuggflotta är den som skeppar ut rysk olja för att kringgå omvärldens sanktioner som infördes efter aggressionskriget mot Ukraina. Det är ofta gamla fartyg som framförallt har uppmärksammats då de kan utgöra en stor miljöfara i Östersjön. Fartygen seglar nära Sverige och i april 2024 bekräftade Marinen att man ser tecken på att skuggflottan även används för spioneri. Det finns också misstankar om att hybridoperationer kan utgå ifrån de tillsynens slitna fartygen.

Landstigningsfartyg i Östersjön

Veckorna innan ryska trupper rullade in i Ukraina så ökades plötsligt den ryska landstigningskapaciteten i Östersjön. Från normalt ett till sex landstigningsfartyg seglade på Östersjön. Försvarsmaktens operativa beredskapsenhet stationerades med kort varsel på Gotland. I största hemlighet stationerades sjömålsrobotar med full stridsberedskap längs den skånska kusten. Det spekulerades om flera tänkbara orsaker till att fartygen rörde sig i Östersjön. Alltifrån övningar, till materialtransporter, till en förestående aktion mot Sverige. Efterhand seglade de ryska fartygen istället till Svarta havet inför krigsutbrottet. Om de befann sig i Östersjön för att lägga ut dimridåer och förvilla, eller för att verkligen hämta upp trupp som skulle delta i invasionen förblir osagt.

Misstänkta IT-läckor

Vid ett antal uppmärksammande fall av misstänkta IT-läckor finns en underton av att främmande makt kan ha kommit över känslig information. Att uttrycka sig så är en del av vokabulären men i praktiken finns en farhåga att information hamnat i orätta, ryska händer. Det är dock inte allmänt känt om informationen verkligen har nått rysk underrättelsetjänst. Undertonen är att det förutsätts att Ryssland är intresserade och att de metodiskt skannar av för att ta del av eventuellt tillgänglig information.

Skandalen med Transportstyrelsens datahantering briserade sommaren 2017. Myndighetens IT-system flyttades till servrar i östeuropeiska länder. I samband med det fick utländsk, ej säkerhetsklassad, personal tillgång till hemliga uppgifter. Ur ett totalförsvarsperspektiv kan vissa uppgifter ses som mycket känsliga. Det talades om militära fordonsregister, kompletta körkortsregister och detaljer om kritisk infrastruktur.

Under flera år rapporterades det om fallet med ”möparna” – militärt överintresserade personer som kartlade svenska militära objekt på sin fritid. I slutna nätforum delades häpnadsväckande detaljer om hemliga anläggningar. Totalt tolv män dömdes för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Det saknades belägg för att de hade haft som avsikt att förse främmande makt med de känsliga uppgifterna, eller att deras syfte ens var att skada totalförsvaret. Historien skulle bli mycket långdragen. De första indikationerna kom 2014 och 2017 gjordes flera tillslag mot nätverket. Därefter har domar fallit fram till och med 2024. Under april 2024 framkom uppgifter om att ryska IP-adresser besökt nätforumen där nätverket interagerat. Resultatet av ”möparnas” efterforskningar är precis vad Ryssland är ute efter som den hemliga informationen betraktas som röjd.

I slutet av maj 2024 upptäckte Lantmäteriet att hemliga uppgifter funnits tillgängliga på deras e-tjänster. Det rörde sig troligen om fakta kring försvarsanläggningar som av misstag legat ute på nätet. E-tjänsterna stängdes och frågan utreds vidare utan att fler detaljer blivit kända.

Öppna källor en guldgruva

Förvånansvärt mycket information om det svenska totalförsvaret är öppet tillgängligt på nätet via olika källor. Det rör sig om alltifrån övergripande strukturer ner på detaljnivå. De senaste åren har media uppmärksammat flera omständigheter: Känsliga objekt har kunnat identifieras på olika karttjänster. Såväl militära anläggningar som fabriker, infrastruktur och andra skyddsobjekt. Försvarsmakten publicerar själv underlag för lokaliseringen av hemliga anläggningar och förråd av flera slag. Mängder med handlingar, instruktioner och dokument ligger tillgängliga för envar. Det har återkommande påtalats att detta är som att bjuda in en antagonist till dukat bord.

Samtidigt är det uppenbart att väldigt mycket ändå är hemligt. Det är också stor skillnad på vilken typ av fakta som kan googlas fram, och vilken som inte går att ta del av genom offentlighetsprincipen eller myndigheternas goda vilja. Medvetenheten om spioneri riktat mot svenska intressen ökar också stadigt i takt med det försämrade säkerhetspolitiska läget.

Ukrainakriget – en ny spelplan som ger nya vägar för information att nå Ryssland

Genom det omfattande stödet till Ukraina har en del svenskt krigsmateriel hamnat i ryska händer genom erövringar på slagfälten. För ett fåtal år sen var det en helt otänkbar situation att Ryssland kunde få svensk militärteknologi genom att helt enkelt ha fri tillgång att studera enskilda objekt. Både pansarskott m/86 och stridsfordon 90 har fallit i fiendens händer och visats upp i propagandasyfte. Det militärteknologiska värdet får dock ses som högst begränsat. Exemplar av den avancerade pansarvärnsroboten NLAW (i Sverige Robot 57) har också förlorats till Ryssland. Den är framtagen av Saab och tekniken har varit åtråvärd för ryssarna som också uppges ha skickat dem vidare till Iran.

Dagsaktuella spionfall

Ibland får man en känsla som är svår att underbygga eller kvantifiera. Men rapporter om rysk underrättelseverksamhet i Sverige förekommer då och då. För ett par veckor sen, i skiftet juni/juli, greps en rysk man i Karlskoga. Han greps berusad på en festival, hade kniv och saknade id-handlingar. Efter husrannsakan på hans hotell misstänktes han för att med drönare ha fotograferat skyddsobjekt i Stockholm och i Sundsvall. Efter några dagar tog gränspolisen tre utländska män i förvar då de misstänktes ha kopplingar till ryssen i Karlskoga. Männen avvisas från Sverige och några fler detaljer är inte kända. Nyheterna blir på sin höjd några notiser eller kortare inslag.

Det tycks förekomma misstänkt ryskt spionage i Sverige så frekvent att det knappast sticker ut eller ses som oväntat. Vem minns till exempel fallet med serverhallen i Norrtälje i december 2018? Polis larmades till en underjordisk serverhall som användes av några av de stora svenska telekomföretagen. Vittnen hade sett en ryskregistrerad skåpbil och tre män som försökt bryta sig in i hallen. Ärendet rubricerades som olovlig underrättelseverksamhet. Polisen fick en del signalement men ärendet lades ned efter någon månad i brist på spaningsuppslag. Händelsen sattes vagt i samband med ett allmänt ryskt underrättelseintresse för svensk telekomteknik och serverhallen uppgavs husera känslig teknologi.

Avslutning

Ett nuläge är alltid svårt att avgränsa i tid. Menar vi nu i meningen idag? Senaste veckan? Månaden, åren? När vi pratar rysk underrättelseverksamhet i Sverige så har kontexten varit densamma under flera år. Ukrainakriget gör att det har växlat upp kraftigt på kort tid från en redan ganska hög nivå. Att synliggöra ett nuläge utifrån de senaste årens exempel får därför ses som en rimlig avgränsning.

Författaren har en fil kand i historia från Lunds universitet och arbetar som projektledare inom Region Skåne.