People need to be aware that this is a long fight. This is not a crisis. This is not some small somewhere incident that can be managed. This is all out war. Anonym Natotjänsteman, 2023.[1]

A general stiffening of morale in free Europe is needed, and it can come only from action of this country… Willingness to fight for liberty is closely related to the strength of help available. Jack Hickerson i ett PM till Utrikesminister George Marshall, 8 mars 1948.

I början av maj kunde New York Times beskriva hur det stöd som röstats igenom i den amerikanska senaten skulle ta månader att få effekt på slagfältet.[2] Under tiden skulle en förväntad rysk offensiv riskera att sätta stor press på det ukrainska försvaret. Även om den amerikanska militären inte trodde att den ukrainska militären skulle kollapsa så skulle Ryssland fortsätta att nöta ner det ukrainska försvaret och uppnå marginella vinster. Analytiker som New York Times talat med beskrev hur Ukraina som bäst skulle stabiliserat fronten till sommaren. Som värst skulle det kunna ta till årets slut.[3]

Den första veckan i augusti anföll Ukraina istället Kursk Oblast, strax norr om Sumy. För första gången på två och ett halvt år tvingas Ryssland att slåss på sitt eget territorium.

Attacken mot Kursk beskrevs av CNN som ”djärv och kontraintuitiv”; en analytiker CNN talade med bedrev det som att Ukraina ”gjorde det minst sannolika”.[4]

Genom att utnyttja operativ överraskning kunde Ukraina exploatera Rysslands bristande beredskap vid sina gränser. Uppenbarligen hittade Ukraina en svag punkt att attackera. Kursk Oblast. Detta är, pinsamt nog för den ryska armén, granne med Belgorod Oblast, där ukrainsk trupp tidigare gjort flera räder.

Medan Putin har lovat att ”kasta ut fienden” ur Kursk, hävdade den ukrainska överbefälhavaren Oleksandr Syrskyi den tolfte augusti att den ukrainska armén nu kontrollerade 1000 kvadratkilometer inne i Kursk Oblast.[5]

Jörgen Elfving, pensionerad överstelöjtnant, ger i Dagens Nyheter tre möjliga fortsättningar – att Ukraina fortsätter framrycka inne i Ryssland; att Ukraina gräver ner sig och försvarar tagen terräng; och slutligen att Ryssland lyckas pressa tillbaka Ukraina. Det första alternativet ser han som minst sannolikt, de andra två är avhängiga på om Ryssland lyckas samordna sina resurser, och vilka förband som sätts in.[6]

För även om det långsiktiga resultatet av Ukrainas anfall in i Kursk Oblast i dagsläget är oklart, så kunde Anna-Lena Laurén den tolfte augusti beskriva anfallet i Dagens Nyheter som en ”riktig lyckoträff ur pr-synvinkel”.[7] Medan Ryssland skickar trupper för att försöka ta tillbaka sitt territorium har Ukraina, enligt Laurén, redan uppnått sitt mål – ”att bevisa för de ryska medborgarna att kriget berör dem. Hur mycket de än försöker intala sig motsatsen”.[8]

Två dagar senare, den 14 augusti, kunde Philips O’Brien, professor i Strategiska studier vid St. Andrews, notera att Ukraina lyckats ta lika mycket mark på en vecka som Ryssland gjort kring Avdiivka sedan början på året.[9]

En jämförelse mellan ukrainska framgångar kring Kursk i blått och, ryska framgångar kring Avdiivka i rött den 14 augusti.[10]

Samma dag rapporterade CNN att Ukraina hade genomfört sitt dittills största anfall mot ryska flygbaser sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022.[11] Enligt ryska försvarsdepartementet sköts dussintals ukrainska drönare ner i Kursk, Belgorod, Voronezh, Volgograd, Bryansk, Orel, Rostov och Nizjnij Novgorod.[12] Vid flygbasen Savasleika i Nizjnij Novgorod baseras flyg som bestyckats med Kinzhal, en rysk typ av hypersonisk ballistisk robot.[13]

