Foto: David Gernes Försvarsmakten.

I inlägget Striden på ett utökat djup om rörligheten beskrivs Försvarsmaktens ökade operativa djup på Nordkalotten samt hur detta påverkar striden. Inlägget påtalade behovet av att kontrollera kommunikationslederna för att kunna föra en uthållig strid i allmänhet. I detta inlägg bryter vi ner och diskuterar vad detta innebär för jägarförbandens uthållighet, deras logistik och underhållstjänst, på taktisk nivå inom ramen för en multinationell gemensam operation på Nordkalotten.

Den grundläggande förmågan hos jägarförband är att med små enheter, under svåra förhållanden leverera operativa och taktiska effekter på djupet av motståndarens gruppering, bortom de egna brigadernas operationsområde. Jägarstriden sker inom ramen för den högre chefens plan, i en gemensam operation, där striden på djupet samordnas med övriga stridskrafters verksamhet för att öka effekten. Då omfattningen på uppgiften på djupet måste vägas mot ambitionsnivå, omfattning och det geografiska avståndet innebär detta ett stort krav för riskhantering för jägarcheferna i förbandet. Strävan är att striden ska kunna genomföras så uthålligt som möjligt med största möjliga stridsvärde. Allt för att striden på djupet ska kunna genomföras under mycket lång tid.

Ovan sker i en operationsmiljö med bristande fast infrastruktur och ett kanaliserande vägnät som till stora delar av året karaktäriseras av snö, mörker och kyla. Till det, som en tydlig kontrast, byts vinterns polarnatt mot midnattssol under sommarhalvåret. I motsats till operationsmiljön i södra Sverige saknas ett utbyggt vägnät, vilket innebär att huvuddelen av den egna verksamheten kommer att ske i terrängen utanför vägnätet. Vidare omfattas området av, utöver Sverige, tydliga aktörer som Finland, Norge, Nato och Ryssland (närheten till Murmansk) – alla med tydliga intressen i området. Detta medför att en operation kan komma omfatta verksamhet i flera olika länder.

Logistik är en stödjande funktion; en del i det vidare begreppet uthållighet. Logistiken bidrar till tillgängligheten för ett förband och behöver rörlighet för att kunna verka. Grunden för jägarförbandens logistik utgår från markdomänen genom vägnätet, men där även luftburen försörjning kan vara ett komplement. För att säkerställa uthålligheten har jägarförbanden förstärkningsenheter vilka är allsidigt sammansatta förband med en större inbyggd underhållssäkerhet, i jämförelse med brigadens logistikförband. Vidare skiftar jägarförbandens behov av förnödenheter beroende på dess verksamhet; omgruppering, återhämtning, jägarstrid eller underrättelseinhämtning. Jägarförbanden har en större underhållssäkerhet, i jämförelse mot brigadförband, för att hantera uppgifter på djupet. Detta innebär en större handlingsfrihet för jägarchefen, men samtidigt en försörjning som ej baseras på ersättning på dygnsbasis.

Operationsmiljöns karakteristiska innebär utmaningar för uppkomna behov av understöd för jägarförband på djupet, såsom avtransport av skadad personal och materiel. Ledtiderna kan bli utdragna samt avståndet i tid till mer kvalificerade hänvisningar utanför bataljonen är långa. Vidare kan jägarförbanden uppträda över hela Nordkalotten, varvid hänvisningar kan komma från andra länder.

Sammantaget ställer jägarlogistiken i den operativa kontexten på Nordkalotten höga krav på:

  • transporttjänsten för att säkerställa tillgänglighet på vägnätet från hänvisningar fram till jägarförbandet,
  • upprätthålla stridsvärde på förbandets ingående delar över lång tid i ödemarksterräng,
  • balansera tid för skadad personal från skadeplats till kvalificerade vårdinrättningar – riskhantering och ledarskap,
  • förtänksamhet för hur bataljonens underhållssäkerhet ska nyttjas samt,
  • förmågan att samordna och samverka i en multinationell kontext inom ramen för ovan.

Slutsatsen från ovanstående är att operationsmiljön ställer krav på riskhantering medelst förtänksamhet, genom planering och förberedelser, för att inte försätta förbandet i en överlevnadssituation utan anpassa uppgifter till resurser (stridsekonomi) för att kunna strida uthålligt. Striden måste sättas i en operativ kontext, där förbandets logistikresurser, ledtider till hänvisningar samt riskhantering måste sammanvägas. Ett sätt att möta behovet av förnödenhetsförsörjning på lägsta möjliga nivå för jägarförbandet är genom förhandslagring, för att kunna bibehålla anbefalld underhållssäkerhet. Denna förhandslagring av förnödenheter behöver även kunna upprättas i andra länder. Detta medför att förmågan för jägarförbandet att uppträda i en multinationell kontext innebär även en djupare förståelse för våra grannländers synsätt på operationskonst och ledning likväl som en gemensam nomenklatur – då jägarförbandens logistikkedja behöver integreras på taktisk nivå till andra nationer.

Jägarlogistikens utmaningar omfattar således integrering av svenska och utländska doktriner på operativ och taktisk nivå, vilket ställer krav på förbandets utformning och uppträdande, men även kunskapen om andra nationers doktrin och ledarskap. Ett kommande medlemskap i Nato för länderna på Nordkalotten innebär förändringar för alla – inte enbart Försvarsmakten. Vi argumenterar för att framtidens armé och utbildningen av officerare måste omhänderta detta än mer.

Överstelöjtnant Johan Althén är norrlandsjägarbataljonschef och major Anders Ekroth är tjänsteförrättande bataljonschef vid 19. brigadunderhållsbataljonen.

Medförfattare