Jag vill tacka Försvarsmakten för ett utförligt svar på mitt ifrågasättande av myndighetens öppenhet. Policyn är i många avseenden sympatisk och ändamålsenlig – i fredstid. Frågan är dock om vi fortfarande befinner oss i ett sådant läge.

Sveriges statsminister har beskrivit vår situation som att vi ”inte är i krig, men inte heller i fred”. ”Det kan bli krig i Sverige”, uttalar vår civilförsvarsminister.

Enligt Kyrylo Budanov, chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR, förbereder Ryssland för en invasion av de baltiska staterna[i].

”Vi är i krig med USA, Israel och Europa” säger Irans president Masoud Pezeshkian[ii].

Lettlands militära underrättelsetjänst MIDD varnar för att ryska sabotörer kan förbereda att begå lönnmord på ”betydelsefulla individer i samhället”[iii].

Enligt MUST är ” Information om Försvarsmaktens verksamhet, förmåga, system, utveckling och samarbeten av mycket högt intresse för främmande makt”[iv]

I ett gråzonsläge med aktiv främmande underrättelseverksamhet innebär nuvarande publiceringspraxis en mätbar operativ risk, oberoende av om informationen är juridiskt sekretessbelagd.

Jag menar att det finns två aspekter här: dels att den publicerade informationen ofrivilligt kan röja information som är intressant för främmande makt. Dels att detaljrikedomen i Försvarsmaktens information i sig kommunicerar något, även när varje enskild uppgift är tillåten.

Den publicerade informationen

På Försvarsmaktens webbplats men också i andra sammanhang publiceras fullständigt namn, bilder och annan information om Försvarsmaktens personal. Ur ett underrättelseanalytiskt perspektiv är problemet inte enskilda uppgifter, utan ackumulering. Öppna källor används systematiskt för att identifiera nyckelpersoner, kartlägga organisatoriska samband, verifiera tekniska och personella antaganden och prioritera mål för påverkan, rekrytering eller våld.

Dessa individer kan göras till måltavlor för vidare informationssökning, rekryteringsförsök, eller i ett skymningsläge, föremål för likvidering[v]. Vid ockupation kan släktingar som fastnat på fel sida om fronten lokaliseras och utsättas eller användas för påtryckning[vi][vii].

I ett väpnat konfliktläge utgör Försvarsmaktens personal en självklar måltavla för främmande makt[viii]. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst SBU har omkring 800 personer gripits, kopplade till sabotage av typen sprängning av militär personals bostad eller fordon, etc[ix].

I Moskva, Ryssland, så avled General Fanil Sarvarov[x] 2025-12-22 av en utplacerad bilbomb[xi]. Ytterligare ryska generaler, vilka i Moskva ”vandrat vidare” p g a utplacerade bomber är Igor Kirillov 2024-12-17 och Yaroslav Moskalik 2025-04-25[xii].

Om detaljrikedom i publicerad information

Detaljrikedomen i Försvarsmaktens information menar jag i sig kommunicerar något till främmande makt och allierade.

I vissa länder där vilseledning och propaganda är norm tror jag man kan uppfatta Försvarsmaktens ärlighet vad gäller redovisning av fordon, utrustning, personal och förband som något i stil med aningslöst och naivt. Tyvärr tror jag det snarast bidrar till att Försvarsmakten inte uppnår den avskräckande förmåga som är önskvärd. Snarare tror jag att det underlättar fientlig planering och gör oss till en onödigt attraktiv måltavla.

Avskräckning bygger inte på faktisk förmåga allena, utan på motståndarens uppfattning av vår vilja och vår beredskap att ta förluster. En kommunikationsstrategi som prioriterar transparens framför osäkerhet riskerar att minska den psykologiska tröskeln för angrepp.

Vad gäller våra allierade kan konsekvenserna bli allvarliga om dessa tvekar att skicka sin mest avancerade utrustning eller personal vid ett eventuellt krisläge (NATO:s artikel 5). En sådan tvekan kan uppstå om man bedömer att Försvarsmaktens informationshantering riskerar att exponera deras insatser, utrustning eller personal.

Förslag på åtgärdspaket

Försvarsmakten bör gå från informationsredovisning till strategisk kommunikation. Ett förslag är att eliminera/ minska på redovisandet av känslig information, särskilt avseende personal, antal fordon, kapacitet hos vapensystem etc. All extern kommunikation borde i stället ses som en möjlighet att uttrycka vår vilja, förmåga och avsikt att försvara oss mot en angripare. Givetvis utan att framstå som hotfulla mot icke-angripande länder.

Skydd av personal är inte en personalvårdsfråga utan en lednings- och operationssäkerhetsfråga. Identifierbar personal innebär identifierbara sårbarheter i ledningskedjan. Här bör införande av täcknamn/ pseudonymer, som görs t ex i Ukrainas väpnade styrkor, övervägas. Ett alternativ är att konsekvent använda endast förnamn, i linje med praxis i övriga samhället.

Namnbrickor borde begränsas till enbart förnamn/täcknamn, alternativt förbjudas helt då de möjliggör en fullständig kartläggning av ett förbands personal.

Kanske kan man verka för ett legalt undantag från folkbokföringen för särskilt utsatt personal.

Möten som medför en koncentration av militära makthavare av typen ”Folk och Försvar”, KKrVAs årsmöte, o s v borde dels inte offentliggöras i förväg för allmänheten, dels förläggas till militärt skyddsområde för att minska risken att ett attentat eller liknande försätter Försvarsmakten i ett ledarlöst tillstånd.

Vid val av bilder på hemsidan och annan utåtriktad information borde man alltid ställa sig frågan om den valda bilden/ informationen på ett bra sätt visar att vi har en vilja, förmåga och avsikt att försvara oss mot en angripare.

Inte nog med att jag tror att vi underskattar hur mycket informationsinsamling som görs, jag misstänker också vi överskattar[xiii] främmande makts förmåga att göra en korrekt analys av densamma[xiv]. Dekapiteringsattacken som inleddes 24/2 2022 där Ukrainas väpnade styrkor förväntades lägga ner vapnen och välkomna sin ”befrielse”[xv], Ukrainas politiska ledning genast fly landet o s v kan ses som exempel på detta[xvi]. Detta brukar betraktas som ett ryskt underrättelsemässigt haveri[xvii].

Men man kan även vända på resonemanget och hävda att Ukraina misslyckades att förmedla sin starka försvarsvilja och (sedan 2014) kraftigt utvidgade, moderniserade och förstärkta försvarsmakt.

Jag menar därför att Försvarsmakten måste stärka skyddet av sin personal och sina resurser, och samtidigt hamra in meddelandet att vi har en vilja, förmåga och avsikt att försvara oss mot en angripare så att inte ens den mest dysfunktionella av främmande makts underrättelsetjänster kan missa detta.

Sammantaget menar jag att nuvarande publiceringspraxis är optimerad för ett säkerhetspolitiskt tillstånd som inte längre råder. I ett gråzonsläge bör all extern kommunikation betraktas som en del av totalförsvaret, dessutom en viktig sådan.

Misslyckas vi med att anpassa oss riskerar vi inte bara att exponera personal och resurser, utan att felkalibrera motståndarens riskbedömning – med konsekvenser som först blir synliga när handlingsutrymmet redan är borta.

Författaren är civilingenjör och patentombud. Han driver sedan många år patentbyrån Heimdal patent AB.

Fotnoter

[i] https://bsky.app/profile/militarynewsua.bsky.social/post/3may6vav4js2u
[ii] https://www.svt.se/nyheter/utrikes/iran-vi-ar-i-krig-med-usa-israel-och-europa
[iii] https://www.svd.se/a/0VdEQ6/lettisk-varning-se-upp-for-ryska-campare
[iv] MUSTs årsöversikt 2024, sida 26
[v] Braun, von Joakim, Gyllenhaal, Lars (2013) Ryska elitförband: Spetsnaz, osnaz, VDV och andra elitstyrkor
[vi] https://united24media.com/latest-news/russia-demands-ransom-and-uses-emotional-manipulation-on-families-of-captured-ukrainian-soldiers-5415
[vii] ’We know where your family live’ – Ukrainian fighters face online death threats
https://www.bbc.com/news/world-63491977
[viii] https://www.dn.se/varlden/ukrainska-tonaringar-rekryteras-for-att-attackera-sitt-eget-land/
[ix] https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ukrainska-tonaringar-varvas-av-rysk-sakerhetstjanst-forstod-inte-att-jag-brot-mot-lagen
[x] https://www.kyivpost.com/post/66717
[xi] https://en.wikipedia.org/wiki/Fanil_Sarvarov
[xii] https://bsky.app/profile/specialkhersoncat.bsky.social/post/3makym4ezsk2d
[xiii] https://www.war.gov/News/News-Stories/Article/Article/2984419/official-says-us-allies-concerned-that-putin-is-misinformed-about-ukraine-war/
[xiv] Cohen et Al. (2024) The Russia-Ukraine War: A Study in Analytic Failure
https://www.csis.org/analysis/russia-ukraine-war-study-analytic-failure
[xv] Gustafson, Kristian et al. (2024) Intelligence warning in the Ukraine war, Autumn 2021 – Summer 2022
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02684527.2024.2322214#abstract
[xvi] Unveiling Russian intelligence failures in the Ukraine conflict: A strategic culture perspective
https://kclpure.kcl.ac.uk/portal/en/publications/unveiling-russian-intelligence-failures-in-the-ukraine-conflict-a/
[xvii] Lindqvist Marcus (2025) “Slaget om Ukraina: Hur ukrainarna stod emot Rysslands invasion”