För ungefär tio år sedan inleddes en övergång i telekomvärlden, från 3G till 4G. G står i detta sammanhang för ”Generation”. Vi ska inte här fördjupa oss i de tekniska detaljerna men lekmannamässigt kan man sammanfatta att 4G innebar ökad kapacitet och snabbare överföring av data. Den stora skillnaden för den enskilde användaren var nog att man kunde se filmklipp i mobilen utan besvärande väntetid.
Nu står världen inför nästa generation. 5G är på väg att introduceras i en rad länder och i Sverige väntas utvecklingen ta fart under år 2020. Liksom tidigare skiften blir ökningen av kapacitet och överföringshastighet mycket stor, men dessutom läggs nu grunden för ”internet of things”, att olika maskiner bättre ska kunna kommunicera med varandra utan mänsklig mellanhand. Ett praktiskt exempel som är på väg att bli verklighet är att bilarna i trafiken håller kontakt med varandra och att de vid olyckstillbud gemensamt kan bestämma den mix av inbromsningar/ acceleration/ undanmanövrer som möjliggör att en kollision kan undvikas. Man behöver inte vara tekniker för att förstå att tekniken kommer att ge oss nya möjligheter.
I vårt land utropade Umeå sig till den stad som först ska få ett 5G-nät. Nyheten släpptes sommaren 2018. Men det tog inte många månader förrän beskedet ledde till protester, som t ex genom ett upprop i form av en debattartikel i Västerbottenkuriren i december samma år. I artikeln beskrev man 5G-implementation i staden som ”ett oetiskt experiment” och att utbyggnaden av 5G borde stoppas intill dess att hälsoriskerna blivit utredda. Ett antal möten, demonstrationer och andra debattartiklar har följt därefter.
I medicinsk bemärkelse är detta en ickefråga. Kritiken är sakligt sett att betrakta som nonsens. Under årtionden har ett antal olika aktörer ”slagit larm” om att elektronisk utrustning ökar förekomsten av t ex hjärncancer, trots att hjärncancerns andel av cancerfall stadigt har minskat.
På sina håll har även frågan om risk för sköldkörtelcancer rests. Visst har förekomsten just av denna cancerform ökat, men a) de flesta av oss håller inte smartphones och datorplattor intill halsen (sköldkörteln sitter i halsen) utan i knät eller i handen och b) det finns ett antal möjliga orsaker till utvecklingen av sköldkörtelcancer som inte har något som helst att göra med strålning. Den som till äventyrs önskar fördjupa sig i ämnet kan själv googla på ”thyroid cancer overdiagnosis” eller ”autoimmune disease increases”. En av initiativtagarna bakom uppropet i Umeå blev också, redan år 2002, uppmärksammad som ”svensk mästare i cancerlarm”.
Den försiktigt lagde skulle kunna invända att det inte går att bevisa att strålningen från 5G är ofarlig. Men detta är en semantisk fallgrop. Vi kan konstatera att inte heller begrepp som hjulet, glasögon eller torsdagar kan bevisas vara ofarliga. Trots det torde det folkliga stödet för att förbjuda dem vara svagt.
Parallellt med utbyggnaden i Umeå och de protester som följde förklarade president Putin att vårt grannland Ryssland ska utveckla 5G-nätet under de närmaste åren. Det finns ingen anledning att förvånas över den ryske presidentens ambition, tvärtom. Det land som blir efter i utvecklingen och tillämpningen av 5G kommer antagligen att bli efter inom många andra områden. I augusti öppnades ett 5G-nät i centrala Moskva av de svenska företagen Ericsson och Tele2 och någon vecka senare gjorde det kinesiska Huawei samma sak.
Det är här det börjar bli intressant. I Ryssland uttalar presidenten sina ambitioner å landets vägnar medan det ryska budskapet i USA är det motsatta.
I maj skrev New York Times en uttömmande artikel om den ryska medieaktören RT America:s bevakning av 5G-utbyggnaden. Artikeln översattes och publicerades i DN i juni.
