Kriget i Libyen har nu gått över i en ny fas. Gerillakriget har startat. Igår utbröt strider i huvudstaden Tripoli sedan Khaddafilojalister rest den gamla, gröna flaggan i stadsdelen Abu Salim. När den nya regimens styrkor skulle ta ned den, så råkade de ut för ett bakhåll med bland annat krypskyttar. Enligt uppgift ska minst ett åttiotal personer ha skadats. Det torde innebära ett tiotal döda också.

Detta sker samtidigt som de öppna striderna i Sirte är på väg att avslutas. Khaddafilojalister håller ett område som är mindre än en kvadratkilometer. Elden från stridsvagnar, artilleri och tunga kulsprutor är urskiljningslös, men regimens argument är att alla civila flytt. Det är inte särskilt troligt, om vi tittar på historien med exempel som Stalingrad och Groznyj. Fast det är nog alltför jobbigt att tillämpa principen om människors lika värde.

Det gäller också enligt de rapporter som kommer från Amnesty som talar om 2500 fångar som sitter inspärrade av den nya regimen utan bevis eller skydd. FN:s kontor för mänskliga rättigheter sätter siffran vid 7000, och säger sig ha hittat 67 olika fängelser. Vakternas misshandel sker öppet vid besök, och de talar om effektiva förhörsmetoder inför bedrövade besökare.

Det kommer naturligtvis inte komma något gott ur det här. När Sirte har fallit har den nya regimen grepp över två av de tre provinserna. Provinsen Fezzan i söder blir en hårdare nöt att knäcka, och Khaddafilojalister kommer att kunna ha en bas att operera ifrån när regimen nu ska leverera den nya regeringen som binder samman splittrade fraktioner.

När Khaddafis styrkor inte kan operera från libysk mark, så kan de också ha baser i Algeriet, Mali och Niger. I de två sistnämnda kommer dessas regeringar ha problem med de tuareger som flytt med vapen för att fortsätta kampen. Algeriet kommer däremot inte att hotas från dessa, eftersom den algeriska krigsmakten är för stark för dessa, och de dessutom har samma motståndare i form av olika salafistiska grupperingar.

På kort och medellång sikt blir det därför en destabiliserande effekt av det libyska kriget. Framförallt är konsekvenserna stora om dessa exporteras till Algeriet som i den moderna historien varit skådeplats för ovanligt våldsamma och blodiga krig. I andra riktningen är det framförallt vapensmugglingen till Sudan och Gaza som oroar. Egyptiska myndigheter rapporterade häromdagen att de arresterat fem (!) olika grupper som försökt smuggla luftvärnsrobotar till Gazaremsan. Så går det när man öppnar Pandoras ask.

Några tidigare inlägg:

Libyen – inte tänkt i botten
Libyen – I bergakungens sal
Vinnare och förlorare i det libyska kriget
Libyen Akt IX – Efter Tripolis fall

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare