Igår avfyrade NATO:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen en riktig salva till Europa om nedskärningarna i dess försvarsförmåga med hänvisning till bland annat den pågående revolten i Egypten. Han hade bland annat följande intressanta ordval:

”At stake today is not just the world economy, but the world order. So why, now of all times, should Europe conclude that it no longer needs to invest in defense?”

Förutom referensen till revolten i Egypten och dess potential till kaos i Mellanöstern sa han att Europa de senaste två åren skurit ned motsvarande en tysk försvarsbudget, och uttryckte sin oro för att USA kommer hitta andra viktigare allianser än Europa annars.

En sådan utveckling vore mycket olycklig för Sverige som ”is living on the cheap”. Riktningen som sådan i de senaste 20 årens försvarsneddragning har varit motiverad, det frigör medel för ekonomisk utveckling av vårt land. Men ryckigheten med ständigt nya spelregler liksom hastigheten har varit skadlig för vår försvarsförmåga.

Här hemma har den lilla vindpusten i frågan om försvarsförmåga blåst över efter Sälen. Försvarsministern tittade två år bakåt och var nöjd med att vi låg kvar på samma nivå som då – till skillnad från alla andra. Att det finns något som heter inflation och att vi de femton åren före 2008 haft en kräftgång – som ingen annan – nämndes inte. Sen åkte alla hem.

Vår försvarsförmåga behöver stärkas. Dels finns Rysslands långsiktiga upprustning att värdera för ett militärt alliansfritt land, dels på kort och medellång sikt vår del av ansvaret för The Global Commons – ung. Den globala allmänningen – som omfattar haven, havsbottnarna, rymden och Antarktis. Viktigast dagligen är kanske de handelsflöden som går på haven, och vilka Östersjön är en del av. The Global Commons omfattar också sådant som miljöpolitik, och i strategiska sammanhang kan det innebära bekämpning av sådant som avsiktlig miljöförstöring exvis. dumpning av avfall i haven som förgiftar fisket.

I bägge fallen behövs framförallt en förstärkning av vår maritima förmåga. Det är inte bara en flotta med ubåtar, korvetter och minröjningsfartyg, utan också varvskapacitet, handelsflotta och utbildning. Det är inte begränsat i utövandet av marina operationer till enbart flottan som försvarsgren, eller ens Försvarsmakten. Som exempel kan nämnas Kustbevakningsflyg, UAV:er, amfibiska och luftburna förband. Med vårt export- och importberoende vore det förödande om exempelvis Suez stängdes av eller piratattacker tvingar trafiken runt Godahoppsudden istället. Det är rimligt att vi delar bördan med andra av att upprätthålla ett fungerande Global Commons samtidigt som vi anpassar oss till utvecklingen i närområdet.

Den strategiska timeouten är över. Alla spelarna är redan ute på planen. Svenska folket vill tills vidare att vi ska vara alliansfria, och det måste därför ligga till grund för våra överväganden. Det är därför dags att börja ett målmedvetet arbete för att stärka vår försvarsförmåga, så att vi kan ta vara på oss själva och våra intressen som exempelvis fri handel.

Vi behöver exempelvis ha handlingsfrihet för följande meddelanden:

#Suez blocked. RT @BBC European Council in crisis meeting. 2 German ships sunk by mines outside Aden.
@BBC #Kaliningrad Separatists proclaim republic. RU req passage thr Lithuania 2 qwell. RU navy on its way.

Relaterade inlägg:

Sveriges strategiska ekvationer – om Sveriges situation i närområdet.

Håll ögonen på (p)riset – om den obehagliga förstärkningen av faktorer som ökade mat- och bränslepriser, demografi och repression.

Piraterna bestrider vår kontroll till sjöss – om piraternas utvidgade framgångar och kostnader trots den konstanta närvaron av över 40 örlogsfartyg.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare