Under det gångna dygnet hade riksdagsledamoten Johan Forsell (M), Wiseman och undertecknad en spontan debatt på Twitter om Försvarsmaktens ekonomi. Twitter har många fördelar, men debatt lider av det korta formatet. Vi talade därför förbi varandra, kändes det som.
Johan Forsell hävdade att vi hade fel i våra påståenden om att pengarna inte räcker till IO 14, eftersom det inte finns några ramar anslagna ramar efter 2014 av Riksdagen. Johan skrev också att GD bekräftat att ekonomin är i balans till 2014, och att ÖB menade att ytterligare medel jämfört med dagens nivå kan behövas.
I formell mening har Johan rätt om ramarna, det finns en ekonomisk ram anslagen av Riksdagen fram till 2014. Med denna ska Insatsorganisation 2014 skapas, och denna ska vara intagen kring 2019. Regeringen har varit tydlig hela tiden med att IO 14 inte är klar förrän senare.
När IO 14 togs fram i Högkvarteret gjordes det arbetet med grund i Försvarsmaktens Utvecklingsplan (FMUP). I denna beskrivs myndighetens utveckling i ett tioårigt perspektiv med därtill kopplad prolongerad ekonomi. Detta arbete liksom direkta underlag har redovisats för Regeringen som sedan skrev en proposition. Det är därför rimligt att hävda att Riksdagsbeslutet 2009 byggde på antagandet att föreslagen insatsorganisation skulle inrymmas och intagas i en prolongerad ekonomi. Det är inte troligt att regeringen lagt en proposition om en sådan, utan att ha en klar uppfattning vad en sådan kommer/får kosta.
När ÖB sedan anmälde skriftligt i Budgetunderlaget 2012 att prolongerad ekonomi inte räcker, så menade denne att det krävs mer medel:
”Sammantaget är innebörden att Försvarsmakten bedömer att vidmakthållande av insatsorganisation 2014 från år 2015 kommer att behöva ekonomiska investeringar utöver nu liggande planering.”
Inga reservationer.
De nuvarande ekonomiska medlen verkar däremot räcka. Det var länge sedan Försvarsmakten drog över anslaget. De ”svarta hålen” är en myt som i realiteten lever i planeringselementet, och ett uttryck för obalansen mellan ambition och resurser. Tyvärr har perceptionen i samhället blivit att Försvarsmakten gör av med för mycket pengar. I själva verket gör myndigheten av med för lite pengar, vilket är nästan lika illa. Det är här den pedagogiska utmaningen ligger. Försvarsmakten är i ekonomisk balans, men är den i verksamhetsmässig balans? Så i den meningen har Johan Forsell rätt. Pengarna kommer alltid att räcka, men till vad?
Förvaltningsekonomin är i balans men försvarspolitiken är definitivt i obalans mht till den militära kapacitetsutvecklingen i närområdet och då menar jag inte Lichtenstein
Från mitten på 1990-talet har Sverige lagt om sin försvarspolitik från invasionsförsvar till en begränsad insatsstyrka. Med alla nerlagda förband och skrotade platformer har man sparat enorma summor i statsbudgeten. Frågan är då vad svenska folket har fått i stället? Med andra ord, vilken peace dividend har svenskarna åtnjutit under de 15 år som nedskärningarna fortgått? Jag lämnar frågan öppen.
G. Tikotzinsky
Inför 2012 ligger FV minst 150 miljoner spänn över budget, inga ambitionshöjningar är gjorda men mycket är dyrare som t.ex. flygsoppan som stigit med 20 öre/liter vilket bara det gör 25-30 miljoner kronor.
Nu är det nog inte bara kul grejer som stryks i budgeten utan även en hel del viktiga moment tyvärr. Vi kan väl få lite av M och A?
Japp, ni kan få lite av våra pengar. Men spring nu inte iväg och köp designerklockor igen bara.
/A
Ah… klockorna. En intressant historia för den som orkar och har tid.