Volvo Cars är ett av Sveriges största företag. Det har dock till skillnad från 26 andra storföretag inte inbjudits att delta i det Företagsråd som Försvarsmakten och Myndigheten för Civilt försvar har startat. Syftet är ”att skapa en bredare strategisk dialog mellan offentliga och privata aktörer kring Sveriges samlade motståndskraft”.

I ett nytt säkerhetspolitiskt läge får Volvo Cars inte heller längre genomföra sina vintertester på militärt område i Jokkmokk. Det som man tidigare har gjort i fyra decennier.

Volvo Cars klingar svenskt men har kinesiska Geely som majoritetsägare med Geelygrundaren Eric Li vid rodret, också som styrelseordförande. Han sitter i kommunistpartiets främsta formella politiskt rådgivande organ Chinese People’s Political Consultative Conference. Alltså är det lätt att förstå att Volvo Cars inte platsar i det nya företagsrådet.

En annan fråga knuten till Geely är den hyrbilsproblematik som nyligen har uppmärksammats i Norge. Saken gäller hotet som kommer i form av modern fordonstelemetri.

Politiets Sikkerhetstjenste (PST) varnade i Nasjonal trusselvurdering 2026 för ett ökat kinesiskt intresse för Norge. Förmågan att genomföra underrättelseoperationer har ökat över tid både genom cyberoperationer och via mänskliga källor. Syftet är att samla information, få kunskap om digital infrastruktur och tysta kritik mot Kina. Allvarligast är hotet i cyberdomänen.

Nasjonal Sikkerhetsmyndighet (NSM) offentliggjorde nyligen för första gången bedömningen av cyberrisknivån. På skalan mycket låg, låg, moderat, hög och extremt hög anges hög. Man manar till vaksamhet och förebyggande arbete.

Det verkar klokt.

Hertz är ett företag med anor i USA som går tillbaka till 1918, men är numera en franchise som i Norge drivs av First Rent a Car Norway AS. Som i sin tur ägs av Volvo Cars. Hertz Norge är primärleverantör av hyrbilar till det norska försvaret för daglig drift, övningar och operativ verksamhet. Avtalet omfattar korttids- och långtidshyrning av personbilar, skåpbilar och minibussar.

I vagnparken ingår el-bilmärket Deepal med en kinesisk aktör som kontrollerar programvaran både centralt och i bilen, kommunikationen med molntjänsten och i komponenterna. Biltillverkaren är nära knuten till den statliga kinesiska försvarskoncernen CSGC, som står på USA:s sanktionslista för kinesiska militärindustriella bolag.

Under Øvelse Hovedstad 2026 satt några hemvärnssoldater i sin bil och väntade. En av dem roade sig med att trycka runt på instrumentpanelens olika funktioner, som då visade på displayen videor av soldater, patrulleringsmönster och koder som knappats in på militära anläggningar. Upptagningen hade gjorts utan bilen ”fått order” om det. Inte heller om lagring.

Avslöjandet har skapat debatt.

Från det norska Forsvaret är beskedet att man är medveten om problematiken med autonoma system och att det finns en tillfredställande grundsäkerhet. PST säger sig vara medveten om riskerna, men anser sig inte ha något överordnat ansvar. Detsamma är beskedet från NSM som formellt ska har ett överordnat och sektorövergripande ansvar.

Justitie- och beredskapsminister Astri Aas-Hansen har på en fråga i Stortinget klargjort att regeringen inte har för avsikt att undersöka användning av bilteknologi knuten till Kina. Det gjorde hon utan att nämna vare sig Hertz, Geely eller Kina. Vidare utgick hon från att PST vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder vad gäller materiel, teknologi och tjänster.

Och ändå har Aas-Hansen det övergripande ansvaret för att samordna ett säkerhetsarbete som sker i ämbetsverk i tre olika departement.

På en annan fråga i Stortinget medgav forsvarsminister Tore Sandvik att det inte hade gjorts någon riskbedömning av att hyra kinesiska bilar i samband med Øvelse Hovedstad 2026. Dock underströk han att Forsvaret redan har infört begränsningar i fråga om användning av elektronik, men att det skulle kunna bli aktuellt med ökade restriktioner som förbud mot fordon med sensorer och kamera på specifika områden.

Något generellt förbud – såsom den polska militären har infört – mot fordon tillverkade i Kina ville Sandvik inte ha, utan betonade i stället vikten av riskanalys och förebyggande säkerhetsarbete. Han underströk dessutom att problemet gäller alla bilar och all teknologi med sensorer, telefoner och smartklockor.

Och det är ju sant. Och samtidigt inte. Trots allt är det skillnad på en tysktillverkad elbil innehållande kinesiska komponenter och en som är tillverkad av ett kinesiskt företag i Kina.

Reaktionerna eller bristen på reaktion kan ses som ett uttryck för pulveriserat ansvar och segmenterad analys.

Det understryks av att i en annan silo har Samferdselsedepartementet i en ”høring” efterlyst svar på frågan om man borde reducera inköp av bussar (läs kinesiska) från stater som Norge inte har säkerhetspolitiskt samarbete med.

Digitaliserings- og forvaltningsminister Torgeir Micaelsen har i sin silo aviserat ett tillfälligt förbud mot AI-glasögon (med foto-, film- och ljudupptagningsfunktioner) på bland annat badstränder, köpcentra, skolor och offentliga arrangemang. Allt för att skydda privatlivets helgd. Men alltså inte efterlyst motsvarande skydd av ”det offentliga”, till exempel i det egna departementet.

Lägg därtill att Datatilsynet tidigare uppmärksammats på problematiken med ansiktsigenkänning och informationsinsamling i civila arbetsfordon. Man valde dock inte att agera utan nöjde sig med att poängtera att varje enskild verksamhet har skyldighet att följa regelverket för GDPR.

Exemplen på teknologins Janusansikte tar aldrig slut – inkluderande de nya möjligheterna till underrättelsearbete.

Ett exempel på riskbild är den ”test” som gjordes med en parkerad bil utanför Kongsberggruppens huvudkontor. Med bilens standardkamera kunde man registrera allt inom 60 meter, även läsbara ansikten som sedan kunde matas in i en ansiktsigenkänningstjänst. Till saken hör även att övervakningsfunktionen vid parkering har en kamera som kan styras av fabrikanten.

Faktiskt är hyrbilsproblemet inte bara norskt. First Rent A Car (Hertz Sverige) har ett fyraårigt ramavtal från 2025 med Försvarsmakten och andra statliga myndigheter. Liksom i Norge gäller det korttids- och långtidshyrning av personbilar, skåpbilar och minibussar. Och det kan ju verka praktiskt med utlämningsställen också knutna till militära anläggningar.

I Norge får försvarsanställda rabatt på köp av Volvobilar. I Sverige får anställda och veteraner förmånligare pris på hyrbilar.

Kort sagt, Försvarsmakten och andra relevanta myndigheter har ännu en problemställning att jobba med i sökande efter den rätta balansen mellan säkerhet och praktiska lösningar.

First Rent a Car Norway AS har som svar på avslöjandena om Hertz betonat att man följer norsk och europeisk lagstiftning. Volvo Cars har för sin del avvisat att fordonen skulle utgöra en säkerhetsrisk och betonat att inte några data kan delas med Geely utan rättslig grund. Det kan kanske låta betryggande, men ett krux är förstås att kinesisk lagstiftning öppnar för just det.

Underrättelselagen stadgar att alla organisationer och medborgare ska samarbeta med säkerhetsmyndigheterna och det gäller även verksamma utomlands.

Författaren är författare, journalist och ledamot av KKrVA.