Denna afton stod avdelning IV för programmet. Sammankomsten var välbesökt med ett 80-tal åhörare.
Ledamoten Michael Sahlin inledde med tankar för dagen genom reflektioner över aktuella säkerhetspolitiska händelser.
Ledamoten Anders Carp, vice verkställande direktör i Saab AB, höll sitt inträdesanförande med rubriken: Innovation från idé till slagfält.
Kärnan i anförandet kretsade kring det faktum att det förändrade omvärldsläget och den snabba teknologiska utvecklingen ställer krav på snabbare innovationsprocesser. Tidigare hade vi gott om tid, men begränsade resurser, -nu har vi istället ont om tid, men gott om resurser. En central slutsats av det är att en närmare och väl fungerande dialog mellan den som har ett militärt problem och den som kan lösa dessa problem är en förutsättning för att kunna möte de säkerhetspolitiska utmaningarna och få upp tempot från innovation till faktisk användning i förband. Att skapa och möta den förbandsnära innovationsförmågan där också arvsystem kan hanteras och integreras är en nyckel till framgång.
Saab AB bedriver en storskalig satsning på innovationer, men konstaterar att i den nya tid med i grunden förändrade förutsättningar har vi tagit med oss organisationer, regelverk och arbetssätt som inte är anpassade för den nya situation vi ska hantera. Det skapar begränsningar i hur fort idéer och innovationer kan omsättas i produkter och tjänster som används i förband. Carp gjorde en exposé över ett antal pågående projekt och omnämnde som exempel att Saab AB flyger Gripen E med en AI-agent för luftstrid. Detta är möjligt att pröva och utvärdera snabbt genom att Saab AB har skilt flygsäkerhetskritisk programvara från taktisk programvara och applikationer i JAS 39E. Det är ett exempel på hur en teknisk lösning ger nya möjligheter och också tar bort behov av tidsmässigt krävande certifieringssteg i samband med innovations- och utvecklingsarbete.
Carp konstaterade avslutningsvis att regeringen är aktiv och pekar ut riktningen genom försvarsindustristrategin, och försvarsinnovationsstrategin. Det krävs dock anpassningar av processer för verifiering, ackreditering och certifiering för att kunna dra den fulla nyttan av allt det innovationsarbete som bedrivs på bredden. Att myndigheter och leverantörer tillsammans skapar förutsättningar för ett förbandsnära innovationsarbete är en nyckel till framgång.
Ledamoten Ella Carlsson, generaldirektör för Rymdstyrelsen, höll ett anförande med rubriken: Rymden i samhällets tjänst – strategi, säkerhet och framtidens rymdprogram.
Föredraget belyste rymdens växande betydelse för samhället, från kommunikation och klimatövervakning till säkerhet och strategisk resiliens. Carlsson konstaterade inledningsvis att rymdbaserade tjänster och tekniker ger stor samhällsnytta, ofta utan att vi tänker på hur vår användning i vardagen bygger på dessa rymdbaserade tjänster. Rymden skapar också transparens i en mängd avseende, -det går inte att gömma sig längre. För framtiden blir en korrekt och aktuell rymdlägesbild central samtidigt som medel och motmedel för rymdbaserad verksamhet skapas och testas.
Carlsson gav en bakgrund till Spaceport Esrange och en exposé över svenska satelliter genom tiderna. Vidare beskrevs värdet av den första svenska försvars- och rymdsäkerhetsstrategin för rymden – Rymdens roll i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Avslutningsvis kommenterade Carlsson de nationella rymdprogram som regeringen uppdragit åt Rymdstyrelsen att genomföra och hur dessa stärker Sveriges position i rymden i form av: nationellt satellitprogram, nationellt program för forskning och utveckling av rymdteknik med dubbla användningsområden, nationellt rymddataprogram och en nationell forskarskola med fokus på rymden.