Påverkansoperationer är viktiga redskap för stormakterna. Definitionen är följande: ”En påverkansoperation syftar till att förvandla mottagarens verklighetsuppfattning på ett sådant sätt att han handlar på ett sätt som gagnar avsändarens syften.” I den brittiska försvarsmaktens manual använder man en något nedtonad term – information support. Påverkansoperationen syftar alltså till att understödja en kombination av andra åtgärder, som den brittiska regeringen vill genomföra, militärt, politiskt och ekonomiskt. I USA använder man termen Psychological operations, förkortat psyops. Det var så man också talade om företeelsen i svenska sammanhang innan ordet påverkansoperation skapades. Alla stormakter har förmåga att bedriva psykologiska operationer. De vet av erfarenhet att ”människors handlingar inte styrs av fakta utan av människors uppfattning om fakta”(Marion Gräfin Dönhoff).
Vi kan känna igen många av de vägar som påverkansoperationer använder. De brukas i kommersiell och politisk reklam, men påverkansoperationer har så mycket fler redskap. Sådan förmåga samlas i fredstid ofta i ett informationsministerium. Dit knyts kulturinstitutioner, t ex British Council – bibliotek och kursverksamhet över hela världen. Ett annat redskap är ”vänskapsföreningar”, som kan organiseras av diktaturstater i demokratiska stater med stöd av föreningsfriheten. Också mindre stater, t ex Israel, har en betydande kapacitet för påverkansoperationer redan i fred. För stater i konflikt och krig är påverkansoperationen en del av konflikten och krigföringen. Ett uttalande av t ex en iransk ambassadör eller general är alltså en del av själva krigföringen.
De brittiska påverkansoperationerna under Falklandskriget 1982 är ett tydligt exempel på hur man kan förfara. I den brittiska krigföringen ansågs påverkansoperationer vara så kraftfulla vapen att de endast fick sättas in efter ett regeringsbeslut. Det var så Radio Atlantico Sur kom till. Den riktade sig till de argentinska trupper som hade erövrat Falklandsöarna. Sändaren befann sig på ön Santa Helena i södra Atlanten. Sändningarna innehöll känd argentinsk populärmusik, sportnyheter samt ett urval av nyheter som gagnade den brittiska offensiven. Uppläsarna var utvalda bland spansktalande britter med argentinsk dialekt. Denna påverkansoperation bedöms ha varit en bidragande faktor till den svaga argentinska insatsen och det slutliga nederlaget.
Av detta exempel kan man lära sig något grundläggande om påverkansoperationer. Det första är att man ogärna använder lögner men däremot gör man ett urval av fakta. Man anpassar nivån till den tänkte mottagargruppen, i detta fall argentinska värnpliktiga. Avsändarens identitet kan vara den verkliga, t ex en känd personlighet. Avsändaren kan också vara anonym. Radio Atlantico Sur var ingen verklig radiostation, och radiomedarbetarna uppträdde inte under sina brittiska namn. Avsändaren kan även vara falsk. En skicklig imitatör hade t ex i sändning kunnat framträda som Galtieri, Argentinas diktator. Detta alternativ uteslöts dock – då. Ett halvsekel senare, med tillgång till alla de möjligheter som AI ger, är det mer lockande.
Att låta den egna statens ledande politiker eller diplomater uttala sig har ringa effekt på motståndarens befolkning och militär. Bättre är att få en känd och respekterad personlighet att uttala sig på ett sätt som gagnar den egna statens syften.
Han blir då en key informant. Men hur skall man få en allmänt respekterad person att bli en key informant? Man placerar en inflytelseagent i hans närhet. När alltså en känd skådespelare, idrottsman eller vetenskapsman börjar uttala sig på ett sätt som ensidigt stöder en stormakt eller en mindre stat i konflikt med andra stater finns det skäl att vara uppmärksam. Var finns inflytelseagenten?
Påverkansoperationer kan ha tre nivåer. De kan rikta sig till hela befolkningar och vara strategiska i den meningen. Stormakter kan ha radio- och TV-sändningar på andra språk. Mer närliggande medel är flygblad, graffiti och tendentiösa ”vetenskapliga rapporter”. Dessa kan med fördel användas till strategiska påverkansoperationer.
Radio Atlantico Sur är ett exempel på en påverkansoperation, som är anpassad för de specifika förhållandena i ett konfliktområde. Sändningarna är i den meningen operativa. Slutligen finns det taktiska påverkansoperationer, som riktar sig till utvalda enheter och avsnitt på motståndarsidan. För att nå dem har stormakternas påverkansförband tillgång till språkexperter, mediatekniker, tryckpressar, sändare, datornät och högtalare. Alla tre nivåerna har samma syfte, nämligen att förändra mottagarnas verklighetsuppfattning, så att de handlar på ett sätt som är gynnsamt för avsändaren.
Marskalken av Finland Gustaf Mannerheim yttrade en gång: ”Förtroende är förutsättningen för framgång i ledarskapet.” Därför är det också för påverkansoperationens framgång vitalt att undergräva förtroendet för motsidans ledare. Det gäller att skapa förvirring och osäkerhet. Också här gäller påverkansoperationernas tre gestalter: 1. Vit – sanna uppgifter med verkliga avsändare. 2. Grå – felaktiga uppgifter med anonyma avsändare. 3. Svart – falska uppgifter med falska avsändare.
Vi kan konstruera ett exempel för att pröva hur det fungerar. Vi tänker oss in i hur en sovjetisk påverkansoperation hade kunnat utformas under vinterkriget till och med fortsättningskriget 1939-1944. Då låter man en känd rysk författare gång på gång uttala sig om Mannerheims utmärkta sätt att tala ryska. Författarens ord sprids med finskspråkig radio och med flygblad. Detta är en ”vit” påverkansoperation. Med den kan man uppnå att den finska befolkningens fokus flyttas från det förtroende Mannerheim har till hans sätt att tala ryska. Nästa åtgärd – ”grå” – kunde vara att man sprider uttalanden om att Mannerheim endast utser generaler som talar ryska. Ingen tar på sig ansvaret för dessa uppgifter. Men – de utsår tvivel och förvirring. Slutligen kan man tillgripa en ”svart” påverkansoperation, t ex genom att på liknande sätt sprida uppgiften att Mannerheim endast tillsätter sådana generaler som han tjänstgjort med under sin tid i tsarens armé. För dessa uppgifter får falska undertecknare stå. Om detta lyckas kommer hela uppmärksamheten i Finland att kretsa kring vilka dessa namn är – en ”grå” påverkansoperation.
Vad vinner man med sådana påverkansoperationer? Man undergräver det förtroende som Mannerheims ledarskap hade. Man skapar oro och förvirring med åtföljande passivitet. Och – farligast av allt! – man flyttar fokus från den egentliga uppgiften, den egna nationens överlevnadskamp.
Flygblad, graffiti, etermedia, all påverkan genom media – av vad slag det vara må – försvagas av att den bärs av ett medium. Starkast blir påverkan om den bärs av en levande person, i synnerhet om den bärs fram av en allmänt känd och betrodd person. en key informant. Vi kan konstruera ett exempel, en känd cancerforskare som inte fått Nobelpriset p g a akademiska intriger, men som framgångsrikt behandlat tre svårt sjuka, mycket kända artister. Hur skulle FSB – den ryska säkerhetstjänsten – gå till väga för att få denne kände läkare att fungera som key informant? Vilken framgång, att få just honom att sprida desinformation om Sverige och Nato och att väcka förståelse för rysk politik och strategi! En erfaren säkerhetspolis, Tore Forsberg, författare till Spioner och spioner som spionerar på spioner (2004), ger oss huvudlinjerna för FSB:s linje. Man börjar med studiefasen. Man samlar all tänkbar information om personen, hans livsväg, hans preferenser, hans medgångar och motgångar (observera det uteblivna nobelpriset!), hans sjukdomar, svagheter, missbruk, sexvanor, vänner och ovänner. När bilden av honom är så komplett som möjligt kommer kontaktfasen. Det kan röra sig om en verklig person, t ex en ambassadtjänsteman, det kan röra sig om en person med falsk identitet, som utger sig för att vara t ex thailändsk vetenskapsjournalist. Han vinner läkarens förtroende, understöder hans bitterhet, lindrar hans ensamhet, har tålamod med hans självupptagenhet, smickrar hans fåfänga, antyder sätt att finna nya möjligheter, förser honom med thailändska gåvor – som vänskapsbevis. Detta är vänskapsfasen. Slutligen kommer uppdragsfasen, när inflytelseagenten förser läkaren med den information och desinformation som FSB vill ge spridning i Sverige. Ofta krävs det inte ens ersättning. Personen är så indragen i och så präglad av påverkansoperationen att han villigt fullgör allt, kanske rentav som hämnd för det uteblivna Nobelpriset. FSB skulle kunna gå tillväga på detta sätt. Tore Forsbergs bok Spioner och spioner som spionerar på spioner hade i manuskript ett kapitel som behandlar påverkansoperationer. Detta uteslöts vid utgivningen, med tanke på att påverkansoperationer från främmande makt rör sig inom den grundlagsskyddade yttrandefriheten, när de verkar inom en demokrati. Det är en påminnelse om att demokratin är med alla sina positiva värden en skör statsform, som förutsätter kunskap, omdöme och ansvar från alla medborgare.
Dessa exempel är konstruerade men fullt möjliga. Så skulle påverkansoperationer kunna fungera i konflikt och krig. Det förhåller sig likartat med drönare och påverkansoperationer – det första steget till att bekämpa dem består i att känna till att de finns. Varje svensk befattningshavare på hög nivå måste vara beredd på att man kan utsättas för mycket kraftiga påverkansoperationer. Här har journalistkåren en nyckelroll. En naiv journalist blir en key informant, en risk för rikets säkerhet. En verklig journalist genomskådar påverkansoperationer.