Årets sista akademisammankomst genomfördes i FHS hörsal.

Vid detta möte prövade även akademin möjligheten för ledamöterna att delta via länk, 14 ledamöter kopplade upp sig till mötet. Särskilt noterbart är även att ett av inträdesanförande genomfördes on-line.

Styresmannen öppnade mötet med en betraktelse över ålderns betydelse för ”statsmannaskap” bl a relaterat till USA president.

Styresmannen utdelade därefter det Tibellska priset till majorernas Sophie Bosdotter och Tommy Wellborg (dock ej närvarande) för bästa artikelAtt skjuta ut sig, varför stridspiloter väljer att lämna Försvarsmakten i förtid”, publicerad i Akademins Handlingar och Tidskrift.

Temat för sammankomsten var tre inträdesanföranden.

“Datadrivna försvarsförmågor – trender och vägval”

Inträdesanförande av ledamoten Johan Sigholm, som är överstelöjtnant, flygingenjör och sektionschef vid Försvarsmaktens högkvarter. Ledamoten Mats Olofsson agerade opponent.

Tema;

Det har sagts att data passerat oljan som världens mest värdefulla tillgång. Att lyckas förädla ständigt ökande datavolymer till information och insikter, samt att vidare omsätta dessa till beslutsunderlag och verksamhetsvärde, är dock möjligtvis något mer utmanande än raffinering av petroleum. Försvarsmakten står inför flera utmaningar i sin pågående förändringsresa mot att bli en datadriven organisation. De strategiska vägval som nu görs får sannolikt stor betydelse för vår förmåga att hantera kommande oförutsedda och komplexa händelseutvecklingar, såväl som att bli en attraktiv partner inom Nato. Ett målmedvetet och kontinuerligt digitaliseringsarbete, på flera fronter, blir avgörande för att kunna möta hoten från morgondagens kvalificerade motståndare.

”Geoekonomisk strategi – hur marknaden blev ett vapen och vad det betyder för stat och näringsliv”

Inträdesanförande av ledamoten Björn Fägersten, som är seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och VD för analysföretaget Politea. Detta anförande genomfördes on-line.

Tema;

Vi ser idag en utökad konfliktyta i områden som under lång tid har setts som marknadsdrivna, till exempel finansiella transaktioner och dataflöden, innovation, utveckling av högteknologi och teknisk standardisering. Det faktum att stormaktsrivalitet och staters konflikter spelas ut på detta ”geoekonomiska” och tekniska fält får stor påverkan för såväl privata som offentliga aktörer. Hur påverkas Sverige av den nya geoekonomin och vad kan näringslivet göra när marknaden blir ett säkerhetspolitiskt verktyg?

Några presenterade svar handlade om att hantera trenderna Teknikutveckling, Stormaktsrivalitet samt en Fragmenterad globalisering. En lösning kan vara ett nationellt säkerhetsråd.

”Säkerhet i vår tid – Nya perspektiv på säkerhet för global, nationell och individuell nivå”

Inträdesanförande av ledamoten Robert Egnell, som är professor och rektor vid Försvarshögskolan.

Tema;

Krig i Europa, radikalisering och terror, polarisering, destabilisering och informationspåverkan, klimatförändringar, pandemier, internationell brottslighet och migration. Vad betyder egentligen ”säkerhet” i dagens komplexa strategiska kontext och var går gränsen mellan säkerhetspolitik och andra politikområden? De traditionella säkerhetsperspektiven och begreppen sätter staten i centrum som både det främsta externa hotet, som det hotade objektet, och som lösningen på problemen. För att förstå och hantera dagens säkerhetsutmaningar krävs dock kompletterande perspektiv som inte bara säkrar nationens yttre gränser, utan som skapar samhällsstrukturer från det globala till det lokala, som skyddar medborgarna mot alla typer av hot och utmaningar. Målet är ett hållbart, robust och resilient, demokratiskt samhälle som kan hantera alla utmaningar, från skogsbranden till det fullskaliga kriget mot Ryssland. Men då måste vi våga tänka nytt!

Avslutningsvis kan konstateras att formen med hybridmöte blev ett lyckat försök med väl fungerande teknik och hörbarhet.

Författaren är överste och f d stf generaldirektör. Han är ledamot av KKrVA

Mer av samma skribent