Efter Donald Trumps återkomst till den politiska scenen har diskussionen om en möjlig tredje mandatperiod för denne blossat upp. Kepsar och annan utstyrsel med texten ”Trump 2028” har börjat marknadsföras och säljas. Även om konstitutionen tydligt förbjuder en tredje mandatperiod, påminner frågan oss om varför gränser för makt är avgörande i en demokrati.
Vad sade konstitutionen 1787?
Från början fanns ingen formell begränsning i USA:s konstitution om hur många gånger en president kunde väljas. George Washington, USA:s första president, satte dock en oskriven norm genom att frivilligt avgå efter två perioder (8 år). Efter honom följde alla presidenter denna praxis — tills Franklin D. Roosevelt.
Franklin D. Roosevelt och bakgrunden till det 22:a tillägget
Roosevelt valdes fyra gånger (1932, 1936, 1940 och 1944). Hans långa presidentskap (1933–1945) skedde under extrema förhållanden: 30-talets stora depression och andra världskriget. Många ansåg att en stark, kontinuerlig ledare var nödvändig under dessa kriser.
Men efter Roosevelts död 1945 ökade oron. Folk fruktade att en president som satt för länge kunde koncentrera för mycket makt och att därigenom den demokratiska balansen kunde hotas. När Franklin D. Roosevelt hade valts till president fyra gånger under 1930- och 40-talen, väcktes en rädsla för att den amerikanska demokratin kunde urholkas av en alltför mäktig individ.
Det 22:a tillägget
Resultatet blev ett förslag till tillägg till konstitutionen som det 22:a tillägget. Tillägget antogs (ratificerades slutligt) 1951 och satte en tydlig gräns: ingen president får väljas mer än två gånger. 22:a tillägget begränsar således val till två perioder totalt, dock inte nödvändigtvis två på raken. Därför kunde Tump återväljas till en andra period 2024 för perioden 2025–2029.
Tillägget lyder i original:
”No person shall be elected to the office of the President more than twice, and no person who has held the office of President, or acted as President, for more than two years of a term to which some other person was elected President shall be elected to the office of the President more than once.”
Man begränsade antalet mandatperioder för att återställa traditionen från George Washington, för att förhindra maktkoncentration och för att skydda demokratiska principer och balans mellan institutionerna.
Kan Trump väljas till en tredje mandatperiod?
Efter sin valseger 2024 har Trump och andra inom Republikanska partiet ibland diskuterat och övervägt möjligheten för Trump att ställa upp igen 2028, vilket alltså inte, som framgått, är tillåtet eftersom han redan tjänat två perioder (2017–2021 och 2025–2029) vid det kommande valet 2028. Han kan alltså under nuvarande lag inte ställa upp igen för en tredje period (2029–2033). Så långt alltså lagen i nuvarande läge.
Kan Trump ändra lagen genom politik?
Teoretiskt ja, men i praktiken nästan omöjligt, som framgår nedan.
För att ändra USA:s konstitution (t ex upphäva det 22:a tillägget) krävs först två tredjedels majoritet i både senaten och representanthuset vardera. Därefter krävs en följande ratificering av tre fjärdedelar av delstaterna (38 av 50).
Det är en extremt hög tröskel – särskilt för en så kontroversiell förändring. Det är politiskt mycket osannolikt, oavsett hur mycket stöd Trump har i sin kärnväljarkår, att ett sådant förslag, om det går igenom i kongressen, skulle vinna laga kraft vid en ratificering. Idag är 27 av 50 delstater republikanskt styrda. För att uppnå att 38 delstater skulle rösta ja, så krävs i nuläget alltså att 11 demokratiskt styrda delstater skulle rösta för förslaget, något som i nuläget ter sig mycket osannolikt i det politiskt splittrade landet.
Donald Trump, som alltså 2028 redan tjänstgjort i två mandatperioder, kan som sagt i enlighet med lagen inte bli vald en gång till. Det är viktigt att minnas varför denna spärr finns och som redogjorts för i det tidigare. Att begränsa antalet mandatperioder är inte ett uttryck för misstro mot enskilda ledare, utan en skyddsmekanism mot alltför stor maktkoncentration.
Historien, och tyvärr för den delen nutiden, visar hur lätt fria samhällen kan förvandlas i autokratisk riktning när ledare stannar för länge och har sådana ambitioner. Förslaget att öppna för en tredje period för Trump – eller för någon annan framtida ledare – innebär en risk för själva fundamentet av den amerikanska republiken: maktdelning, förnyelse och folkstyre.
Det är frestande att vilja hålla fast vid en stark ledare i osäkra tider. Men demokrati kräver principfasthet, särskilt när den sätts på prov. Det 22:a tillägget är inte bara en teknisk regel. Det är ett försvar för maktbalans och för folkets rätt att forma sin framtid utan att fastna i personlig maktkult.
I en tid av polarisering och politisk turbulens behöver USA, såväl för sig själv som omvärlden, stå upp för de principer som gjort den amerikanska demokratin uthållig och en förebild. Därför måste alla idéer om en tredje mandatperiod, oavsett vem som är president, avvisas tydligt och bestämt.
Ett starkt USA byggs inte av individer som sitter kvar vid makten, utan av institutioner som överlever dem.