Förra försvarsministern framträdde idag i Konstitutionsutskottet som granskar dennes agerande i ärendet kring det inställda föredraget vid Arméinspektörens utbildningsfältövning. Föredraget skulle hållas av den pensionerade generalmajoren Karlis Neretnieks, som bland annat är ordförande i Akademins avdelning I. Föredraget skulle handla om den av Riksdagen och regeringen avgivna Solidaritetsförklaringen. Det förra statsrådet är anmäld av ordföranden i Försvarsutskottet, Peter Hultqvist (S), vars anmälan du hittar här.

Som god medborgarservice sändes utfrågningen i KU på Riksdagens Webb-TV som du hittar här.

Eftersom granskningen rör eventuellt ministerstyre, så är det i realiteten höga krav för att finna detta det vill säga att Sten Tolgfors direkt skulle ha bestämt ett ärende som en myndighet ska fatta beslut om. Förra försvarsministern var tydlig på att inga styrningar skett från statssekreterare Håkan Jevrells sida, och att den förre Generaldirektören i Försvarsmakten, Ulf Bengtsson, fattat ett självständigt myndighetsbeslut i frågan.

Utfrågningen i KU spände över ett vitt fält, och Sten Tolgfors gav konsekventa besked. Ingen styrning, Generaldirektören fattade ett självständigt beslut efter att ha informerat sig i frågan. Just nu alltså ingen skugga över departementet. Det förra statsrådet talade sig varm om alla de kontakter som departementet och myndigheten hade i vardagen för att ge och fråga om information. Det visade sig att departementet var mer välinformerad om övningen än vad myndighetsledningen var. Samma förhållande tycks dock inte ha rått när det gäller samma departement och en myndighet som FOI i Saudifrågan.

På Riksdagens hemsida kan vi ännu inte se hur KU tänkt gå vidare i sin granskning av Sten Tolgfors. Rimligen borde utskottet kalla till sig flera statstjänstemän som verkar vara inblandade i att Karlis Neretnieks föredrag ställdes in.

En intressant aspekt att få veta mer om är ärendets beredning inom Försvarsmakten. Eftersom Karlis Neretnieks inte är anställd i myndigheten, så torde ju ett beslut röra sig om någon slags myndighetsutövning mot enskild. Enligt såväl Myndighetsförordningen (21. paragraf) som Försvarsmaktens dåvarande arbetsordning finns det reglerat hur ärenden ska beslutas och dokumenteras.

Det finns flera intressanta frågor. Var ÖB förhindrad av sjukdom eller resa att fatta beslut? Generaldirektörens möjligheter att själv fatta beslut, om frågor som rör de uppdrag som exempelvis Försvarsmaktens Insatschef hade vid aktuell tidpunkt, var och är kraftigt begränsade när ÖB är tjänstbar.

En order som tvingande befallning kan givetvis upphäva gällande uppdrag. Den ska åtlydas som Arméinspektören, generalmajor Bernt Grundevik, verkar ha gjort. Frågan är hur beslutet fattats, vilka som varit inblandade och om Generaldirektören var bemyndigad att fatta den typen av beslut. Allt under förutsättning att det är som förra försvarsministern uppgav det vill säga att GD fattade ett självständigt beslut. Om de inblandade blir kallade till KU kommer vi få en klarare bild så småningom om hur ärendet hanterades av Sten Tolgfors.

Det är som sagt svårt att bekräfta ministerstyre, men innebörden av frågor som ligger till grund för att ställa in avtalade föredrag indikerar en ängslighet som är bekymmersam. Häri ligger själva grundproblematiken i Saudifrågan, genomförandegruppen om försvarets materiel och det inställda föredraget – bristen, eller rädslan för bristen på förtroende, innebär extraordinärt agerande.

Om en välinformerad politisk tjänsteman ställer ifrågasättande frågor av typen – Har ni förstått att det är utländsk personal på övningen, att vår försvarsplanering är kvalificerat hemlig och att vi inte har kvar brigadstrukturen? – och Försvarsmakten ställer in en planerad (genomtänkt/värderad/bedömd) verksamhet som svar. Då har vi en del att arbeta på.

Mer av samma författare