…blev rubriken som SvD satte på min debattartikel om försvaret på Brännpunkt.
Läs gärna den och visa vännerna. Jag hoppas att du ser att Ryssland inte nämns en enda gång. Det handlar om vår grundläggande förmåga att ta vara på oss själva, lite som att klä sig rätt på fjället.
Bra krönika Johan. Jag tycker iof att du sällar dig till en vanlig vanföreställning inom försvaret, nämligen att politikerna skulle prioritera försvar av nationen igen. Det gör man egentligen inte i senaste regleringsbrevet. Däremot säger man att de två (int insatser + försvar hemma) är LIKA viktiga. Då har en del resonerat som att ”alltså satsa 100% på försvar hemma, för internationella insatser är vi redan så bra på”. Rätt eller fel? Svårt att säga. Men jag tycker faktumet att de två är lika viktiga förtjänar att framhållas tydligare.
Det är verkligen beklagligt att ingen ledande politiker ens verkar intresserad av våra folkrättslig förpliktelser att upprätthålla kontroll över vårt territorium för såväl vår egen del som för andras. Att andra makter med intressen i vårt närområde med fog kan hävda att vi inte förmår skydda deras intressen och därför har folkrättsligt stöd för att lösa detta själva försätter oss i ett närmast outhärdligt läge.
Stormakter kan alltid hävda sin rätt att göra insatser på andras territorier med olika mer eller mindre trovärdiga förevändningar. I dessa fall har i alla fall världsopinionen möjlighet att reagera och åtminstone fördöma. Men att som vi frivilligt försätta oss i ett läge där ”agressorn” knappast ens behöver glida på sanningen för att rättfärdiga sitt ingripande är närmast obegripligt.
Om vi inte förmår skydda ett kärnkraftverk hur skall vi då ex. kunna skydda Gotland, med närområde.
Det finns naturligtvis få röster att vinna på att åtgärda detta på allvar, men det borde finnas respekt för internationell rätt och våra förpliktelser som alliansfria med ambition att vara neutrala. En respekt som gör att våra politiker tar frågan på allvar oavsett ”röst-värdet”. Vi står ju oftast i främsta ledet när andras förhållande till folkrätt diskuteras.
Per tengblad
Du skriver ”För att ytterligare lägga lök på laxen kan luftvärnet inte ingripa mot modernt stridsflyg”.
Vad är det som i så fall som omöjliggör detta ingripande?
Vi övar ju, i alla fall någorlunda framgångsrikt, att ingripa mot fpl39C/D (som väl än så länge får anses som modernt).
Johan
oerhört bra skrivet