Russia's President Vladimir Putin (L) talks with German Chancellor Angela Merkel (R) as Italy's Prime Minister Matteo Renzi stands on the back during a meeting on the sidelines of a Europe-Asia summit Credit: REUTERS/Daniel Dal Zennaro/Poolav Stefan Forss

Vem sköt ned det malaysiska passagerarplanet MH17? Den synnerligen viktiga frågan är alltjämt obesvarad.

Men visst är det Kreml som bär ansvaret. Vid APEC-mötet i Beijing i november krävde Australiens premiärminister Tony Abbott både en formell ursäkt av Putin och ekonomisk ersättning från Ryssland till de drabbades familjer. Abbott avslöjade för Putin att han hade information om att MH17 förstördes av en missil som avfyrades i östra Ukraina från en lavett som kom från Ryssland och som sedan återvände dit. President Obama gick inte riktigt lika långt, men nästan, vid G20-mötet i Brisbane i Australien. Tyska förbundskanslern Angela Merkel sekunderade i ett tal i Sydney några dagar senare. För henne blev just denna grymma händelse en definitiv vattendelare i relationerna till Ryssland.

Ryssland har hela vägen fört en massiv desinformationskampanj rörande MH17. Att argumenten varierat och varit sinsemellan motstridiga har inte spelat någon roll. Redan i början beskyllde en hög rysk officer i luftvärnsstyrkorna (VPO) Ukraina för att ha avfyrat Buk-missilen. Han var noga med att påpeka att enbart professionella besättningar förmår operera det komplicerade luftvärnsrobotsystemet. Att separatisterna inte hade sådant folk förstår man mellan raderna. Från ukrainskt håll har man förnekat att några dylika lutvärnsenheter skulle ha funnits i området som ju de facto kontrolleras av separatisterna.

En åsnebrygga som framförts av s.k. ”Putin Verstehers” i Tyskland, i ett uppenbart försök att fria ryssarna, är att separatisterna skulle ha stulit en lavett. Detta har dock inte kunnat dokumenteras trovärdigt. Tyska parlamentarikern Armin Schuster, en tidigare polisman i hög befattning, var mycket upprörd över att der Spiegels uppgift skulle motsvara tyska underrättelsetjänsten BND:s uppfattning. Han kallade det ”nonsens” och uppgifterna ”overifierade”. Att den ryska ”trollarmén” varit flitigt i farten är däremot väl dokumenterat. Skickliga internetanalytiker har dock kunnat visa att de bilder av en Buk-vagn som uppges ha funnits i separatisternas händer är förfalskade.

Efter den ryska desinformationen om att en ukrainsk Buk havererat, flyttade man fokus och påstod att en ukrainsk Su-25:a skulle ha skjutit ned MH17. Så sent som den 14 november hävdade ryska televisionens Kanal 1 att man nu hade tillgång till satellitbilder som visar ett ukrainskt stridsflygplan i närheten av MH17. Ryska webbexperter kunde snabbt visa att även detta var en grov förfalskning (BBC News, http://www.bbc.com/news/world-europe-30064374). Jaktplanet var definitivt ingen Su-25:a och passagerarplanet ingen Boeing 777 utan en äldre flygplantyp (Boeing 767). Att det inte var ett äkta foto utan ett illa hopfogat montage visar hur långt Ryssland är berett att gå för att vilseleda sitt eget folk. Man hade t.ex. placerat logon ”Malaysia” på fel plats på flygplanet.

Su-25 är ett attackflygplan med 7000 meters maximal flyghöjd och är därmed ytterst olämpligt att ens i teorin kunna fälla ett passagerarplan som flyger på drygt 10 000 meters höjd och åstadkomma sådana skador som observerats i vraket (skrovet perforerat av en svärm metallbitar). En värmesökande luftstridsrobot skulle rimligen ha träffat någon av motorerna, men detta har inte observerats. Återstår så automatkanonen, men eldavståndet skulle ha varit så stort att en träff hade varit ett ytterst osannolikt lyckoskott. Men även i det fallet hade skadorna i skrovet sett helt annorlunda ut.

Om man lägger de ryska vilseledningsförsöken åt sidan och analyserar vad som verkligen observerats blir bilden en annan. Iakttagelser före och efter nedskjutningen började sammantagna peka mot ett klart håll: en professionell rysk besättning i en Buk-lavett kunde med starka skäl lyftas fram som huvudmisstänkt för det grova illdådet. Men det verkliga genombrottet kom då en grupp frivilliga oberoende tekniska experter (Bellingcat) publicerade sin egen utredning Origin of the Separatists’ Buk: A Bellingcat investigation) i november 2014 (https://www.bellingcat.com/news/uk-and-europe/2014/11/08/origin-of-the-separatists-buk-a-bellingcat-investigation/). Det är en alldeles utomordentlig utredning som visar styrkan i Open Source Intelligence och som i detta fall reproducerar den misstänkta lavettens rörelser och förbandstillhörighet i överraskande hög detalj. Bellingcats grundare Eliot Higgins ger en övertygande genomgång av materialet, som kan beskådas på YouTube (https://www.youtube.com/watch?v=flCqN8_0cX4).

Min största invändning mot utredningen gäller själva rubriceringen; av försiktighet väljer man att säga att lavetten tillhörde separatisterna. Några bevis för det framläggs inte. Att lavetten fanns på ett av separatisterna kontrollerat område duger inte som förklaring, inte heller att ryska militären skulle ha underställt lavetten separatisterna.

Det som man kunnat fastställa med stor tillförlitlighet är att lavetten tillhör 53. Luftvärnsbrigaden i Kursk som övade strax intill ukrainska gränsen. En komplett Buk-enhet består av fyra fordon: en radarvagn som mäter in målen och sänder lägesbilden till en stridsledningsvagn, som i sin tur väljer mål som ska bekämpas och som ger order till avfyringslavetten. Denna har en egen radar som belyser målet mot vilken roboten styr. Den fjärde vagnen transporterar robotar. Dessutom behövs sambandsfordon.

Endast avfyringslavettens rörelser är någorlunda kända; var de övriga vagnarna befann sig vid middagstid den 17 juli har dessvärre ännu inte klarlagts med stöd av öppna källor. En möjlighet är att de kunnat vara på ryska sidan av gränsen. Vagnarna kan hålla samband via trådanslutning på ca tio kilometers avstånd från varandra.

Indicierna pekar starkt mot Ryssland självt. En artikel i New York Review of Books sammanfattar: Flight MH17: Will Russia get away with it? (http://www.nybooks.com/blogs/nyrblog/2014/nov/19/flight-mh-17-will-russia-get-away-it/).

 
Stefan Forss är professor och kallad ledamot i KKrVA

Mer av samma författare