Enligt Säkerhetspolisen (2024) använder sig främmande makt av kriminella nätverk i Sverige för att utföra våldshandlingar. Denna nya utveckling visar att grov organiserad brottslighet blivit ett säkerhetspolitiskt instrument, med potential att destabilisera och underminera vårt samhälle.
Sverige har således blivit en spelplan för främmande makts säkerhetshotande verksamhet samtidigt som gränsen mellan inre och yttre säkerhet delvis suddats ut. Detta ställer oss inför utmaningen att dels bemöta hot från främmande makt och dels motverka en ökande grov organiserad brottslighet. För att möta denna hybridisering av säkerhetslandskapet krävs holistiska perspektiv där inre och yttre säkerhet måste betraktas som en integrerad helhet.
I rapporten The Fifth Wave: Organized Crime in 2040 skriver professor Phil Williams att de globala megatrenderna: svag offentlig styrning, teknikutveckling, klimatförändringar och geopolitisk konkurrens kommer att ligga till grund för framtidens organiserade brottslighet. För att bättre förstå hur denna brottslighet kan komma att se ut, är det viktigt att först se tillbaka på de tidigare vågor som lett oss fram till där vi är idag. Detta givet att senare vågor haft en tendens att bygga på komponenter från de tidigare. I denna första artikel presenteras därför en kort och historisk prediktionsram.
Första vågen: maffiornas framväxt
Under slutet av 1800-talet växte maffialiknande organisationer fram i bland annat Japan, USA och på Sicilien. Dessa grupper byggde sin makt på beskyddarverksamhet och lokal ekonomisk dominans. I områden med svaga rättsstater fyllde de ett maktvakuum genom att erbjuda ”skydd” till företag och privatpersoner – ofta med våld och tvång som verktyg. Maffiorna etablerade sig som parallella maktstrukturer vilka inte bara utmanade staten, utan också övertog flera av dess funktioner i samhällen präglade av osäkerhet och korruption.
Andra vågen: narkotikahandel
Under mitten av 1900-talet kom narkotikahandeln att dominera den organiserade brottsligheten. Produktionen av kokain, heroin och andra droger skapade en global kriminell ekonomi som byggde på avancerade smuggelnätverk, utbredd korruption och våld. Smugglingen till Nordamerika och Europa genererade stora vinster, vilket inte bara finansierade kriminella nätverk utan också gav dem inflytande över politiska och ekonomiska system.
Tredje vågen: globaliseringens effekter
Under slutet av 1900-talet gjorde globalisering och teknik det möjligt för kriminella nätverk att expandera över nationsgränser. Sovjetunionens fall banade väg för ryska grupper att stärka sitt globala inflytande, samtidigt som internationella samarbeten mellan kriminella blev allt vanligare. Nya brottsområden som människohandel, miljöbrott och avancerad ekonomisk brottslighet växte fram, samtidigt som förbättrad logistik och svaga gränskontroller öppnade för nya brottsupplägg.
Fjärde vågen: cyberbrottslighet
Digitaliseringen av samhället har skapat nya möjligheter för kriminella, från avancerade internetbedrägerier till illegala marknadsplatser på darknet. Krypterad kommunikation med anonymitet har gjort det möjligt för brottsnätverk att organisera sig och samordna aktiviteter med liten risk för upptäckt. Dessutom har nya brott flutit samman med traditionella sådana, vilket skapat hybridformer existerande i både fysiska och digitala miljöer.
Det svenska skjutvapenvåldet ger en bild av hur den grova organiserade brottsligheten tagit klivet ut på den digitala arenan. En krypterad app kan användas för att beställa vapen från ett internationellt nätverk samtidigt som betalning sker i kryptovaluta. En skytt kan motta instruktioner via chattfunktionen i ett tv-spel, samtidigt som någon beställer transport via Uber och ordnar med ”tryckarlägenhet” genom Airbnb. Dessa exempel visar hur digitala verktyg och plattformar har integrerats i kriminella ”operationer”, vilket gjort dem mer svårupptäckta och globala än någonsin tidigare.
En femte våg
När brottsligheten blir alltmer digital och dessutom används som ett instrument av främmande makt, framträder konturerna av en femte våg. I denna våg möts helt ny teknik, statliga intressen och kriminella aktörer i en symbios som skapar större och än mer gränsöverskridande hot. Mot denna bakgrund skulle ”det svenska tillståndet” mycket väl kunna förvärras ifråga om bland annat erosion av rättsstaten och skjutvapenvåld. För att ha en chans att möta denna potentiella utveckling krävs inte bara en holistisk syn på säkerhetslandskapet, utan också en förståelse för de megatrender som driver den femte vågen. Kommande artiklar kommer därför att utforska just detta.
