För snart ett halvår sedan skrev jag ett inlägg om den tyska personalförsörjningen. Det är nu dags för en uppföljning inför Sälen.

Strax före jul hade Berliner Zeitung en artikel om avgångssiffrorna från de frivilligtjänstgörande i Bundeswehr som ryckte in den 1. juli 2011. Denna var nämligen enligt ny statistik uppe i 27,7 %. Enligt de regler som finns kan de frivilligt tjänstgörande sluta de första sex månaderna utan att uppge särskilda skäl. I en imponerande så kallad spin jämförde den tyske försvarsministern Thomas de Maizière med siffror från industri, handel och hantverk och landade i slutsatsen att siffrorna inte ligger väsentligt högre än i dessa sektorer (23 % bryter provanställningar där). Siffrorna för de som ryckte in i oktober ser dessutom ännu bättre ut hävdade de Maiziére. F&S skattar slutligt utfall för dessa till 22 %, baserat på de tre månadernas första siffror på 17 %.

Två problem i sammanhanget är att även den gamla civilplikten är förändrad i Tyskland på ett liknande sätt med ett frivilligsystem. I det nya ersättningssystemet för denna är avgångssiffrorna kring 7 %, nästan en fjärdedel av andelen avgångar för Bundeswehr. Oavsett hur det står till i andra sektorer, så verkar 28 % avgångar vara ett dyrt sätt att rekrytera. Det synes också som om Tyskland ännu inte fått rätsida på att hitta kandidater med rätt motivation för tjänstgöring i Bundeswehr när det visar sig att de hellre tar en studieplats så fort det tillfället uppenbarar sig. Dessutom kom en femtedel av avgångarna efter arbetsgivarbeslut på grund av bristande fysisk förmåga. I det sammanhanget kan det vara värt att tipsa om The Telegraphs artikel om Territorial Army, där försvarsanalytiker påstår att endast 5 % av personalen är tillräckligt fältduglig för tjänstgöring i operationsområden. Detta trots att TA:s personal övar varje onsdagkväll, 20 helger om året samt en tvåveckorsövning på sommaren.

Alla länder har sina egna förutsättningar, och det är inte helt jämförbara system. Det tyska frivilligsystemet är någon slags extra buffert för de anställda soldaterna. Å andra sidan, så är rekryteringsmålen väldigt lågt satta och de tyska ålderskullarna rekordstora till skillnad från de som Sverige ska förlita sig på de närmaste åren. Vi får hoppas att ansvariga vänder och vrider på frågan om personalförsörjningssystemet i Sälen, eftersom det är helt avgörande för försvarsreformen.

Slutligen, en liten efterlysning. I debatten kring en annan artikel om personalförsörjningen berättade signaturen Farbveckan -86 om att 17 stycken människor slutat (slutet av september) av de 56 som ryckte in i vecka 5 2011 för GMU vid det förband denne arbetar vid. Vad är siffran nu, snart ett år efter inryckningen? Har några av läsarna andra erfarenheter att dela med sig av?

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare