Sten Tolgfors avgick som försvarsminister idag, en avgång som hade kommit i alla fall enligt uppgifterna på presskonferensen. Mycket har sagts kring möjliga orsaker till avgången, så jag vill ta tillfället i akt att lyfta fram vad han åstadkommit under sina cirka fem år som statsråd i Försvarsdepartementet.

Sten Tolgfors fick en otacksam start, eftersom han fick byta portfölj vid Mikael Odenbergs avgång. Mycket talar för att det var av ren lojalitet som han åtog sig det svåra uppdraget att leda Försvarsdepartementet. Vid hans tillträde började det spridas nedsättande epitet om honom, vilket jag tidigare tagit avstånd ifrån. Trots detta grep sig Sten Tolgfors an uppdraget med stor entusiasm och påbörjade arbetet med en ny reform. Läsare av F&S vet att undertecknad varit mycket kritisk till underfinansieringen av reformen, men försvarsministerns målsättningar var det aldrig något större fel på. För Sten Tolgfors var det i princip politiskt omöjligt att göra detsamma som hans företrädare, nämligen säga att uppdrag och resurser inte hängde ihop. Att sedan den närmaste omgivningen tyckts enhälligt försäkrat honom att det var genomförbart kan ha bidragit till att slå bort eventuell tvekan.

I arbetet med försvarsreformen lyckades han till slut sjösätta hela paketet, när soldaternas arbetsrättsliga förhållanden föreslogs häromveckan i en proposition. Även om det är långt kvar till att ha fullgjort reformen, så har energin att sätta fart på den varit betydande. Sten Tolgfors har också varit välbehövligt tydlig emellanåt när vissa saker stått stilla eller gått åt fel håll.

Den största gärningen gjorde Sten Tolgfors på det mänskliga och moraliska planet. Hans genuina sätt att ta ansvar för sitt politikområdes yttersta konsekvenser har imponerat. Utan att väja har han stått främst vid Ärnabasen flera gånger för att tillsammans med förkrossade familjer ta emot deras kära som dödats eller skadats svårt. Det måste ha varit ohyggligt svårt att som ansvarigt statsråd försöka ta plats i denna stund av svår chock och sorg, men likväl gjorde Sten Tolgfors det på ett lågmält och respektfullt sätt. Som ingen tidigare minister i modern tid har han lyft upp frågan för allmänheten om det högsta priset som Sveriges tjänare i staten kan få betala, och vi har varit många som sett det. För sättet att ta det ansvaret och dessa handlingar vill jag till Sten Tolgfors ge min allra bästa honnör.

Även Wiseman

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare