Rubriken är titeln på Arkadij Babtjenkos senaste bok (ISBN 978-91-88913-49-4) som är en rasande uppgörelse med den ryska regimen och kriget i Ukraina. Babtjenko är från början en rysk, nu ukrainsk journalist och författare. Babtjenko har som soldat tjänstgjort i kriget i Tjetchenien och upplevt systemet inifrån. I sitt skrivande väjer inte Babtjenko för några invektiv om sin före detta statsledning. Den ”vanlige ryssen” får också sina slängar, liksom resten av världen.
Den ryska kollapsen är bara en fråga om tid enligt Babtjenko. I dessa trolltider måste man fråga sig vad som är sant och vad som är falskt. Jag finner inga stora motsättningar mellan vad man under senare år kunnat läsa i media och vad Babtjenko skriver. Men han har skalat bort alla politiska finesser. Vad Putin sysslar med saknar ju helt finess och då bör vi inte linda in det i ett ursäktande finessrikt diplomatiskt språk. Det räcker med att hälften är sant av det som Babtjenko skriver för att man inte skall hålla på Putin på bettingsajten. Efter att ha läst många böcker om Ryssland och sett delar av landet på riktigt kan jag bara utbrista – ”arma folk”.
Och hur löser vi (världssamfundet) detta? Än så länge är det få som ser en förhandlingslösning med eftergifter till Putin som möjlig utan att vår trovärdighet raseras med katastrofala följder för vår framtida säkerhet. De som förordar detta får förklara hur de tänkt sig fortsättningen om nu förhandlingar skulle leda till något. Hur skulle man få till en trovärdig förhandlingslösning med en man som bryter mot varenda internationell överenskommelse när det passar honom.
Hur obehagligt det än låter måste Ryssland knäckas militärt och tillfället är nu.
Tyvärr kan man nu se hur delar av världssamfundet börjar mjukna i sin attityd mot Ryssland ju längre kriget pågår.
Hur mycket kan innetemperaturen sjunka innan solidariteten försvinner som en löning i juletid?
Hur blev Japan och Tyskland stabila demokratier efter andra världskriget? De besegrades i grunden och de gamla strukturerna revs av segermakterna och de värsta skurkarna förintades på varierande sätt. Nya strukturer skapades genom att man påtvingades tydliga demokratiska grundlagar. Dessutom fick man ett massivt ekonomiskt stöd för återuppbyggnaden (Marshallhjälpen)
Under det senaste balkankriget dog mer än hundratusen människor medan världssamfundet förhandlade och hotade med ”vargen” så ofta att ingen till slut trodde på den. När så vargen sent omsider kom tog kriget slut! Hade vi släppt fram vargen tidigare hade mycket elände sparats.
Tyvärr lät vi på Balkan för många strukturer och skurkar stanna kvar i maktpositioner och för mycket av de gamla beteendena blev kvar.
Ett totalt nederlag är enligt min uppfattning den enda vägen för att inordna Ryssland i den demokratiska världen. Två världskrig och tre revolutioner har hittills misslyckats med det.
Besegra Putin regimen militärt och ekonomiskt, häv inga sanktioner förrän Ryssland antagit en konstitution som världssamfundet godkänt. Jag vet – väst kommer aldrig riskera att starta ett kärnvapenkrig för detta syfte. Däremot kan vi låta Ukraina göra jobbet, men bidra med omfattande militärt och ekonomiskt stöd, vilket främst USA, EU och Storbritannien med flera redan gör. Själva har vi hittills bidragit med ”små grejer” som inte ska väcka så stor uppmärksamhet. Alliansfrihet sitter djupt i folksjälen.
Den ukrainske utrikesministern har ju bland annat önskat sig vår nya artilleripjäs Archer. Ge dom den! – behåll de pjäser vi behöver för utbildningen. För dyrt? Nej, Bofors får göra fler och funkar systemet bra får de nog göra ännu fler för andra kunder. Till det kan vi lägga all ammunition som också Bofors kan göra. Vi har fler bra grejer i förråden som vi kan bidra med nu för att knäcka Putin. Dessutom har vi duktiga officerare som kan bidra på många sätt. Då blir vi också trovärdiga NATO – medlemmar
Framförallt är det bättre att stoppa Putin nu, innan han kommit igenom Ukraina och står vid Östersjöns strand.
Men detta kan ju vara farligt!? Visst – det finns risker – men vad kan vara farligare – och dyrare än en framgångsrik Putin på Östersjöns strand.
