‚Č° Menu

Kungl Krigsvetenskaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.
Akademien ska främja vetenskaper av bety­delse för fädernes­landets försvar samt följa och bevaka forsk­ning och utveck­ling av bety­delse för rikets säkerhet och försvar.
Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.
Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verk­samhet som ett veten­skapligt instrument inom säkerhets- och försvars­området.
 Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!
Klicka på bilden för mer information.

av Bo Richard Lundgren

Ett civilt försvar ska kunna ge skydd för civilbefolkningen, också mot biologiska, nukleära och kemiska stridsmedel. Ekonomin för detta tillsammans med övriga civilt relaterade försvarsbehov behöver få en lösning. Foto: Försvarsmakten.

Ett civilt försvar ska kunna ge skydd för civilbefolkningen, också mot biologiska, nukleära och kemiska stridsmedel. Ekonomin för detta tillsammans med övriga civilt relaterade försvarsbehov behöver få en lösning. Foto: Försvarsmakten.
Kriget har l√§nge betraktats som en statlig angel√§genhet. Civilt f√∂rsvar s√•gs ocks√• tidigare i f√∂rsta hand som ett komplement och st√∂d till det milit√§ra f√∂rsvaret. Det innebar ocks√• att kostnaderna f√∂r totalf√∂rsvaret kom att huvudsakligen belasta den statliga budgeten. Det milit√§ra och civila f√∂rsvaret har f√•tt ‚ÄĚsamsas‚ÄĚ i en gemensam ram med anslagsfinansiering. P√• civil sida har detta n√§stan alltid inneburit ett tillkortakommande, d√• statsmakterna i m√•nga fall valt att prioritera de milit√§ra behoven som ju alltid varit v√§ldigt omfattande. Ur ett civilt perspektiv har det varit som att ‚ÄĚsova med en elefant‚ÄĚ. Risken att bli tillplattad √§r mycket stor.

När nu det civila försvaret skall byggas upp igen är det väsentligt att statsmakterna har en tydlig idé om hur kostnaderna för återuppbyggnad och vidmakthållande ska finansieras. Man kan rikta blickarna bakåt och hämta vägledning och inspiration från tidigare finansieringsmetoder, men det finns nu nya omständigheter som måste vägas in när man bygger upp ett mera modernt system.

Vi talar nu om en breddad hotbild med hybridkrigf√∂ring m m Vi vill ocks√• bygga upp en nygammal f√∂rs√∂rjningsberedskap. Det √§r d√• inte lika sj√§lvklart att se p√• beredskaps√•tg√§rder som enbart en uppgift f√∂r staten. Hot mot infrastruktur och f√∂rs√∂rjningsfl√∂den samt s√•rbarhet i samh√§llet √§r redan i fredstid en fr√•ga f√∂r flera akt√∂rer i samh√§llet, inte minst n√§ringslivet. Det handlar d√§rf√∂r om att idag se p√• civilt f√∂rsvar som √•tg√§rder i ett bredare samh√§llsperspektiv och finna √§ndam√•lsenliga former f√∂r att finansiera dessa.

Andra länder har valt finansieringsformer som är annorlunda än våra. Finland har ett system där väsentliga kostnader ligger utanför statens budget. Försörjningsberedskapen finansieras i princip genom avgifter, lån, intern finansiering och tillgångar. Och på den statliga sidan får beredskapsåtgärderna bekostas av respektive ministerium och konkurrera med fredstida behov.

I Schweiz finns tuffa regler d√§r c:a 300 lagringsskyldiga f√∂retag har pliktlagringsavtal med staten. Det totala v√§rdet av lagren uppskattas till omkring fem miljarder CHF dvs. c:a 47 miljarder SEK (!). I Tyskland finns omfattande lager bl a av livsmedel. Lagringsplatserna drivs av privata f√∂retag som kontrakteras i offentliga upphandlingar. Alla dessa modeller f√∂r finansiering √§r v√§l v√§rda att studera.

På civil sida har regeringen tillsatt fyra utredningar. Dessa skall sammanfattningsvis behandla civil ledning och samordning, näringslivets roll i totalförsvaret, krigssjukvård och psykologiskt försvar. De pågående eller planerade utredningarna har fått i uppdrag att även uppskatta och redovisa kostnader för de förslag de kan komma att lägga. Det är ingen djärv gissning att utgå från att den sammantagna notan för utredningarnas förslag kommer att handla om betydande summor.

Till yttermera visso ha f√∂rsvarsministern i dagarna presenterat ett till√§ggsdirektiv till F√∂rsvarsberedningen. Inneb√∂rden √§r i princip att beredningen skall vara √•terh√•llsam och ‚ÄĚrealistisk‚ÄĚ n√§r det g√§ller ekonomiska satsningar. M a o kan vi f√∂rv√§nta oss en rej√§l politisk batalj n√§r det g√§ller f√∂rsvarsekonomin.

Slutsatsen av det ovanstående är att två stora problem återstår att lösa.

Det ena problemet är hur tillräckligt mycket resurser ska kunna avsättas för att bygga upp ett nytt fungerande civilt försvar när man i huvudsak måste repliera på statliga medel som ska äskas i konkurrens med Försvarsmakten.

Det andra ‚Äď mera l√•ngsiktiga problemet – √§r hur man ska kunna vidmakth√•lla ett civilt f√∂rsvar p√• en rimlig niv√• n√§r de icke-milit√§ra hoten blir allt allvarligare och samh√§llsvecklingen g√•r mot en √∂kad s√•rbarhet i s√•v√§l infrastruktursystem som f√∂rs√∂rjningsfl√∂den.

Här skulle KKrVA kunna hjälpa till och initiera en nödvändig diskussion om hur breda totalförsvarslösningar skall finansieras i framtiden.

Författaren är tidigare avdelningschef vid Försvarshögskolan och ledamot av KKrVA.