Från amerikanska flygvapnet rapporteras det om en uppskattad samövning med svenska flygvapnet under förra veckan i Lakenheath, England. Det var 493th Fighter Squadron (värdförband) jämte 492nd och 494th sqn ur 48th Fighting Wing/US Air Force som stod för utbytet med 211. och 212. stridsflygdivisionen ur Norrbottens Flygflottilj. I reportaget berättas det om grundläggande luftstridsövningar och formationsflygningar med värdarnas F-15C och F-15E-flygplan mot våra Gripar (C-version?).

De amerikanska enheterna bär en stolt historia som sträcker sig tillbaka till andra världskriget, då de bland annat understödde invasionen i Normandie. Flygplanstypen F-15 är ett kapabelt flygplan med dubbla motorer som kan bära mycket last. Trots att planet har varit i bruk drygt 40 år och deltagit i flera krig med olika flygstridskrafter har det aldrig blivit nedskjutet i strid.

Syftet med övningen var för de bägge sidorna att förbättra interoperabiliteten och flyga mot annorlunda flygplan. För våra yngre flygförare är detta en viktig erfarenhet. På Flygvapenbloggen skrevs om utbytet i fredags med bilder och kommentarer från deltagande officerare. Att Gripen, enligt uppgifter, står sig väl är jag inte förvånad över med tanke på den manöverbarhet flygplanet har liksom våra flygförares effektiva flygträning.

Det är alltid en lika påtaglig känsla att militärer har lätt att umgås med kollegor från samma försvarsgrenar i andra länder, kanske till och med enklare än med kollegorna hemma. Åtminstone när det gäller det operativa elementet, så har en sjöofficer från Sverige liknande erfarenheter av miljön som en tysk eller rysk motsvarighet.

Den andra reflektionen rör det berömda stycket ”ge och ta emot militär hjälp” ur vår säkerhetspolitiska deklaration som Riksdagen står bakom.

””U.S. Air Forces in Europe is important to Sweden, so the main thing with this training is to continue the long lasting friendship between our two nations,” said Maj. Lars Karlsson, Swedish Air Force 211 Squadron project officer. ”We are very pleased and impressed with the hospitality, resources and support we received from the 48th Fighter Wing and want to return the favor by inviting them for training to our wing in Sweden next time.””

Att öva med andra nationers stridskrafter kan ses som en slags indirekta förberedelser för att genomföra deklarationen i verkligheten. Vi lär oss bli interoperabla avseende uppträdande och procedurer samt följer samma standarder på sikt. Men, eftersom vi inte har någon militär allians, så är det emellertid svårt att driva dessa arrangemang för långt.

En annan intressant parameterur i det sammanhanget är därför utvecklingen för den amerikanska krigsmakten. Eftersom Superkommittéen misslyckades att hitta en lösning ska nu 1050 Mdr USD skäras bort ur försvarsbudgeten det närmaste decenniet, om inte Kongressen hittar en annan lösning. Med tanke på tonläget i den amerikanska debatten känns det som de till slut kommer landa närmare 600 Mdr USD istället. Nedskärningarna tillsammans med det ökade fokuset på Stilla Havet gör att det är långt ifrån säkert att Norrbottens Flygflottilj får svarsbesök från 48th Fighter Wing i framtiden. Något för Försvarsutskottet att fundera på när de finslipar på sitt betänkande.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare