Det är glädjande, även om ett mycket litet steg nu har tagits, att ett underhållskompani och en trafikpluton från 2027 skall utbildas vid I 21 (Sollefteå och Östersund). I 21 har i dag inte underhållsutbildning på nivån trosskompani förutom viss utbildning på nivån TOLO (tankning och laddning). Kommer det att finnas någon större kompetens vid förbandet inför uppstarten 2027? På två år kommer I 21 sannolikt inte att ha officerare med rätt kompetens, trots utlovat stöd från Trängregementet i Skövde. Detta enligt författarens mening som med rätt kompetens menar kunskap och erfarenhet av logistiksystemet från den bakre nivån fram till stridande förband.

I dag är det helt nödvändigt att Sverige vid utbildning av underhålls/logistikförband anpassar sig till Natos logistikkoncept och de krav som ställs på svensk logistisk förmåga i detta sammanhang.

Natos inriktning och uppbyggnad av stridskrafter i norr visar på behovet av att utbilda logistikförband, som kan verka i norra delen av Skandinavien och Finland under arktiska förhållanden.

Logistik utgör stommen i all militär förmåga och är ett integrerat system av stödjande aktiviteter som omfattar försörjning, transporter och underhåll av utrustning samt personal och tjänster som stöder militära operationer.

Logistik är fortfarande den dominerande funktionen för att skapa förmåga till långsiktig uthållighet i förbanden, eftersom den är sammankopplad med alla andra funktioner och ska fungera som en viktig leverantör inom alla stödområden, alla transportsätt och under genomförandet av Natos operationer och insatser på strategisk, operativ och taktisk nivå.

Jag kan konstatera, att förståelsen för betydelsen av fungerande logistik i samband med genomförandet av militära operationer har ökat nationellt i Sverige och bedömningsvis också inom Nato. Höga krav ställs på Sverige då det gäller att bygga ett logistiknätverk som är anpassat för de uppgifter som ska lösas inom ramen för Natos operationsplaner i norr.

Utan en kvalificerad utbildning av soldater och officerare som har kompetens för att verka i norr under arktiska förhållanden kommer vi inte att klara dessa åtaganden. Därför behövs ett utbildningsförband för utbildning av logistiksoldater och officerare i norra Sverige, som har de erfarenheter och kunnande som krävs för att klara de ställda kraven från Nato vad gäller understöd under svåra förhållanden, snö och kyla med allt vad det innebär.

Gör inte om misstaget från 90 – talet (1992 års försvarsbeslut) när underhållsbataljonerna överfördes till brigadregementena och trängregementena utbildade endast förband till milonivån. Resultatet blev förstärkta trosskompanier vid brigaderna bl a beroende på att det inte fanns kompetens hos de fåtal officerare som utbildade dessa förband. Antalet trängofficerare som flyttade till ”sina” brigader varierade stort mellan brigaderna, vilket gjorde att kompetens vad gällde underhållstjänst på brigadnivån respektive underhållsgruppnivån varierade stort.

Konsekvensen för logistikfunktionen blev att hela kedjan från Milo/underhållsgrupp (för att kunna utbilda underhållsförband på brigadnivån behöver utbildningsbefälet även ha kunskap på underhållsgruppnivån) till trosskompani inte kunde övas på ett realistiskt sätt. De lösningar som kom till stånd gav en felaktig bild på hur logistiksystemet i sin helhet skall fungera. Dessutom hade åren då Sverige skulle försvaras på andra platser i världen gjort att en stor del av den logistikkompetens inom brigad, fördelning och underhållsgrupp  som tidigare fanns till stor del fallit i glömska.

En erfarenhet som manar till att undvika halvmesyrer! Organisera ett logistikregemente i Norr. Hela kedjan måste kunna övas. Det är motivet för att logistikregementet ska ansvara för utbildningen av soldater (Heltids- och deltidstjänstgörande samt värnpliktiga).

Utbildningen av soldater inom ramen för hela logistikkonceptet ger också möjligheter på lite längre sikt att rekrytera taktiska officerare och specialistofficerare, som kommer från värnpliktsleden med genuin utbildning i arktisk miljö och som på detta sätt kan utveckla ett hållbart logistikstöd i den tuffa arktiska miljön där de skall verka.

Underhållsregementet i norr skall ha en tydlig logistikföreträdare på med rätt nivå (Överste) och med logistikutbildning i arktisk miljö. Observera att jag skriver ”Underhållsregemente”.

Soldaterna måste bli vintersoldater, kunna hantera sina fordon, de förnödenheter de skall leverera och de måste ha förmåga att överleva i ett arktiskt klimat samt kunna förflytta sig i områden med begränsat vägnät i stark kyla med mycket snö. Erfarenheter från övningar under 1970 till 2000 talet visar tydligt att de förband som skall verka i norr måste ha sin bakgrund från utbildning i en arktisk miljö.

Jag förespråkar en sammanhållen utbildning vid logistikförbanden (ett i norr och ett i söder). Det är viktigt att få tillräcklig volym för att erhålla en rationell och kostnadseffektiv utbildning. Huvuddelen av brigadernas underhållsbataljoner och samtliga förband avsedda för den bakre nivån (transportkompanier, ersättningsområdesgrupper) bör sammanhållas och utbildas vid logistikförbanden.

Jag menar också att de sjukvårdsenheter som skall verka på den taktiska nivån bör utbildas vid logistikförbanden. Nära samverkan mellan olika kompetenser är av stor betydelse vid en insats. Det kan dock finnas vissa delar av brigadernas underhållsförband som fortsättningsvis kan och bör utbildas vid brigadplattformarna och det är de s k underhållskompanierna (tidigare lätta underhållskompanier). Dessa förband har en naturlig koppling till skyttebataljonernas trosskompaner och då som förstärkningsresurser i en kraftsamlingsriktning.  Allt detta skall kunna övas varje utbildningsår genom en samlad logistikutbildning.

Natos koncept. ”Collective responsibility for logistics” visar vägen. Natos logistik omfattar ett antal kärnfunktioner, som överlappar varandra. Dessa är: Försörjning (Supply, Förflyttning (Movement), Underhåll (Maintenance) och Tjänster (Services). Vid logistikregementet kan dessa funktioner omvandlas till utbildningsinriktningar för soldaterna värnpliktiga och de blivande logistikofficerarna. Logistikofficerare är det i dag stor brist på och då främst på överstelöjtnants- och överstenivån.

Ett erfarenhetsbaserat råd – gör om och gör rätt!

  • Organisera ett Underhålls/logistikförband i Norr. Börja med minst bataljons storlek som sedan kan utvecklas till ett regemente.
  • Soldaterna måste bli vintersoldater. Kunna ta hand om sig själva, sina fordon och de förnödenheter de skall leverera till understödda förband.
  • Varje år behöver logistikkedjan kunna övas från den bakre nivå fram till de stridande förbanden.
  • Underhållsregementet i norr behöver en tydlig logistikföreträdare med rätt nivå (överste) med logistikutbildning i arktisk miljö.
  • I 21 är i dag lokaliserad på två platser, Östersund och Sollefteå. Mitt förslag är att en av platserna utpekas för etableringen av ett logistikregemente. I detta fall förordas Östersund som lokaliseringsort. Sollefteå blir ett infanteriregemente. Varför Östersund? Östersund är i ett mycket stort fokus hos Försvarsmakten just nu vad gäller logistikfunktionen och bedömningen är att det kommer att vara det under lång tid framöver, säger företrädare för logistikfunktionen på hög nivå inom Försvarsmakten. Dessutom vore det klokt att samordna olika kompetenser och resurser inom Försvarsmakten.
  • Rekryteringsmöjligheterna i Östersund är mycket goda för framtida logistikföreträdare och även utvecklingsmöjligheterna för medföljande inte att förglömma. Dessutom kan man också säkra personell logistikkompetens vid en Natoinsats med förstärkningar från Trondheimområdet som skall passera Jämtland/Östersundsområdet.
  • Till sist. Visst är det logistikkompetens, som Nato efterfrågar från Sverige vid en insats i norr?
Författaren är överste och tidigare chef för Norrlands trängkår samt Arméns tekniska skola. Av krigsförbandserfarenhet var han bl a chef för 50. norrlandsunderhållsbataljonen i samband med krigsförbandsövning 1986, fördelningskvartermästare vid 12. fördelningen (idag divisionsnivån) under övning Nordanvind 1991 och chef för 62. underhållsgruppen under övning Polstjärnan 1997.