Ukrainakrisen skådade det senaste dygnet ett litet ljus i tunneln, sedan omvärlden lyssnat noga på president Putins uttalanden i samband med en presskonferens. Vladimir Putins budskap tycktes vara att det var ett steg i rätt riktning med ett val i Ukraina generellt och att han uppmanade separatisterna i östra delen av landet att skjuta upp den annoserade ”folkomröstningen” som är utropad till den 11/5.

En del kommentatorer var snabba med att dra slutsatsen att Putin var på väg att de-eskalera situationen som en konsekvens av de sanktioner som delar av den ryska eliten drabbats av. Var han det eller var det mera en tolkning baserad på önsketänkande?
Ett sätt att få fram ett avvägt svar är att ställa upp en hypotes och sedan analysera denna med data och information ur ett så kallat PMESII-perspektiv.

Avser Ryssland att de-eskalera situationen i Ukraina, innebärande bland annat att det inte blir fler inmarscher med ryska stridskrafter i Ukraina och en politisk lösning där fria val kan hållas med hög legitimitet?

1. Politik

Presidentens uttalande kan välvilligt tolkas som ett steg i den riktingen, men det är en mycket försiktig slutsats. Den ryske utrikesministern Lavrov lät däremot som om han inte var medveten om vad Putin sa och mittimellan lade sig ordföranden i det federala rådet, som ju har gett presidenten grönt ljus för militärt våld i Ukraina om nödvändigt. Med tanke på presidentskapets roll i utrikespolitiken, så väljer jag att sätta ett visst positivt utslag på denna faktor. Väl medveten om den ryska traditionella synen på sanning.

2. Militär

Rött. Såvä NATO som USA har uttalat att man inte sett några förändringar i de ryska styrkedispositionerna som Putin uppgav. Dessutom har Ryssland genomfört sin mest avancerade kärnvapenövning det senaste dygnet sedan Sovjetunionen föll samman. Två olika Delta-ubåtar har genomfört skjutningar med interkontinentala ballistiska missiler mot mål i Norra Ishavet. Ryska Tu-95:or har skjutit sex kryssningsrobotar mot mål i västra Ryssland och en landbaserad SS-25 Topol har skjutits mot mål i Norra Ishavet den också.

3. Ekonomi

Svårt att värdera. De ryska siffrorna förändrades i positiv riktning efter Putins uttalanden, vilket kan ha gett en viss lättnad. En sak man kan reflektera över är hur lätt det är för den ryska ledningen (aggressorer i allmänhet) att manipulera olika kurser. Med olika optioner kan man tjäna mycket pengar, eftersom man med viss säkerhet kan förutsäga hur börser och valutor ska förändras med de egna utspelen. Ukrainas ekonomiska läge förvärras dock i ännu värre avseende än Rysslands för varje dag som går, så jag väljer att vara lite petigare i denna faktor. Orange.

4. Socialt

Idag publicerades intressanta siffror från det ansedda Pewinstitutet i USA, som undersökt befolkningens attityder i Ukraina. Helt klart är att dessa förändrats i mer negativ riktning för Ryssland sedan krisen började. Jag har tagit del av en annan undersökning häromdagen (kommer tyvärr inte håg vem som gjort den) och den visade på intressanta interna skillnader i östra Ukraina. I korthet kan man säga att denna visar att det bara är Donbassbäckenet som är pro-ryskt, området väster om detta står och väger, medan den delen som ligger närmast Dnepjr är mer negativ till Ryssland. Det innebär troligen att Ryssland måste utvidga sitt inflytande en bit i taget för att lyckas. Eventuella förändringar sedan Putins uttalanden svåra att mäta, och med tanke på tröghet i opinioner så väljer jag orange.

5. Information

Propagandan från ryska källor fortsätter i oförminskad styrka. Dessutom har ukrainska SBU lagt ut vad som påstås vara samtal mellan en rysk högerextremistisk aktör som ger mer eller mindre instruktioner till en pro-rysk separatist i Ukraina. Inget har alltså ändrats. Rött

6. Infrastruktur

Jag har svårt att sortera in denna i så här korta skeenden. Ingen avgörande infrastruktur har bytt ägare det senaste dygnet. Faktorn bedöms ej och jag sätter grått.

Bild1

Sammanvägt resultat

De militära och informationsmässiga faktorerna har inte förändrats, i viss mån förvärrats med kärnvapenövningen som ju är en styrkedemonstration mot omvärlden. Egentligen är det bara Putins uttalande i sig själv som pekar i motsatt riktning, men då ska vi komma ihåg att han har en del att vinna på att på ytan distansera sig från separatisterna. På så sätt behöver han inte i retoriken ta ansvar för en eventuell ”folkomröstning” i Donetsk och Lugansk. Den enda brasklappen är den centraliserade makten i presidentens händer. Om han och hans närmaste kluster skulle välja en annan väg, så går det snabbt att genomdriva den politiken. Tills vidare håller jag mig emellertid skeptisk.

Först segerdag i morgon, därefter ”folkomröstning på söndag, sedan får vi se – lagom till Försvarsberedningens rapport om en vecka.