Vilket vägval för officersutbildningen – ett ämne som engagerar och ska engagera! Foto: Hampus Hagstedt, Försvarsmakten.

”Vad vi vet formar vad vi tänker och tycker.
Vad vi tycker formar vad vi vet eller tror att vi vet.”[1]

Citatet ovan blir för mig talande när jag läser Marcus Dansaries replik. Han tenderar att i stort föreskriva en diametralt motsatt sida till vad jag framställde. Vi är båda överens om att en hög utbildningsnivå är viktig för officeren. Metoden för att nå största möjliga effektivitet, den delar vi inte. Då jag, som jag skrev i mitt ursprungliga inlägg, anser att tidigare utbildningssystem med en tydlig progression sannolikt givit oss en mycket skicklig officerskår.

Dansarie missar en del av poängen med vad jag skriver avseende att den tyska krigsakademin utvecklade krigskonsten under lång tid och att kunskapsöverföring skedde från generation till generation. En distinkt avgränsning, som jag även pekade på, var utvecklingen efter 1:a världskriget när general Hans von Seeckt implementerade doktrinen Gefecht der verbundenen Waffen. Denna doktrin ledde sedan till att Truppenführung kunde implementeras under senare delen av 30-talet och början av 40-talet.

Jag konstaterar vidare att vi har en motsatt syn på hur effektiv den ”moderna operationsanalysen” som Dansarie tillskriver USA och Storbritannien, verkligen är. Vi kan som exempel ta Vietnamkriget som jag nämner i mitt inlägg, där statistiken tenderade vara det som räknades, vilket tog uttryck i Body count strategin. När inte den fungerade provades Counterinsurgency Warfare (COIN) , med utgångspunkt i fransmannen David Galugas erfarenheter från Algeriet. Denna visade sig inte heller fungera i Afghanistan när COIN skulle implementeras under general McChrystal ledning.[2] En relevant fråga att ställa sig är hur sund den ”moderna operationsanalysen” egentligen är, när man med COIN försöket i Afghanistan inte kan sägas ha lyckats. Eller för den delen, inte mycket i operationsplanerna verkar ha varit särskilt lyckat, vilket framkommit under de senaste veckornas rapportering om USA:s misslyckande i Afghanistan

”– Vi visste inte vad vi gjorde, vi saknade en grundläggande förståelse för Afghanistan, sa generalen Douglas Lute 2015, i ett uttalande som fram tills nu varit hemligstämplat.

Lute var Vita husets samordnare för frågor gällande Afghanistankriget, både under Bush- och Obamaadministrationen.

I en intervju på PBS häromdagen utvecklade Lute vad han menade.

– Vi hade inte tillräcklig kunskap om politiken, ekonomin eller demografin för att kunna skapa en fungerande strategi, sa han”[3]

Angående SOFU

Angående SOFU som väg in i officersyrket så är läsandet av lagtext[4] och att tolka densamma  en konst i sig. Poängen som jag ser det är att 6 § i Officersförordningen är central och i det fallet finns en risk att SOFU fänriken utan tidigare militär erfarenhet kan erhålla en tillsvidareanställning innan denne ens varit soldat/sjöman och officer i 7 månader. Något som kan innebära att en för Försvarsmakten olämplig officer rekryterats utan att ha passerat tidigare nyttjade kvalitetssäkringssystem, vilka skulle kunna karakteriseras som praktisk klokskap. Något som även Försvarsmakten tidigare framhävt i bl a den militärstrategiska doktrinen ”Ledning av väpnad strid med uppdragstaktik som grund, kräver en hög utbildningsnivå och förståelse. Chefer måste förstå verksamheten på den egna nivån och flera nivåer över för att kunna tolka givna uppdrag mot övergripande mål samt måste förstå verksamheten flera nivåer under den egna nivån för att kunna ställa adekvata uppdrag.”[5]

Källkritik

Dansarie hävdar ”på flera ställen plagierar författaren hela stycken från sina källor”.

Mot detta felaktiga påstående vänder jag mig då inlägget bygger på noter enligt Oxford metoden ”genom noterna belägg för de uppgifter och citat som finns i texten”[6]. Inlägget är vidare inte en akademisk uppsats, utan visar olika teser som förhoppningsvis utmynnar i  reflektion hos läsaren. Källorna i form av fotnoter, visar var texten kommer ifrån och en läsare kan sannolikt värdera där mina egna skrivningar varit rådande avseende textens framställning.

Avslutningsvis

En god regel som kan användas som ingång om man objektivt vill analysera, varför för vissa individer uppenbara sanningar ibland är diametralt annorlunda uppfattat av andra:

”Trots att det kan röra sig om samma företag finns det olika uppfattningar om vad som totalt sett är viktigast för företaget. Dessa olikheter i uppfattning hänger i första hand samman med att människor alltid tenderar att uppfatta helheter utifrån sina egna utgångspunkter och därmed sina egna funktionsområden.”[7]

Något som i det här sammanhanget kan vara talande då Dansarie är officer från en annan försvarsgren och indirekt kan antagas ha en annan generell syn på verksamheten i stort och detaljer i smått.

Författaren är kapten och tjänstgör vid Fältjägargruppen.

Noter

[1] Sveriges radio P1, Filosofiska rummet 2019-12-15, 16-17 min in i programmet.

[2] Agrell, Wilhelm: Ett krig här och nu. Från svensk fredsoperation till upprorsbekämpning i Afghanistan 2001–2014. Atlantis, Stockholm 2013, Sida, 224-229

[3] https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6301&artikel=7367520 (2019-12-26)

[4] För förvaltningsmyndigheter är en förordning att betrakta som överordnad myndighetens egna regleringar https://lagrummet.se/lar-dig-mer/vanliga-fragor#vem-beslutar-om-lagar.

[5] Militärstrategisk doktrin – med doktrinära grunder (MSD 12), sida 120.

[6] http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.93466.1340632586!/menu/standard/file/CBK_guide_till_Oxford.pdf (nedladdat 2019-12-26)

[7] Logistik i försörjningskedjor, Studentlitteratur, ISBN:978-91-44-079652-3, sida 154-155.

Mer av samma författare