En dag senare, den 15 augusti, beskrev Oscar Jonsson den ukrainska operationen som ”historisk.” Över hundratusen invånare kring Kursk har evakuerats, och grannregionen Belgorod har utlyst undantagstillstånd. Kreml framstår enligt Jonsson som ”alltmer i avsaknad av kontroll över situationen.” Likt Elfving, tror Jonsson att Ukraina har tre huvudalternativ framför sig – att ockupera så mycket ryskt territorium de kan komma över, vilket kan riskera att exponera ukrainsk trupp för motanfall; ett ordnat tillbakadragande; eller en form av mittenväg där man drar sig tillbaka men tvingar Ryssland att slåss för att ta tillbaka sitt territorium. Oavsett, skriver Jonsson, så har Ukraina ”förnedrat den ryska ledningen och ställt den inför ett svårt dilemma – samt stärkt sin egen moral.”[14]

Samma dag som Jonssons artikel publicerades, och tio dagar efter att ukrainska trupper korsade gränsen, kunde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj berätta att ukrainska trupper tagit kontroll över staden Sudzha. Staden ligger nästan en mil in på ryskt territorium, och med en befolkning på lite drygt femtusen personer, kan vid en första anblick te sig relativt ointressant.

Men två separata faktorer gör Sudzha ett högvärdigt och intressant mål. I Sudzha finns bland annat en gasterminal som fungerar som en nyckelpunkt för leveranser av gas till Europa, framförallt till Ungern och Slovakien. På rysk statstelevision beskrev Andrej Fedorov, tidigare vice utrikesminister i Ryssland, hur ”smarta människor i Kyiv har räknat ut att de ska ta över den här hubben, i syfte att den ryska armén måste förstöra den för att ta tillbaka den. Detta betyder att leveranser av gas till Europa stoppas på grund av ryska handlingar, inte ukrainska. Det kommer att drabba Ungern och Slovakien väldigt hårt”.[15]

Den andra anledningen som kan förklara Ukrainas intåg i Sudzha är den ryska logistiken. Genom att få tillgång till tågstationen vid Sudzha kan Ukraina få direkt tillgång till ryska järnvägssystemets datorsystem, tågtrafik, scheman och interna kommunikation. Då mycket av informationen är helt automatiskt och sänds mellan stationer kan det helt enkelt inte bara stängas av.[16] Det är en veritabel guldgruva av underrättelser som Ukraina kan ha kommit över – i synnerhet då Ryssland är helt beroende av järnvägarna för sin logistik. En indikation på Rysslands bristande logistik i området i Kursk Oblast är bristen på artilleri, och filmer publicerade den 15 augusti visar att Ryssland använt korträckviddiga ballistiska robotar mot enskilda ukrainska stridsvagnar.[17]

Utöver detta har Ukraina lyckats isolera delar av Kursk Oblast genom att spränga minst två av tre broar som går över floden Sejm.[18] De ryska trupper som är kvar i området riskerar nu att isoleras från resten av de ryska styrkorna.

Området i Kursk Oblast som ukrainska styrkor lyckats isolera genom att spränga broövergångar över floden Sejm.[19]

För tillfället ter det sig som Ukraina biter sig fast i Kursk Oblast. En rådgivare till president Zelenskyj, Mykhail Podolyak skrev på Telegram att Ukraina inte har något intresse av att ockupera Kursk men att det var nödvändigt för att tvinga Ryssland till ”rättvisa” förhandlingar – ”Vi behöver åstadkomma signifikanta taktiska förluster för Ryssland. I Kursk Oblast kan vi tydligt se hur militära medel används för att övertyga den ryska federationen att delta i en rättvis förhandlingsprocess.”[20]

Den 16 augusti liknande uttryckte President Zelenskyj samma andemening, då han beskrev Kursk som en ”utbytesfond”, och insinuerade att ockuperade ryska områden kunde bytas ut mot ukrainska områden.[21]

Det har nu gått så långt att Brian Whitmore beskriver den ukrainska ockupationen av Kursk som Putins tredje ”större militära förödmjukelse” sedan den fullskaliga invasionen i februari 2022. De andra två, enligt Whitmore, var slaget om Kyiv och Ukrainas motanfall som kulminerade med befrielsen av Kherson och delar av Kharkiv (februari – september 2022) samt Prigozjins myteri i juni 2023. Oavsett vad som händer militärt framöver, skriver Whitmore, så har Putin skadats politiskt.[22]

Samtidigt som striderna pågår i Kursk Oblast, fortsätter Ryssland att göra inkrementella framsteg i östra Ukraina.[23] I Donbas fortsätter hårda strider, och Ryssland har sedan början av juli tagit lite över en och en halv kilometer terräng i veckan. Pokrovsk, lite drygt femton kilometer från fronten, är en för Ukraina viktig transporthub, och ett förmodat mål för det ryska avancemanget.[24]

Bortsett från de ryska misslyckandena i Kursk Oblast, och de taktiska framgångarna i Donbas, så har Ryssland större strukturella och strategiska problem.

Det är lätt att glömma bort att Ryssland förlorar stora mängder materiel och soldater varje dag som kriget fortsätter. Idag, strax över 900 dagar efter invasionen, uppger det ukrainska försvarsdepartementet att Ryssland förlorat närmare 600 000 man – hittills.[25] Enligt det brittiska försvarsdepartementet har ryska förluster sedan maj 2024 uppgått till över tusen man per dag, totalt förlorat över en halv miljon döda och skadade, och invasionen har troligtvis kostat den ryska staten uppemot $211 miljarder hittills.[26]

Samtidigt ter det sig som om Ryssland har problem med att rekrytera tillräckligt med soldater för fronten. Snittåldern på döda ryska soldater har ökat stadigt sedan början på invasionen. I början av 2022 var genomsnittsåldern 30.2 år (åldern skulle kunna förklaras med att inledningsvis använde sig Ryssland av kontraktssoldater), i juli 2024 var snittåldern 37.8 år.[27] Detta kan vara en indikation på att den ryska militären nu suger arbetskraft från den civila sektorn i Ryssland, vilket till del förklarar arbetskraftsbristen i den ryska industrin. Samtidigt indikerar det ryska försvarsdepartementets öppna siffror att man rekryterat färre kontraktssoldater under 2024 än 2023 – och att man överskattar antalet som rekryterats.

Siffror från Istories.[28]

Om siffrorna stämmer har antalet som rekryterats sjunkit från ett genomsnitt på 29 000 i månaden under 2023 till 24 500 under 2024. Det är därför inte förvånande att Putin har fördubblat den engångssumma som betalas ut till nya frivilliga. Summan på 400 000 rubel motsvarar över 4600 dollar, och minimilönen för en rysk kontraktsanställd soldat är nu tre gånger högre än genomsnittslönen. Frivilliga från Moskvaregionen har en lön fem gånger högre.[29] De höga bonusarna kan vara ett tecken på vilka drastiska åtgärder den ryska ledningen är beredd att vidta för att slippa genomföra en större mobilisering, något som med stor sannolikhet skulle vara impopulärt.

Samtidigt utgör inflation och bristen på arbetskraft ”mörka moln” över den ryska ekonomin.[30] Arbetskraftsbristen i Ryssland har blivit än värre då mellan en halv och en miljon människor valt att emigrera från Ryssland sedan 2022 – många av dessa är ”yngre, bättre utbildade, och arbetar i nyckelindustrier, som exempelvis IT-sektorn.”[31] Sammantaget, lägger man ihop mobiliserade, frivilliga, effekterna av coronaviruset, och krigsrelaterade förluster i perioden 2020 – 2023, så har den tillgängliga arbetskraften i Ryssland minskat med mellan 1.9 – 2.8 miljoner människor.

Pensionärer utgör idag närmare 30 procent av befolkningen, hälften av alla industriföretag uppger att de saknar personal, och de officiella räntorna ligger idag på 18 procent.[32]

Samtidigt har ryska bolåneräntor för augusti slagit rekord, på över 20.8 procent, men tack vare räntehöjningarna, så förväntas bolåneräntan hos många banker öka till 22 – 23 procent.[33]

Samtidigt har ryska leverantörer av bröd, mjölkprodukter, choklad och öl aviserat butiker om kommande prishöjningar upp till 40 procent – kostnader som tillskrivs kombinationen av inflation, höga lönekostnader, samt ökade priser för bland annat frakt, personal, och råmaterial. Detta kan jämföras med juli, då priserna var nästan tio procent högre än juli 2023.[34]

Redan i mars kunde Rysslandskännaren och professor vid post-sovjetisk utrikespolitik vid Colombia University, Timothy Frye, konstatera att ”problemet med att hantera Ryssland är inte att hantera dess uppgång. Det är att att hantera Rysslands fall. Bristen på teknologisk innovation, osäkerheten kring äganderätten, de höga nivåerna av produktion, opaciteten avseende ekonomin – alla dessa är faktorer som knappast bådar gott för långsiktig ekonomisk tillväxt. Det är en ganska dyster bild.”[35]

Harley Balzer vid Atlantic Council Eurasia Center beskriver i i sin rapport ”A Russia without Russians? Putin’s disastrous demographics”, en stundande rysk katastrof, och delar av rapporten är värd att citera i längre stycken.

