Bakgrund

Den 19 november 2023 anföll beväpnade kommandosoldater tillhörande den jemenitiska Houthi-milisen det Bahamas-flaggade RORO-fartyget (roll-on, roll-off) Galaxy Leader som färdades genom Röda havet nära den jemenitiska hamnen Hodeida. Kommandosoldaterna, som filmade sig själva när de anlände i en helikopter, tog den tjugofem man starka besättningen som gisslan och dirigerade Galaxy Leader till Hodeida och sedan till hamnen i Al Saleef, som också kontrolleras av houthierna. Galaxy Leader hade uppenbarligen blivit måltavla eftersom det delvis ägs av den israeliske medborgaren Abraham ”Rami” Ungar, även om hans företag är registrerat i Storbritannien.[1]

Houthiernas attacker mot västs sjötransporter måste också ses som en del av inbördeskriget i Jemen och dess supporters (Saudiarabien och Iran). Rebellerna, som härstammar från de isolerade regionerna i norra delen av landet vill dessutom ha tillgång till Röda havet som ett område med egen suveränitet och legitimitet.[2]

Vidare måste attackerna ses som en del av kriget i Ukraina eftersom Ryssland har stöttat Houthierna med målkoordinater.[3] Intressant nog har varken ryska eller kinesiska fartyg anfallits.[4]

Slutligen, Houthiernas prioritet är inte att sänka fartyg, vilket är vad en traditionell motståndare som attackerar fartyg skulle ha för avsikt att göra. Istället har deras högsta prioritet visat sig vara att få global uppmärksamhet och att skapa rädsla bland rederier, deras försäkringsbolag och deras kunder, och därmed få en global plattform.[5]

Det är alltså fråga om en politisk-strategisk verksamhet.

Väst har lanserat två skyddsoperationer. Den första och viktigaste är Operation Prosperity Guardian som inrättades som ”motorvägspatrull i Röda havet och Adenviken” med uppgift att avvärja attacker mot handelsfartyg, inte att straffa houthierna. Den skulle ”svara på och vid behov hjälpa handelsfartyg som passerar denna viktiga internationella vattenväg”, sade Pentagons talesman generalmajor Pat Ryder vid en genomgång den 21 december 2023.[6]

Åtminstone amerikanska, brittiska och franska örlogsfartyg har skjutit ned missiler och/eller drönare dels i självförsvar och dels för att försvara handelsfartyg. Den 11 november, för att ta ett exempel, anfölls jagarna USS Stockdale och USS Spruance av minst 8 drönare, fem ballistiska sjömålsrobotar och tre sjömålskryssningsrobotar. Dessa sköts ned av fartygens luftförsvar.[7] Den 20 mars, för att ta ett annat exempel, sköt en helikopter stationerad på fregatten Alsace ned en drönare som hotade ett handelsfartyg; det var Frankrikes tionde nedskjutna drönare.[8]

En lärdom är att modernt fartygsburet luftförsvar fungerar; detta är en viktig slutsats inte minst med tanke på våra kommande Luleå-fregatter.

Ett problem vid skyddet av handelsfartyg är geometrin. Det är ju inte fråga om konvojer, vilket innebär att avståndsförhållandena kan vara sådana att ett skyddsfartyg ligger för långt ifrån skyddsföremålet för att kunna bekämpa en inkommande robot eller drönare.

Ett annat problem är asymmetrin. Offensiva missiler behöver inte vara särskilt precisa, åtminstone inte om angriparens mål inte är att skada specifika mål och målen dessutom är stora. Däremot måste defensiva missiler – vars uppgift är att skjuta ner de offensiva missilerna – vara extremt precisa. Försvarsmissiler från den amerikanska marinen kostar i genomsnitt mellan 1,5 och 2,5 miljoner dollar styck, franska Aster ungefär lika mycket. Men houthierna betalar bara 2 000 dollar per styck för drönare från Iran. Och även om drönaren inte träffar har de en stark psykologisk effekt.[9] Å andra sidan kan man hävda att skyddsföremålet är vårt kanske flera 100 miljoner $.

Dessa incidenter liksom erfarenheterna från kriget i Ukraina visar på vikten av nya vapen för bekämpning av ”billiga” drönare. Flera olika system, såväl för ”hard kill” som ”soft kill” är nu under utprovning. [10]

Trots Operation Prosperity Guardians ansträngningar blev Röda havet blivit för riskabelt för många rederier och deras försäkringsbolag. I slutet av december 2023 hade fartygstrafiken genom Röda havet minskat med nästan 20 procent. De deltagande staterna beslöt då om direkta motattacker.[11]

Flera attacker mot Houthiernas baser har genomförts. I ett fall, 9 – 10 november 2024, användes för första gången U.S. Marine Corps F-35C Lightning II i strid. Dessa var stationerade ombord USS Abraham Lincoln (CVN 72). Flygplanen genomförde flera attacker mot Houthiernas vapenlager innehållande konventionella vapen, inklusive sjömålsrobotar.[12]

Alla länder, bl.a. Frankrike, var inte positive till direkta attacker mot Houthiernas baser. Den 19 februari meddelade EU att man bildat ytterligare en marin operation i Röda havet. Operation Aspides, bestående av Frankrike, Tyskland, Italien och Belgien, skulle skydda handelsfartyg tillsammans med Operation Prosperity Guardian.[13] Sverige deltar med stabsofficer i brist på marin kapacitet.

I november 2024, har flera stora rederier – bl.a. Maersk, CGA CGM och Hapag Lloyd – beslutat att leda sina fartyg runt Afrika i stället för att riskera besättningar och fartyg i Röda havet.

Omedelbara konsekvenser

De omedelbara konsekvenserna av Houthiernas attacker är förluster i människoliv och fartyg. De senare ger dessutom upphov till svåra skador på miljön. Enligt Houthierna har 193 fartyg attackerats från starten till oktober 2024.[14]

Normalt går här 12% av världshandeln och 30% av containertrafiken genom kanalen. Trafiken har nu minskat med drygt 50% vilket har lett till att Egyptens inkomster från Suezkanalen har minskat med 40%.[15] Egypten har trots detta vägrat att medverka i skyddsåtgärderna.

Samtidigt har trafiken runt Afrika ökat med 100%.[16]

Vid åtminstone ett tillfälle har tre av de extremt viktiga datakablar som går genom Röda havet och Suezkanalen blivit skadad av ett sjunkande fartyg.[17]

Ekonomiska konsekvenser[18]

Vägen runt Afrika från Singapore till Rotterdam är ungefär 13 500 distansminuter (M) medan den genom Suezkanalen är ungefär 8 440 M. Detta innebär ungefär 12 dagars försening för laster till norra Europa. Den längre distansen medför en extra bränslekostnad om ungefär 1 miljon $.

Detta leder i sin tur till ökade kostnader för godstransporterna – dessa ska ha ökat med 250%. En TEU container (standardcontainer eller tjugofotsekvivalent) som tidigare kostade omkring 1 100$ att transportera kostar nu över 6 000$.

Men längre resor innebär också förseningar; de beställda varorna kommer kanske två veckor senare än beräknat. Detta leder dels till att rederierna söker fartyg att leasa med ljus och lykta och dels till att varumottagarna kanske måste börja bygga upp lager. En begränsande faktor är den globala bristen på kvalificerade sjömän.

Vägen runt Godahoppsudden är också farlig med svåra stormar och kraftig sjöhävning med ty åtföljande risk för förstörda eller tappade containrar. De afrikanska hamnarna har låg kapacitet och har svårt att klara av att bunkra den ökande trafiken.

Slutligen leder den ökande bränsleförbrukningen till ökade utsläpp.

Suez-kanalens och Röda Havets centrala roll för den globala sjöfarten framgår av nedanstående bild:[19]

En spekulation

Som redovisats ovan är Houthiernas attacker inte bara en fråga om kriget mellan Israel och Irans proxies i Mellersta Östern. Det faktum att Ryssland ger (gett?) måldata till Houthierna gör att det är lätt att se detta agerande som en del av Rysslands hybridkrig mot Väst.

Under senare år har Ryssland kraftigt ökat sin närvaro i Afrika. Samtidigt är Västafrika från Angola till Guinea ett av tre farligaste områdena vad avser attacker från pirater och, framför allt, beväpnade rånare.[20] Allteftersom Ryssland skapar flera allierade längs de afrikanska kusterna är det inte omöjligt att man börjar använda afrikanska proxies för attacker mot sjöfarten. En sådan utveckling skulle ställa mycket ökade krav på Västs marina förmåga som redan är alltför låg.

 

[1] Braw, Elisabeth: “What attacks on shipping mean for the global maritime order”, Atlantic Council Report, Aug. 9, 2024

[2] Lauret, Alexandre : « Les Houthistes et la mer rouge », IRSEM, étude 118, septembre 2024.

[3] Wall Street Journal, Oct. 24, 2024

[4] Op. Cit, Braw, Elisabeth, se not 1.

[5] Ibid.

[6] Ibid.

[7] Comerford, Ruth: “Houthis attack US warships after US strikes in Yemen”, BBC Nov. 12, 2024.

[8] Cuoco, Nicolas: « La Marine française filme la destruction d’un drone Houthi en mer Rouge », Le Journal de Dimanche, 21 mars, 2024.

 

[9] Ibid

[10] Soft kill: elektronisk effekt, hard kill: kinetisk effekt.

[11] Op. Cit, Braw, Elisabeth, se not 1.

[12] Carrier Strike Group 3 Public Affairs:  “U.S. Marine Squadron Conduct First Combat Strikes Using F-35C Platform Against Houthi Targets in Yemen”, November 18, 2024

[13] Op. Cit, Braw, Elisabeth, se not 1.

[14] Middle East Monitor, Oct, 7, 2024.

[15] Middle East Monitor, Oct, 9, 2024.

[16] Mera statistik finns på logs.worldbank.org/en/developmenttalk/navigating-troubled-waters–the-red-sea-shipping-crisis-and-its-

[17] Watson, Eleanor: “Ship sunk by Houthis likely responsible for damaging 3 telecommunications cables under Red Sea”, CBS News, March 6, 2024.

[18] Data från diverse sökningar på internet

[19] Https://porteconomicsmanagement.org/wp-content/uploads/Map-Strategic-Passages-1.pdf

[20] De andra två är Malacka/Indonesien och Arabiska Havet