I det senaste inlägget i debatten om framtidens svenska armé, Preparing for the next war: An analysis of the Swedish army’s needs for transformation, är en av slutsatserna att framtidens armé måste kunna genomföra multidomäna operationer. Framtidens markoperationer omfattar således samordnad verksamhet över domänerna land, luft, sjö, cyber och rymd tillsammans med de elektromagnetiska- och informationsmiljöerna. Sammantaget ska framtidens armé sträva efter att bidra till att dominera motståndaren i så många domäner som möjligt – samtidigt. Som ytterligare ett inlägg i debatten om framtidens armé, avser jag därför kommentera multidomäna markoperationer utifrån observationer från kriget mot Ukraina. Observationerna utgår från öppna källor.
Misslyckande att upprätta luftherravälde begränsar markförbandens rörlighet vilket har påverkat båda sidors markoperationer. Till det har den väldebatterade utvecklingen av flygande obemannade farkoster för både bekämpning och spaning tydligt påverkat markkrigets karaktär. Framtidens armé måste både kunna påverka luftdomänen i syfte att kunna bidra till att skapa luftherravälde och genomföra effektiv samordning mellan mark- och luftdomänen för att uppnå framgångsrik strid på marken.
Misslyckade att etablera sjökontroll har missgynnat genomförande av markoperationer. Exempelvis har sänkningen av ryska fartyg, som flaggskeppet Moskva, medfört att rysk sjökontroll inte kunnat uppnås vilket medfört begränsningar i rysk markstrid och minskad förmåga att stödja markoperationer genom exempelvis bekämpning från havet och genomförande av amfibieoperationer till stöd för markstriden. Sammanfattningsvis har sjödomänen haft både direkta och indirekta effekter på markstriden, med bland annat stor inverkan på logistik. Framtidens armé måste kunna genomföra effektiv samordning med samt mellan mark- och sjödomänen för att uppnå framgångsrik strid på marken.
På båda sidor har brister i cyberförsvaret skapat sårbarheter som motparten försökt utnyttja. Exempelvis handlar det om angrepp mot militära kommunikationssystem för att direkt påverka markförbandens förmåga att leda och samordna striden. Flera tjänster har därför flyttats till molntjänster för att minska sårbarheten. Vidare har kriget visat på vikten av offensiva cyberförmågor. Framtidens armé måste kunna verka på ett stridsfält där cyberhotet är överhängande samt kunna genomföra effektiv samordning mellan mark- och cyberdomänen för att uppnå framgångsrik strid på marken.
Med anledning av långa avstånd och omfattande telekrigsförmåga har satellitkommunikation över rymddomänen visat sig avgörande för markstriden. Till det har domänen bidragit till en ökad situationsförståelse genom (nära) realtidsövervakning vilket bidrar till det transparenta slagfältet för båda sidor. För att störa satellitförmågan har kombinationer av rymd- och cyberoperationer tillsammans med angrepp på rymdinfrastruktur genomförts. Vidare har störning av navigationstjänster som GPS varit omfattande både i kriget och för att skydda rysk infrastruktur runt om i landet. Detta har exempelvis även påverkat finsk civil flygverksamhet. Framtidens armé måste kunna genomföra effektiv samordning mellan mark- och rymddomänen samt kunna skydda sig för rymdbaserade hot och hot mot rymdbaserad förmåga för att uppnå framgångsrik strid på marken.
Förmåga att använda det elektromagnetiska spektrumet har visat sig vara mycket viktigt. Den sida som kan upprätthålla fungerande samband och kommunikation under elektronisk krigföring har en avgörande fördel. Att samordna och fördela egen användning av det elektromagnetiska spektrumet mellan olika system för att minska risken för att de stör ut varandra är en nyckel till framgång i en högteknologisk storskalig militär operation. Till det har kombinationen av elektronisk krigföring och cyberoperationer visat sig ha förstärka effekten av respektive och därigenom skapat större effekt. Vidare har exempelvis GPS-störningar påverkat båda sidors UAV, patrullrobotar samt precisionsvapens effekt. Detta har ställt krav på utveckling av alternativa navigationsmetoder. Framtidens armé måste både kunna verka med fientlig påverkan på och kunna genomföra egen effektiv samordning av det elektromagnetiska spektrumet för att uppnå framgångsrik strid på marken.
För att vara framgångsrik i informationsmiljön måste konventionell krigföring kombineras med moderna informationsoperationer. Exempelvis har Ukraina mobiliserat internationellt stöd via riktade informationskampanjer samt att sociala medier är effektivt för att för att forma ett narrativ av motstånd och resiliens, vilket även stärker egna soldaters moral. Kriget har visat på att desinformation fortsatt är ett effektivt vapen för att försvåra fiendens beslutsfattande. Desinformation har dock framgångsrikt kunnat motverkats genom spridning av korrekt information i nära realtid. Ett överflöd av information ställer dock stora krav på källkritik och förmåga att bearbeta stora informationsmängder samt en nära integrering med underrättelsetjänsten. Framtidens armé måste kunna verka samordnat i Informationsmiljön för att uppnå framgångsrik strid på marken.
Att utveckla den framtida svenska armén för att möta de framtida, multidomäna, utmaningarna är ingen enkel verksamhet – det kräver djup förståelse för domänerna och hur de ska samordnas. Något som i sin tur påverkar utbildning, taktik och hela Arméns uppbyggnad. Det är en väg vi måste fortsätta, samtidigt som vi är en bra bit på väg.