Tack vare den ryska invasionen av Ukraina har Putin ”i stort sett garanterat att kommande generationer i Ryssland att vara inte bara mindre, utan även äldre, bräckligare, och mindre välutbildad. Det [Ryssland] kommer med stor sannolikhet vara mindre etniskt ryskt och mer religiöst mångfaldigt… Putins val av tidpunkten för militär aggression i Ukraina kan ha påvisat en förståelse för att Rysslands demografiska (och ekonomiska) situation inte skulle förbättras de kommande två decennierna. Men invasionen håller på att förvandla en växande kris till en katastrof… att invadera Ukraina samtidigt som man står inför en katastrofal demografisk utmaning ter sig ha varit en enorm dårskap. Hybris, baserat på ett ofantligt underrättelsemisslyckande kan vara en förklaring till missräkningen. En annan möjlig förklaring är att Putin förstod att Rysslands ekonomiska och demografiska utmaningar betyder att landet inte skulle vara i en bättre position någon gång de kommande decennierna.”[36]

Putin och Ryssland, konstaterar Nataliya Bugayova i en artikel för Institute for the Study of War (ISW), är sårbara. Det inkrementella stödet till Ukraina från västerländska partners har hjälpt Kreml och maskerat dessa svagheter.[37]

Enligt Bugayova så skulle en seriös amerikansk strategi (och detta kan konstateras gäller även EU som helhet) bland annat ta bort de restriktioner som gäller målbekämpning på ryskt territorium. Just detta är något som Kongressens Underrättelseutskotts ordförande Mike Turner har förordat, och sagt att ”om de [Ukraina] kan använda långräckviddiga vapensystem för att hålla Rysslands militära mål som anfaller Ukraina till svars, så kan vi ändra dynamiken på slagfältet.”[38]

Det västerländska partners behöver göra, enligt Bugayova, är att skapa flera simultana och smärtsamma dilemman för Kreml. Hittills har Kreml lyckats med en form av kontrollerad riskhantering. Att släppa på målrestriktionerna skulle vara en åtgärd som ställer Ryssland inför dilemman. En effektiv kampanj skulle ”degradera, störa, och förstöra Kremls kapacitet, och källan till denna kapacitet, att föra krig i Ukraina…”[39]

Argumentet att Ryssland skulle provoceras av västerländsk ”eskalation” är inte längre seriöst. Samma ord hördes inför Finlands och Sveriges inträde i Nato.

Som Michael C. DiCanna påpekar i National Interest, så har Ryssland en lång historia av att vika sig inför västerländsk beslutsamhet.[40] Hot och insinuationer de första dagarna i februari och mars 2022 gjorde gällande att pansarskott vore en oacceptabel västerländsk eskalation. Vi har varit här förr.

Om Sverige och EU inte kan donera mer vapen och vapenplattformar till Ukraina, finns det kanske andra mer indirekt lösningar. I slutet av juli påpekade Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, att Sveriges militära åtaganden till Ukraina på 25 miljarder kronor per år i tre år representerar 0,35 procent av BNP.[41] Samtidigt är USA:s, EU:s och Storbritanniens BNP sammantagna BNP nio gånger större än Rysslands. EU och Storbritanniens är fem gånger större. Om EU och Storbritannien var seriösa och matchade de ryska militära utgifterna i donationer till Ukraina skulle man spendera mindre ön 0,5 procent av BNP. Gav man ytterligare trettio procent skulle det fortfarande endast representera 0,84 procent av ländernas samlade BNP.

Andreas Umland summerar detta väl när han skriver att det ”rysk-ukrainska kriget är ett storslaget krig om Europas framtid och om gränsers okränkbarhet. Det är ett krig om Ukrainas rätt att existera som en normal medlem i FN. Konflikten har genuint globala konsekvenser.”[42]

I det perspektivet framstår Lars Calmfors förslag att Sverige bör donera en procent av BNP till Ukraina som ödmjukt. Vi kan, och måste, göra mer.

Författaren är officer vid Luftsstridskolan (LSS).

Fotnoter

[1] Peter Apps, 2024, Deterring Armageddon, sid. 19
[2] Lara Lakes et al, 2024, U.S. Approved More Weapons for Ukraine. Now It’s a Race Against Time.https://www.nytimes.com/2024/05/03/us/politics/ukraine-weapons-us.html
[3] Ibid, 2024, https://www.nytimes.com/2024/05/03/us/politics/ukraine-weapons-us.html
[4] Tim Lister, 2024, ‘Doing the least obvious thing’: Ukraine embarrasses Putin with surprise assault on southern Russia’, https://edition.cnn.com/2024/08/10/europe/ukraine-putin-embarrasses-surprise-assault-analysis-intl/index.html
[5] Ivana Kottasová, 2024, Putin vows to ‘kick enemy out of Russia’ as Ukraine’s cross-border incursion expands to dozens of villages, https://edition.cnn.com/2024/08/12/europe/russia-ukraine-incursion-belgorod-intl/index.html?iid=cnn_buildContentRecirc_end_recirc
[6] Adrian Ericson, 2024, Vad händer härnäst i Kursk? Militärexpert ser tre möjliga scenarier, https://www.dn.se/varlden/vad-hander-harnast-i-kursk-militarexpert-ser-tre-mojliga-scenarier/
[7] Anna-Lena Laurèn, 2024, Den Ukrainska offensiven I Ryssland har blivit en seger för hemmapubliken, https://www.dn.se/varlden/anna-lena-lauren-den-ukrainska-offensiven-i-ryssland-har-blivit-en-seger-for-hemmapubliken/
[8] Ibid, 2024, https://www.dn.se/varlden/anna-lena-lauren-den-ukrainska-offensiven-i-ryssland-har-blivit-en-seger-for-hemmapubliken/
[9] Philips O’Brien, 2024, https://x.com/PhillipsPOBrien/status/1823716203900362958
[10] Andrew Perpetua, 2024, https://x.com/AndrewPerpetua/status/1823708864979853536
[11] CNN, 2024, Ukraine has conducted its ”biggest attack” on Russian airfields since the war began, a security source says, https://edition.cnn.com/world/live-news/ukraine-russia-war-kursk-incursion-08-14-24#h_bc639ed4f886c142d17c001d4ce309ed
[12] POLITICO, 2024, Ukraine hammers Russian airbases as Kyiv’s incursion triggers panic, https://www.politico.eu/article/belgorod-region-state-of-emergency-ukraine-hammering-russian-territory/
[13] Ibid, 2024, https://www.politico.eu/article/belgorod-region-state-of-emergency-ukraine-hammering-russian-territory/
[14] Oscar Jonsson, 2024, Ukrainas offensiv har skakat om Putin – det här är vad som kan hända nu, https://www.dn.se/ledare/oscar-jonsson-ukrainas-offensiv-har-skakat-om-putin-det-har-ar-vad-som-kan-handa-nu/
[15] Shaun Walker, 2024, Zelenskiy: Ukraine’s troops now in full control of Russian town of Sudzha, https://www.theguardian.com/world/article/2024/aug/15/zelenskiy-ukraines-troops-now-in-full-control-of-russian-town-of-sudzha
[16] Intelschizo, 2024, https://x.com/Schizointel/status/1823004142492631340
[17] Intelschizo, 2024, https://x.com/Schizointel/status/1824180034552086538
[18] Institute for the Study of War (ISW), 2024, Ukrainian strikes reportedly destroyed two bridges in Glushkovo Raion, Kursk Oblast., https://x.com/TheStudyofWar/status/1824627001526751399
[19] Liveuamap, 2024, https://x.com/Liveuamap/status/1824456869735239703
[20] Reuters, 2024, Ukraine’s operation in Kursk needed to convince Russia to start fair talks, Kyiv says, https://www.reuters.com/world/europe/ukraines-operation-kursk-needed-convince-russia-start-fair-talks-kyiv-says-2024-08-16/
[21] Hafsa Khalil, BBC, 2024, Ukraine incursion destroys key Russian bridge, https://www.bbc.com/news/articles/c628gk68p3po
[22] Brian Whitmore, 2024, Ukraine’s Kursk offensive marks Putin’s third major humiliation of the war, https://www.atlanticcouncil.org/blogs/new-atlanticist/ukraines-kursk-offensive-marks-putins-third-major-humiliation-of-the-war/
[23] CNN, 2024, Russia creeps toward key eastern Ukrainian supply city, https://edition.cnn.com/2024/07/30/europe/russia-advance-pokrovsk-ukraine-intl/index.html?iid=cnn_buildContentRecirc_end_recirc
[24] Dan Sabbagh, 2024, As Ukraine’s Kursk incursion forges on the stakes are rising for both sides, https://www.theguardian.com/world/article/2024/aug/15/ukraine-kursk-incursion-russia-stakes-rising-for-both-sides
[25] Defence of Ukraine, 2024, https://x.com/DefenceU/status/1824689531230024156
[26] Ministry of Defence, 2024, https://x.com/DefenceHQ/status/1822936123120693346/
[27] Frontelligence Insight, 2024, The Myth of Endless Manpower: Russian Soldiers’ Average Age Approaches 38 as Trends Persist, https://frontelligence.substack.com/p/the-myth-of-endless-manpower-russian
[28] Istories, 2024, More Soldiers at All Costs, https://istories.media/en/stories/2024/08/01/more-soldiers-at-all-costs/
[29] Reuters, 2024, Putin doubles signing bonuses for volunteers to fight in Ukraineı, https://www.reuters.com/world/europe/putin-doubles-signing-bonuses-volunteers-fight-ukraine-2024-07-31/
[30] Aleksandar Djokic, Euronews, 2024, Russia’s economy: A balance between labour shortage and military manpower, https://www.euronews.com/business/2024/08/15/russias-economy-the-balance-between-labour-shortage-and-military-manpower
[31] Ibid, 2024, https://www.euronews.com/business/2024/08/15/russias-economy-the-balance-between-labour-shortage-and-military-manpower
[32] Ibid, 2024, https://www.euronews.com/business/2024/08/15/russias-economy-the-balance-between-labour-shortage-and-military-manpower
[33] Real Estate, 2024, Average Mortgage rates broke the rekord of 2022, https://realty.rbc.ru/news/66bb2b0a9a7947af9304ec4b (översatt från ryska)
[34] The Moscow Times, 2024, Russian Food Suppliers Warn of Price Hikes Up to 40%, https://www.themoscowtimes.com/2024/08/15/russian-food-suppliers-warn-of-price-hikes-up-to-40-a86026
[35] John Hopkins University, 2024, IS PUTIN A WEAK STRONGMAN? THE DIFFICULT BALANCING ACT OF RUSSIA’S PERSONALIST AUTOCRACY, https://washingtondc.jhu.edu/news/is-putin-a-weak-strongman-the-difficult-balancing-act-of-russias-personalist-autocracy/
[36] Harley Balzer, 2024, A Russia without Russians? Putin’s disastrous demographics, https://www.atlanticcouncil.org/content-series/russia-tomorrow/a-russia-without-russians-putins-disastrous-demographics/
[37] Nataliya Bugayova, 2024, PUTIN IS VULNERABLE: WESTERN POLICY MASKS RUSSIAN WEAKNESS, https://www.understandingwar.org/backgrounder/putin-vulnerable-western-policy-masks-russian-weakness
[38] House Intelligence Committee, 2024, https://x.com/houseintel/status/1825241257863475204?s=61
[39] Nataliya Bugayova, 2024, PUTIN IS VULNERABLE: WESTERN POLICY MASKS RUSSIAN WEAKNESS, https://www.understandingwar.org/backgrounder/putin-vulnerable-western-policy-masks-russian-weakness
[40] Michael C. DiCanna, 2024, Russian Caution Should Be a Lesson, https://nationalinterest.org/feature/russian-caution-should-be-lesson-211781
[41] Lars Calmfors, 2024, Väst har de ekonomiska musklerna att ge Ukraina det stöd som krävs för att vinna, https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-vast-har-de-ekonomiska-musklerna-att-ge-ukraina-det-stod-som-kravs-for-att-vinna/
[42] Andreas Umland, 2024, How Ukraine’s Fight Solves Global Problems, https://nationalinterest.org/feature/how-ukraine%E2%80%99s-fight-solves-global-problems-212297