Gårdagens besked om att förbanden några år framåt till del består av värnpliktiga överraskade de flesta. Men i regeringens regleringsbrev till Försvarsmakten för 2010 står det implicit att det är på det sättet.

s. 5 Stridskrafternas utveckling

”Förbandsmålsättningarna ska utarbetas med utgångspunkt från

° befintlig materiel alternativt materiel som med säkerhet levereras före 2014 samt
• att viss totalförsvarspliktig personal kan komma att ersättas av rekryterad personal först efter 2014.”

Försvarsmakten har alltså rätt i detta, men hur ligger det till med tillämpningen? En liten Open Source-tur, inspirerad av signaturen Teaterdirektören, förde mig till regeringens proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal.

I denna redovisar regeringen sina överväganden samt förslag till riksdagsbeslut och lagändringar avseende dessa frågor.

s. 74-75 Brister i den nuvarande tillämpningen av totalförsvarsplikten

”De krigsförband som i dag till största delen består av totalförsvarspliktiga kan inte användas med mindre än att personalen genom regeringsbeslut kallas in för tjänstgöring. Trots att personalen omsätts i en hög takt är förbanden i allmänhet heller inte användbara omedelbart efter en eventuell inkallelse till tjänstgöring. Tvärtom krävs i många fall kompletterande övning, utbildning och utrustning. Regeringen har möjlighet att besluta om partiell eller allmän mobilisering för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. I fråga om möjligheten att svara mot plötsliga eller begränsade händelser eller kriser med militära inslag i närområdet är mobiliseringsinstrumentet dock långt ifrån alltid användbart. Utifrån den säkerhetspolitiska inriktning som redovisats ovan måste detta betraktas som en allvarlig brist. Till detta kommer att förband bestående av totalförsvarspliktiga inte kan användas för insatser utanför Sverige, i närområdet eller utanför närområdet.”

s. 79 När ska totalförsvarspliktiga vara skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt?

”När försvarsberedskapen kommer att kräva denna typ av beslut är dock avhängigt av regeringens bedömning och måste naturligtvis avgöras mot bakgrund av samtliga omständigheter vid varje given tidpunkt. Regeringen kan t.ex. finna att det är tillräckligt att endast repetitionsutbildning genomförs för att en tillräcklig försvarsberedskap ska upprätthållas. I så fall kan regeringen besluta om det. Regeringens beslut ska göras utifrån de reella behoven och i den utsträckning som försvarsberedskapen kräver”………………………..”För att värnpliktiga och civilpliktiga ska kunna åläggas att fullgöra beredskapstjänstgöring krävs att regeringen beslutar särskilt om detta. För skyldigheten att fullgöra krigstjänstgöring krävs dessutom att det föreligger höjd beredskap.”

s. 105 Försvarsmaktens utbildningsbehov

”Från och med 2012 bör majoriteten av dem som väljer att engagera sig i Försvarsmakten (genom avtal om anställning i Försvarsmakten, tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna eller officersutbildning) kunna rekryteras bland personer som efter den 1 juli 2010 genomgått grundläggande militär utbildning. Regeringen följer kontinuerligt införandet av den nya grundutbildningen och rekryteringen till insatsorganisationen.”

Riksdagens Försvarsutskott säger i sitt betänkande ”2009/10:FöU8 Försvarsmaktens personalförsörjning m.m. under rubriken Ställningstagande (s.24):

”Förra året kallades det in enbart 7 300 värnpliktiga till grundutbildning. Någon repetitionsutbildning förekommer inte längre, inte heller någon utbildning av kompani- och plutonsbefäl.”

Med ett befarat underskott 2013 på upp emot 4700 soldater, oklart antal repetitionsövningar av totalförsvarsvärnpliktiga som dessutom kräver regeringsbeslut, och utan att kunna använda dessa utanför Sverige, så verkar det ta ett tag innan våra ambitioner är förverkligade.

Mer av samma författare