Läsarna kommer säkert ihåg turbulensen kring Arméinspektörens fältövning där så småningom initieringen av det hela ska granskas av självaste Konstitutionsutskottet. Enligt uppgifterna ska akademiledamoten och ordföranden i Avdelning I, Karlis Neretnieks, ha stoppats från ett anförande om solidaritetsförklaringen vid denna övning. Frågan gäller om det funnits någon politisk inblandning i det beslutet. Mycket pekar på att det fattats någon form av beslut. SvD Claes Arvidsson hänvisar till mail från Försvarsmaktens Informationsdirektör Erik Lagersten, där denne enligt Claes Arvidsson framhåller att beslutet fattats av ”myndighetens ledning genom GD”.

Jag beklagar att de deltagande officerarna med säkerhet missade ett intressant anförande av Karlis Neretnieks på detta, för Sverige och de baltiska staterna, viktiga tema. Några som inte missar dessa tankar är läsarna av the Economist, vars blogg Eastern Approaches häromdagen kommenterade en rapport från den pensionerade generalmajoren Neretnieks.

Economist’s redaktör Edward Lucas utnämner Karlis till ”a Swedish Defence guru” och lämnar en stark rekommendation om dennes rapport hos Stockholm Free World Forum: Swedish military solidarity around the Baltic Sea: Three scenarios som bygger på en del ur boken Till Bröders hjälp som Kungl Krigsvetenskapsakademin gav ut i somras. Redaktören Lucas citerar bland annat Karlis balanserade slutsatser, där denne visar på såväl förtjänster som brister avseende vår operativa förmåga vid kriser i närområdet.

”The lack of air defence capability – both at sea and on land – as well as the capacity for rapid intervention with exercised units and the Gotland problem are perhaps the most obvious. The need for jointexercises with our neighbours and with NATO, long before any crisis occurs, also seems clear.

The structure also has properties, however, that make it well suited for crisis management, primarily with respect to lower levels of crisis. The new manpower system means that we will have devices for rapid intervention for some, limited, tasks. The discretionary power to send personnel abroad will also be greater than it has been so far. The breadth of the various systems that will continue to be present in the new structure will also mean a fairly wide discretion when it comes to choosing where we want to participate.”

Ett stort grattis till Karlis Neretnieks till denna uppmärksamhet hos the Economist. Det kommer att bli intressant att läsa Karlis utvärdering om tre år, eftersom den nuvarande granskningen byggde på den beslutade nominella insatsorganisationen 2014.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare