Två av tre programpunkter vid sammankomsten kretsade kring Sveriges anslutning till Nato. Först ut var ledamoten Stig Rydell som med sitt inträdesanförande “Samarbetet Finland-Sverige, mot en ny vår inom Nato” belyste många av de förändrade förutsättningar som den svensk/finska anslutningen till Nato skapar. En efterinspelning av anförandet finns tillgänglig på KKrVA:s youtubekanal https://www.youtube.com/watch?v=WKQQgkoz4CI&t=45s.
Nästa inträdesanförande hölls av ledamoten Christer Fuglesang. Han är inte bara avd III:s förste astronaut och professor utan även, vilket är mer okänt, livgardist utbildad i spaningstjänst, vilket Christer Fuglesang påpekade med glimten i ögat, något som återspeglas i titeln på sitt anförande “Spaning mot rymden- framtida möjligheter och hot”. Inramat av filmsekvenser från sina rymdfärder bjöd Fuglesang på en bred genomgång av utvecklingen inom rymdområdet och lyfte särskilt fram hur utvecklingen med återanvända raketer kraftigt reducerat kostnaden för uppskjutningar. Som exempel på svenska utvecklingsmöjligheter betonades värdet av Esrange som den enda uppskjutningsanläggningen inom EU norr om polcirkeln. Även möjligheten att nyttja 39 Gripen som plattform för uppskjutning av mindre satelliter gavs som exempel.
Sammankomstens tredje anförande hölls av ledamoten Tommy Åkesson som tjänstgör som försvarsrådgivare vid den svenska delegationen till Nato. I sitt anförande betonande Åkesson likt Rydell att Nato-anslutningen i grunden kommer förändra förutsättningarna för den svenska försvarsplaneringen. Åkesson gav flera exempel på krav som Nato kan komma att ställa på Sverige. Ett område som berördes särskilt var bemanningsområdet. Både Åkesson och Rydell angav i sina anföranden att Sverige kan lära mycket från Norge som har lång erfarenhet av att vara Natomedlem.