Under perioden januari-april 2019 hade RT America inte mindre än sju olika inslag om 5G. Med skräckinjagande budskap som “Wireless Cancer”, “A Dangerous Experiment on Humanity”, “5G Tech is Crime under International Law” eller “Could 5G Put More Kids at Risk for Cancer?” förstår man att RT America proklamerar en helt annan syn på 5G än president Putin och skillnaden uttrycks inte särskilt subtilt.
Det ovan skrivna är inga nyheter. Redan i våras kunde man alltså läsa om saken, så varför ta upp detta nu? United States Intelligence Community, en grupp med den samlade tyngden av 17 amerikanska underrättelsetjänster, har beskrivit RT America som ”The Kremlin’s principal international propaganda outlet”. Det är inte frågan om att en ”vanlig” fristående mediekanal sprider rädsla för 5G, utan att ett av den ryska statsledningens verktyg gör det.
Vad som gör att man bör studera detta fall lite mer noggrant är att klyftan mellan officiell rysk politik (Ryssland ska satsa på 5G) och RT:s påverkansbudskap (5G är mycket farligt) är osedvanligt stor. Vi har i tidigare fall sett att RT och Sputnik har framfört sina budskap mer försiktigt, ofta i form av ifrågasättanden. Men när det gäller 5G är det tydligt att Rysslands och RT:s budskap kolliderar och frågan är varför man nu avviker från modus operandi. Vad vill man uppnå?
En tolkning kan vara att man än en gång försöker försvaga tilliten inom samhällena i Väst. Vi ska inte kunna lita på myndigheterna, eftersom de försöker ha ihjäl oss alla. Kan man få igång en hätsk debatt mellan de som är för och de som är emot, så bidrar påverkanskampanjen kring 5G till samhällets ökade polarisering. Men det förklarar inte varför RT/Ryssland nu har två öppna och direkt motsägande budskap.
Har man varit slarvig? Kan vi här se ett stänk av högmod, som att ”det spelar ingen roll vad vi än säger, för det bidrar ändå till förvirringen”. Eller, är man från ryskt håll genuint oroad över de risker som Ryssland som nation kan möta när 5G etableras på bred front?
Kan den kommande 5G-utvecklingen, ännu ett område där Ryssland kan väntas komma på efterkälken jämfört med flertalet länder i Väst, i sig utgöra ett hot? Kan ett ytterligare ökat teknologiskt avstånd till Väst göra Ryssland fattigare, mindre attraktivt? Denna möjlighet togs också upp i artikeln i New York Times/DN.
Samtidigt kan vi kanske dra paralleller till ett annat område. Rysk ekonomi är i allt väsentligt råvarubaserad. Dessvärre utgörs råvarorna i huvudsak av fossila bränslen vilka som bekant idag ifrågasätts, inte minst av miljöskäl. Varje steg i världen som tas i omställningen från fossil energi till förnybar försvagar den ryska statsledningen. Hur kan detta komma att forma kommande påverkanskampanjer?
I SVT-programmet Vetenskapens Värld tog man i oktober upp frågan om 5G. Programmet ledde snabbt till kritiska reaktioner i såväl Samhälls-nytt som Nya Dagbladet. Det är lite oväntat att dessa båda ganska smala politiska sajter nu visar intresse för miljöfrågor.
Framtiden lär rymma många teknikskiften och varje sådant kan ge ny ammunition till den som önskar skapa förvirring, minska tilliten i samhället och bidra till en ökad polarisering. Därför måste vi alla, såväl privatpersoner som medierepresentanter och beslutsfattare, agera vaket och kritiskt. När vi tar del av någon form av kritik mot ny teknik bör vi ställa oss frågan: Vad är en relevant diskussion om risker eller nackdelar med ny teknik och vad är påverkanskampanjer?
Författaren är egen företagare och reservofficer