Historien om mänsklig maktkamp är i grunden historien om konkurrens mellan olika idéer om ordning, resurser och rättvisa. Under olika epoker har stormaktsrivalitet haft skiftande karaktär: religiös under medeltiden och reformationen, ideologisk under 1900-talet och i dag alltmer ekonomisk. Dagens konfrontation mellan Väst och det som ibland kallas CRINK– Kina, Ryssland, Iran, Nordkorea – utspelas främst inom handel, teknik, energi och industriell dominans. Det är inte en konflikt om tro eller samhällsmodell i första hand, utan om kontrollen över världens produktionskedjor, standarder och finansiella strukturer med en tydlig polaritet mellan USA och Kina.

Ekonomisk kamp i historiskt perspektiv

Den ekonomiska dimensionen av maktkampen är äldre än både ideologi och nationalstat. Stamsamhällen krigade i första hand om resurser. Därefter kom religionskrigen med korstågen som arketypiskt exempel. Under 1500–1700-talen präglades den europeiska utvecklingen av merkantilismen, där statens styrka mättes i ädelmetaller, handel och kolonier. Konflikterna mellan England, Nederländerna, Spanien och Frankrike var i huvudsak ekonomiska. Krig utkämpades om handelsrutter, monopol och tillgång till råvaror. De anglo-nederländska krigen på 1600-talet var klassiska exempel på ekonomiska krig, där kontroll över sjöfart och handelskompanier stod på spel.

Under 1800-talet förvandlades dessa ekonomiska strider till en industriell och imperialistisk tävlan. Storbritannien, Tyskland och USA konkurrerade om att behärska den globala produktionen av stål, kol och maskiner. Den europeiska kapplöpningen om Afrika var inte bara en fråga om prestige, utan ett sätt att säkra marknader och resurser för den snabbt växande industrin. Den som kontrollerade råvarorna kontrollerade även framtidens makt.

När 1900-talet tog vid intensifierades den ekonomiska rivaliteten till något betydligt mer destruktivt. Första världskriget var i grunden ett resultat av en industriell maktbalans som kollapsade. Tysklands uppgång hotade det brittiska imperiets handelsvägar och finansiella dominans. Under mellankrigstiden förvandlades ekonomisk osäkerhet till ideologisk radikalisering. Andra världskriget följde till stor del ur den tyska och japanska strävan efter självförsörjning på råvaror och marknader. Här smälte ekonomiska motiv samman med ideologisk fanatism – en kombination som gjorde konflikten mer dödlig än någon tidigare.

Ideologiska och religiösa konflikters destruktivitet

Ideologiska konflikter tenderar att vara mer existentiella och därmed mer destruktiva. När makt inte längre handlar om resurser utan om tron på absoluta sanningar, blir kompromissen omöjlig. Religionskrigen på 1500- och 1600-talen, som trettioåriga kriget, förödde hela regioner i Europa och minskade befolkningen i vissa områden med upp till en tredjedel. Under 1900-talet blev ideologiernas tidevarv lika blodigt: fascism och kommunism utlöste världskrig, massmord och förtryck i en skala världen tidigare inte upplevt. Ideologisk kamp gör våldet till ett mål i sig, eftersom fienden inte bara är en rival utan en kättare eller en ”klassfiende” som måste utrotas.

Ekonomiska konflikter är däremot sällan absoluta. De tenderar att vara funktionella snarare än existentiella. Målet är inte att utplåna motståndaren, utan att vinna inflytande, tillgång eller dominans. Det gör dem ofta mindre dödliga – men inte nödvändigtvis mindre omfattande. Den ekonomiska rivaliteten mellan stormakter kan skapa kriser, svält och indirekta offer, även utan stora slagfält. Blockader, sanktioner och resursbrist har genom historien orsakat lidande på en nivå som ibland överstiger de direkta militära förlusterna.

Dagens geoekonomiska konflikt

När man betraktar dagens maktkamp mellan Väst och CRINK blir det tydligt att den militära konfrontationen ännu hålls i schack genom ömsesidiga ekonomiska beroenden. Kina och USA är varandras största handelspartner, men samtidigt strategiska rivaler. Ryssland försöker använda energi som vapen, medan västländerna använder finansiella sanktioner, exportkontroller och teknologisk isolering för att strypa motpartens inflytande. Iran och Nordkorea utgör asymmetriska aktörer som försöker navigera i detta system genom till exempel terrorfinansiering och cyberattacker.

Denna typ av konflikt, där ekonomiska medel används för säkerhetspolitiska mål, har kallats geoekonomisk. Den kännetecknas av att den kan föras under tröskeln för öppet krig, men ändå påverka världens stabilitet på djupet. Det är en kamp om standarder, normer och försörjningskedjor – snarare än territorium.

Innovation och välstånd som biprodukter av rivalitet

Ett paradoxalt drag hos ekonomiska konflikter är att de ofta leder till innovation. Historien visar att konkurrens om resurser och teknologi driver fram tekniska språng. Under 1800-talets industriella rivalitet utvecklades stålproduktion, elektricitet och telegrafi i snabb takt. Under det kalla kriget, en ideologiskt färgad men också ekonomiskt styrd tävlan, föddes rymdteknologin, kärnkraften och det moderna datorsamhället.

I dag ser vi samma mönster i rivaliteten mellan Väst och Kina. USA:s och Europas försök att minska sitt beroende av kinesisk industri har utlöst omfattande investeringar i halvledare, batterier, artificiell intelligens och energiteknik. På så vis kan ekonomisk konflikt, trots sin destruktiva potential, också fungera som en katalysator för utveckling och välstånd.

Slutsats

De religiösa och de ideologiska konflikterna söker att övertyga, men den ekonomiska söker vinning. Den ekonomiska har ett mått av ömsesidighet. Av dessa tre är den ekonomiska ofta den minst dödliga, men samtidigt den mest uthålliga. Den har inga fredsfördrag, bara förhandlingar. Dagens maktkamp mellan Väst och CRINK är ett exempel på hur rivalitet har flyttat från slagfältet till fabriken, från arméns mobilisering till försörjningskedjan som anfallsvapen och försvarsmur.

Om den kan hållas inom ekonomins slagfält finns hopp om att konkurrensen – hur hård den än blir – inte behöver sluta i ruiner, utan snarare driva mänskligheten framåt genom innovation, effektivitet och ökat välstånd – hur märkligt det än kan låta.

Författaren är Visiting Fellow vid Försvarshögskolan, styrelseordförande för The Defence Foundation och strategisk rådgivare samt ledamot av KKrvVA.

Källor och litteratur

  1. Kennedy, P. (1987). The Rise and Fall of the Great Powers. New York: Random House.
  2. Ferguson, N. (2001). The Cash Nexus: Money and Power in the Modern World, 1700–2000. London: Penguin.
  3. Luttwak, E. (1990). “From Geopolitics to Geo-Economics: Logic of Conflict, Grammar of Commerce.” The National Interest, no. 20.
  4. Hobsbawm, E. (1962). The Age of Revolution 1789–1848. London: Weidenfeld & Nicolson.
  5. Tooze, A. (2014). The Deluge: The Great War and the Remaking of Global Order. London: Allen Lane.
  6. Allison, G. (2017). Destined for War: Can America and China Escape Thucydides’s Trap? Boston: Houghton Mifflin Harcourt.