Av Ingolf Kiesow
Ett nytt sätt att se på världshändelserna praktiseras i Beijing och Washington. Ett försök att anlägga några av dessa nya ”krigföringsvinklar” på världsutvecklingen tyder på att även våra villkor förändras, när det nya synsättet omsätts i praktiken.
En annan iakttagelse är att utvecklingen har fått en egen dynamik, som ser ut att bli svår att hejda.
Det blir svårare än under det kalla kriget att vara ett allianslöst och litet land. Det blir svårare att värja sig mot intrång på vårt oberoende och behålla våra grundvärderingar. Mera än någonsin behöver vi en totalförsvarssyn på vår säkerhetspolitik.
I västvärlden diskuterar politiker och samhällsvetare om det föreligger ett nytt kallt krig eller inte. En viktig aspekt beaktas sällan, och det är att begreppet ”Väst” har urholkats av motsättningar mellan USA och EU så att mycket av dess mening har gått förlorad och att å andra sidan Kina och Ryssland inte längre konkurrerar om ledarskapet för den kommunistiska världen. De varken tvingas till samarbete av ideologiska skäl eller ställs mot ett enat västblock. De knyts däremot samman av parallella nationella intressen. Världen har förändrats sedan Berlin-murens fall. Att ånyo kalla läget för ett kallt krig har inte något större förklaringsvärde. Man får söka efter andra betraktelsesätt för att förklara världshändelsernas förlopp.
America First möter Kina
I Washington studerar man Kinas beteende och anser att det är därifrån som de största hoten kommer mot USA:s ledarroll. Handelspolitiken har fått som mål att sätta ”America First” och skapa (lika) konkurrensvillkor, så att amerikanska företag skall kunna förhindra att kinesiska företag tar över världsmarknaderna. Försvarsmaktens nyanskaffningar fokuseras på att kunna möta hoten från Kinas vapenutveckling. Det strategiska tänkandet följer alltmera tankebanor om liknelser med antikens Grekland, där det uppåtstigande Atén utmanade det mäktiga Sparta och detta oundvikligen ledde till krig. USA måste nu sätta stopp för att dagens motsvarande utveckling skall skena iväg. USA får inte förlora sin egen ledarroll.[1]
Kinesiska tankar om krigföring utan begränsningar
Med rätt eller orätt tas tankar hos kinesiska strateger om ”Unrestricted Warfare” – som skall bedrivas även under fredstid – som bevis för att Kina avser att ta över ledarskapet för världen. USA måste bedriva en politik av aktiva motåtgärder. En bok, som är författad av två kinesiska överstar anföres ofta som stöd för denna teori. Temat i boken är att inget land kan utmana USA:s överlägsna militära styrka med konventionella metoder (som de kallar ”kinetisk krigföring”). I stället anser de att man bör slita ned USA succesivt genom att använda ekonomisk och informationskrigföring samt alla övriga former av krigföring som det går att tänka fram. Boken har gjort ett sådant intryck på amerikanarna att till exempel vissa lagar om ”Fair Trade with China” har lagts fram under intryck av kinesiska formuleringar om krigföring utan restriktioner enligt den kongressledamot som står som upphovsman till förslaget (Michael Conaway).[2] Eftersom USA redan idag bedriver olika former av krigföring mot Kina, såsom kapprustning, handelskrigföring, folkrättskrigföring, informationskrigföring, teknikkrigföring och kommunikationskrigföring bör Kina svara med samma mynt.
Kan också vi använda kapplöpningsperspektivet?
Alltsedan partikongressen med det kinesiska kommunistpartiet hösten 2017 är det tydligt att Kina aspirerar på att ha en ledande roll i världspolitiken.[3] Därför framstår det som sannolikt att de amerikanska misstankarna inte är tagna ur luften. Det kan då också vara av intresse att granska världsutvecklingen med anläggande av det ”kapplöpningsperspektiv” som tydligen anläggs i både Washington och Beijing. Följande är en skiss till ett försök att använda de kinesiska överstarnas begreppsapparat med olika former av krigföring, som även praktiseras i fredstid. Det har inte setts som särskilt angeläget att undvika att det blir en framställning med ”västglasögon”. Av utrymmesskäl måste framställningen begränsas till ett fåtal områden och fokusera på Kina och USA.
Militär avskräckningskrigföring
(utgör en del a ett vidare begrep, som överstarna kallar ”Military Operations Other Than War” eller MOOTW)
Av utrymmesskäl kan endast ett utvalt exempel på krigföring med militär avskräckningsförmåga anföras här, nämligen en ny kategori av kärnvapenbärande missiler. Ryssland kungjorde strax före årsskiftet att man har provskjutit en ”hypersonisk” missil, som skall förbandssätta under 2019 och som inte kan stoppas av något existerande amerikanskt antiballistiskt missilsystem.[4] Kina har redan tidigare meddelat att man förfogar över sådana missiler.[5] I Väst finns det inte något motsvarande vapen, inte heller något känt motmedel.
USA:s tillförordnade försvarsminister Patrick Shanahan har dock lovat att snarast ”operationalisera hypersoniska tillgångar.”[6]
Det är svårt att göra en jämförelse med utvecklingen i Väst, men enligt det Londonbaserade International Institute for Strategic Studies finns tankar på att ompröva såväl taktik som tekniska utvecklingsprogram för det gemensamma luftförsvaret. I Japan sker det redan. Japan tillåter nu USA för första gången att stationera ett nytt radarsystem på japansk mark, som inte bara skall ge det japanska luftförsvaret data för bekämpning av inkommande missiler utan även vara en del av USA:s ”Home Defense”, d.v.s. antiballistiska missilförsvar av den amerikanska kontinenten. Man har förhoppningar om att detta skall ha verkan även mot supersoniska missiler.[7]
Rysk-kinesisk samverkan i ekonomisk krigföring
Samarbetet mellan Ryssland och Kina på det vapentekniska området har sin motsvarighet i näringslivet. Kina deltar till exempel med finansiering av utvinningen av naturgas och råolja i Ishavsområdet för att få en säkrare tillgång till olja och gas.[8] Kina bygger också ut egen sjöfart längs Rysslands norra kust till Europa med ryska stödstationer. Kina har erbjudits att få odla sojabönor i östra Sibirien i stor skala för att kompensera bortfall av importerade amerikanska sojabönor, som man har slutat att köpa p g a den pågående handelskonflikten med USA.
Det har gått så långt att den kommunistpartiet närstående tidningen ”Global Times” diskuterar om inte Ryssland (och Indien) borde få ersätta USA, Australien och Japan som avnämare av Kinas exportvaror. Detta är naturligtvis spekulationer med tanke på både Rysslands och Indiens så mycket mindre köpkraft, men det är sannolikt också ett uttryck för att Ryssland framstår som en hjälpande hand, när trycket från den pågående handelskonflikten med USA blir för hårt. I artikeln heter det följande:” Även om det på sätt och vis kan vara för tidigt att uppgradera de nuvarande hjärtliga kinesisk-ryska förbindelserna till en fullfjädrad politisk och militär allians borde statsmän från de två länderna allvarligt överväga att integrera och samordna de båda ländernas ekonomier samt teknologisk forskning och utveckling till en avsevärt högre nivå”.[9]
Handelskrigföring mellan Kina och USA
Den så kallade handelskrigföringen mellan USA och Kina pågår för fullt, när detta skrivs. Den rapporteras dagligen och utförligt i media. Det bör påpekas att Kina inte visar tecken på att vilja stänga sina gränser igen och återgå till den isolerade tillvaron under Mao Tsetungs dagar. Omkring en femtedel av BNP exporteras, och Kina vill inte avstå från den import som kan betalas med de exporterade varorna – och kanske inte ens kan göra det. Därför är det fullt möjligt att det går att finna tillräckligt många kompromisser med USA:s krav på bättre villkor för tillträde till den kinesiska marknaden och konkurrens på lika villkor. Det skulle dock inte lösa problemen i handeln mellan Kina och exempelvis EU, och det löser framför allt inte några problem på andra områden än handeln.
Folkrättskrigföring
I Sydkinesiska havet har Kina befäst sin folkrättsstridiga ockupation av öar, som använts av andra nationer eller varit obebodda och försett dem med hamnar, flygfält, radarsystem och missilbaser så att det skulle vara farligt för USA:s flotta att visa sig där i händelse av en väpnad konflikt.[10] I sitt nyårstal hotade Xi Jinping Taiwan med vapenmakt om Taiwan inte låter sig integreras med Kina i en nära framtid.[11]
Kina har ställt sig utanför folkrätten om havet med hänvisning att Kina inte deltog i utformningen av dess regler. I stället har Kina med våld och hot om våld skapat en ny situation; Kina är på väg att utarbeta ett regionalt regelsystem, som skall gynna Kina. Det regelsystemet försöker Kina nu att tvinga sina grannländer att acceptera. Förutom Japan och möjligen Taiwan ser USA inte ut att våga hjälpa de övriga grannländerna med militära medel. Kinas försök att skapa folkrätt med vapenmakt ser snarare ut att lyckas, åtminstone i ett regionalt perspektiv.[12]
Informationskrigföring
Utvecklingen på de vapentekniska, handelspolitiska och folkrättsliga områdena åtföljs av informationskrigföring. I oktober 2018 gick vice president Mike Pence till angrepp på Kinas ”exempellösa ansträngningar att påverka den amerikanska allmänna opinionen, valen 2018 och miljön inför 2020 års presidentval”. Samtidigt angrep han Kinas behandling av den uiguriska folkminoriteten i Xianjiang och massinternering av uigurer i koncentrationsläger i avlägsna områden.[13]
I Europa har vi länge kunnat iaktta en växande mängd falska nyheter, som innehåller osanna eller vilseledande uppgifter ägande att skapa ett intryck av sönderfallande och ruttna västerländska samhällen, som inte kan försvara sina invånare mot våld från invandrare eller ekonomisk otrygghet, som skapas av globaliseringen. Nyheterna har kunnat spåras till både Ryssland och Kina, men den större delen har fabricerats inom respektive länder. Det är mestadels omöjligt att fastställa var de ursprungligen har tillverkats.
I denna informationskrigföring har Sverige fått oväntad stor uppmärksamhet. Enligt en undersökning av the Oxford Internet Institute var andelen ”skräpnyheter” på sociala media i Sverige under riksdagsvalet 2018 större än i något annat europeiskt land, och bara i USA var andelen högre. 22 % av nyhetsflödet på sociala medier i Sverige kunde karaktäriseras som ”avsiktligt förvrängande, felaktiga eller allmänt inkorrekta”. Obehagligt nog var endast två av de åtta vanligaste källorna till ”skräpnyheter” möjliga att identifiera som utländska. Övriga härstammade från nyhetsspridare i Sverige.[14] Var de ursprungligen har fabricerats går inte att fastställa. Samtidigt har negativa nyheter spritts om Sverige i Kina, även i partitidningar som China Daily och Global Times, exempelvis om kriminalitet och påstådda övergrepp av svensk polis mot kinesiska turister.[15]
Hollywoods dominans över filmvärlden och förmåga att påverka har gjort att Kina, liksom Indien, har börjat bygga upp en egen internationell film- och biografindustri. I Sverige har kinesiska Wanda Group köpt upp det tidigare Bonniersägda SF Bio AB.
Ideologisk krigföring
Kina har på senare år intensifierat sin ideologiska kampanj i kinesiska media mot ”Väst” på ett sätt som är allvarligare än tidigare genom att den handlar om grundläggande värderingar såsom demokrati och mänskliga rättigheter. Här gäller det att lösa upp begreppen och förvilla bilden. Det egna politiska systemet framställs som överlägset och motståndarlägret som odugliga förbrytare.[16]
Exempelvis utmålar kinesiska media ”de gula västarnas” demonstrationer i Frankrike som bevis för Europas oförmåga att handskas med ekonomisk stagnation. Oredan i Paris jämförs med hur snabbt och smidigt kinesisk polis slog ned en mindre arbetarorolighet i en mindre stad i Kina.[17] Det kinesiska samhällssystemet är så mycket effektivare än europeisk parlamentarism, som inte kan frambringa enighet ens om de viktigaste frågorna – exempelvis i England där man inte kan enas om sitt utträde ur EU. Ekonomin går framåt i Kina, men den stagnerar i Europa, heter det.
Det mest grundläggande angreppet är mot begreppet mänskliga rättigheter. I december 2017 höll Kina ett internationellt symposium i Beijing med anledning av det stundande 70-årsminnet av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Xi Jinping deklarerade då att mänskliga rättigheter behöver ”en sundare och mera inkluderande hantering”. Kina framhölls som föredöme därför att Kina ”kombinerar principen om allmängiltigheten av mänskliga rättigheter med en utveckling som passar i det kinesiska sammanhanget. Kinas vice utrikesminister deklarerade att ”Västerlandet har också utnyttjat mänskliga rättigheter som en förevändning att ofta blanda sig i utvecklingsländernas inre frågor och ibland till och med starta krig.” Han hävdade att ”mänskliga rättigheter bara kan främjas i ljuset av nationella villkor och folks behov”.[18] Samhällets intresse står m a o över individens behov.
Det kinesiska utrikesministeriet tillrättavisade i september 2018 FN:s representant för mänskliga rättigheter och bad henne att inte lägga sig i Kinas inre angelägenheter. Anledningen var att hon hade uttalat sig om behandlingen av muslimer i kinesiska koncentrationsläger.[19] Hon hade sagt att den uiguriska folkminoriteten var utsatt för fängslanden, dagliga inskränkningar av religionsutövning och påtvingad indoktrinering samt internering i läger.
I december 2018 publicerade Kina en vitbok om mänskliga rättigheter i landet, som tillbakavisar kritiken från Väst och från FN.[20] Samtidigt sprids nyheter i kinesiska media om påstådda övergrepp i västvärlden.
Kina framställs som beskyddare och Väst som förbrytare.
Teknologikrigföring
President Obama uppmärksammade år 2016 USA:s behov av att samordna och stödja utvecklingen på en rad teknologiområden, som skulle komma att beröras av de snabba framstegen inom ”Artificial Intelligence” (AI).[21] Främst gäller det teknik för hälso-och sjukvård, framställning av datorchips, databehandling inom finansväsendet, förarlösa fordon, online-försäljning och industrirobotar. Allt sammanfattades i en plan för industristöd och utveckling. När Obama efterträddes av Donald Trump stannade verksamheten av. Trump började avskaffa regler och talade till och med om att sänka bidrag.[22] Det gick så långt att hans egen försvarsminister varnade öppet för negativa följdverkningar för de forskningsframsteg som behövde göras inom försvaret.[23] Framför allt oroades man, när Kina lade fram en AI-plan med tre målsättningar, nämligen
- att bli en likvärdig konkurrent till USA,
- att göra avgörande framsteg fram till 2025 och
- att etablera Kina som världsledare inom AI under 2030.[24]
Med anledning av amerikanska åtgärder på handelsområdet bestämde vidare det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté under ledning av Xi Jinping att Kina skall eftersträva självförsörjning i forskning och utveckling av avancerad teknik, särskilt inom strategiskt viktiga områden, såsom försvarsindustrin.[25]
Den kinesiska aktiviteten har bl a fått USA att under handelsförhandlingarna med Kina också ta upp teknikstölder och försök att tvinga amerikanska företag till tekniköverföring för att få investera i Kina. Det rapporteras från de förhandlingar som pågår, när detta skrivs, att det blivit ett av de svåraste områdena att komma överens om.[26] Donald Trump har haft rådslag med AI-industrin och börjat tillsätta kommittéer för olika delområden inom AI.[27] Bl a övervägs också att införa exportkontroll och exportförbud för känsliga områden, allt med syfte att bevara USA:s ledarställning. Nästan samtliga av Kinas stora AI-företag är beroende av import från USA för både produktion och forskning, och de uttrycker oro inför utvecklingen. De varnar för att världen riskerar att delas upp i två delar i AI-avseende.[28]
Kommunikationskrigföring
En övergång till nästa generation mobiltelefonsystem, det så kallade 5G, planeras ske under en nära framtid och omfatta praktiskt taget hela världen. Vilken teknik som väljs får en oerhörd betydelse, eftersom det nya systemet också kommer att styra ”kommunikation mellan maskiner” -exempelvis förarlösa bilar. Säkerhetsläckor kan få katastrofala följder. Det kinesiska telecomföretaget Huawei ligger långt framme i teknikutvecklingen.
Huawei sägs i västerländska media i många avseenden vara billigare än sina internationella konkurrenter, som främst är Ericsson och Nokia. Huawei sägs dessutom erbjuda ett bredare sortiment, men anklagas för att stå den kinesiska regeringen nära och ha komponenter i utrustningen som utgör en säkerhetsrisk, som kan missbrukas. USA har redan stoppat användning av Huawei-produkter i federal upphandling och förmått Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland att avstå från att använda Huwei, när de inför 5G. USA utövar också intensiva påtryckningar på NATO-länder och övriga allierade och samarbetspartners att göra detsamma[29]. British Telecom har redan slopat användning av Huawei i polisradio och annan säkerhetskänslig utrustning. [30]Belgien överväger ett förbud, och Tjeckien har slutat att använda Huawei i statlig upphandling. Tyskland och Sverige intar tills vidare attityden att prövningen av tekniker för användning i det framtida 5G-nätet inte omfattar säkerhetsaspekter utan är rent teknisk.[31] EU-kommissionens vice ordförande Andres Ansip har uttalat att Huawei och andra kinesiska telekomföretag ger anledning till bekymmer, ”eftersom de utgör en risk för unionens industri och säkerhet”.[32] Någon entydig europeisk inställning finns det dock inte ännu. Frågan kommer sannolikt att diskuteras mera på allvar, när man i februari 2019 skall ta ställning till den större frågan om ett EU-system för säkerhetskontroll av tredjelandsinvesteringar i europeisk infrastruktur. Sverige och Finland får då ögonen på sig genom att ha Ericsson respektive Nokia som främsta konkurrenter till Huawei.
Författaren är ambassadör och ledamot av KKrVA.
Noter
[1] As US turns up heat on China, trade war moves beyond tariffs to new battlefronts, Diplomacy 2018-10-06, https://beta.scmp.com/news/china/diplomacy/article/2167242/us-turns-heat-china-trade-war-moves-beyond-tariffs-new
[2] Chinese unrestricted warfare targeting American economy, national security, The Hill, 2018-07-25, https://thehill.com/blogs/congress-blog/economy-budget/398838-chinese-unrestricted-warfare-targeting-american-economy
[3] From doves to hawks: why the US’ moderate China watchers are growing sceptical about Beijing, South china Morning Post 2018-12-13, https://beta.scmp.com/news/china/diplomacy/article/2177506/doves-hawks-why-moderate-us-china-watchers-are-growing
[4] Russia’s President Vladimir Putin ready to deploy new Avanguard hypersonic missiles,Deutsche Welle 2018-12-26, https://www.dw.com/en/russias-president-vladimir-putin-ready-to-deploy-new-avangard-hypersonic-missiles/a-46868622
[5] Supersonic missile passes test, Global Times 2018-10-16, http://www.globaltimes.cn/content/1123263.shtml
[6] McAleese & Associates: Deputy Defense Secretary Patrick Shanahan on Hypersonics, Covconwire 2018-12-08, https://www.govconwire.com/2018/12/mcaleese-associates-deputy-defense-secretary-patrick-shanahan-on-hypersonics/
[7] U.S. plans to deploy new homeland defense radar system in Japan from 2023, Japan Times 2018-12-23, https://www.japantimes.co.jp/news/2018/12/24/national/politics-diplomacy/u-s-plans-deploy-new-homeland-defense-radar-system-japan-2023/#.XDseSlxKikM
[8] Yamal LNG project reaches full production capacity, Xinhua 2018-12-12, http://www.xinhuanet.com/english/2018-12/12/c_137666821.htm
[9] Pivot toward Russia, India, BRI countries an option, Global Times 2018-12-27, , http://www.globaltimes.cn/content/1133794.shtml
[10] US-China tension could become confrontation as pressure builds in South China Sea, Taiwan Strait, South China Morning Post 2018-12-08, https://beta.scmp.com/news/china/diplomacy/article/2177068/us-china-tension-could-become-confrontation-pressure-builds
[11] FLASH: XI PLEDGES UTMOST SINCERITY FOR PEACEFUL REUNIFICATION, MAKES NO PROMISE TO ABANDON USE OF FORCE,Xinhuanet 2019-01-02, http://www.xinhuanet.com/english/2019-01/02/c_137714287.htm
[12] In a post-James-Mattis South China Sea, can the next US defence chief do what needs to be done to prevent war?,South China Morning Post 2019-01-02, https://beta.scmp.com/comment/insight-opinion/united-states/article/2180253/post-mattis-south-china-sea-can-next-defence
Will Vietnam make South China Sea COC talks tougher?, Global Times 2019-01-13, http://www.globaltimes.cn/content/1135530.shtml
[13] Mike Pence accuses China of seeking to change US president, The Straits Times, 2018-10-05, https://www.straitstimes.com/world/united-states/mike-pence-accuses-china-of-seeking-to-change-us-president
[14] Swedish election second only to US in proportion of ‘junk news’ shared, University of Oxford News & Events, 2018-09-06, http://www.ox.ac.uk/news/2018-09-06-swedish-election-second-only-us-proportion-%E2%80%98junk-news%E2%80%99-shared
[15]China says Sweden violated tourists’ human rights, CNN 2018-09-17, https://edition.cnn.com/2018/09/17/world/sweden-chinese-tourists-intl/index.html
[16] A Chinese Model for Global Leadership? The Diplomat 2018-02-09, https://thediplomat.com/2018/02/a-chinese-model-for-global-leadership/
[17] France lacks cohesion to advance reform, Global Tines 2018-12-10, http://www.globaltimes.cn/content/1131183.shtml
[18] Writing a New Chapter of International Human Rights Exchanges and Cooperation, Ministry of Foreign Affairs of the People´s Republic of China , speeches, https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/zyjh_665391/t1518308.shtml
[19] China tells U.N. rights chief to respect its sovereignty after Xinjiang comments, Japan Times 2018-09-11, https://in.reuters.com/article/un-rights-china/china-tells-u-n-rights-chief-to-respect-its-sovereignty-after-xinjiang-comments-idINKCN1LR0KB
[20] Rights to subsistence, development of Chinese people better protected: white paper, Global Times 2018-12-12, http://www.globaltimes.cn/content/1131471.shtml
[21] PREPARING FOR THE FUTURE OF ARTIFICIAL INTELLIGENCE, Executive Office of the President National Science and Technology Council Committee on Technology, https://obamawhitehouse.archives.gov/sites/default/files/whitehouse_files/microsites/ostp/NSTC/preparing_for_the_future_of_ai.pdf
[22] As China Marches Forward on A.I., the White House Is Silent,New York Times 2018-02-12, https://www.nytimes.com/2018/02/12/technology/china-trump-artificial-intelligence.html
[23] Trump’s battle against Silicon Valley may create an opening for China in artificial intelligence, CNBC 2018-09-08, https://www.cnbc.com/2018/09/08/a-key-risk-in-trumps-war-on-silicon-valley-chinas-ai-advance.html
[24]China plans to be a world leader in Artificial Intelligence by 2030, South China Morning Post Multimedia 2018-10-01, https://multimedia.scmp.com/news/china/article/2166148/china-2025-artificial-intelligence/index.html
[25] Self-reliance sought in science, defense, China daily 201810-16, http://www.chinadaily.com.cn/a/201810/16/WS5bc4dda7a310eff3032827cd.html
[26] Is the US right to cry foul about forced technology transfer to do business in China – and what is Beijing’s position? South China Morning Post 2019-01-10, https://beta.scmp.com/news/china/diplomacy/article/2181528/us-right-cry-foul-about-forced-technology-transfer-do-business
[27] Tech executives convene at White House on AI, other ‘industries of the future’, Fedscoop 2018-12-01, https://www.fedscoop.com/
[28] 2019 China tech look ahead: trade war likely to cast a shadow as AI, e-commerce, smartphone progress continues, South China Morning Post 2019-01-11, https://beta.scmp.com/tech/gear/article/2180020/2019-china-tech-look-ahead-trade-war-likely-cast-shadow-ai-e-commerce
[29] Huawei’s troubles grow in Europe as more countries follow the US in shunning it over security concerns ,South China Morning Post 2018-12-23, https://beta.scmp.com/business/companies/article/2179291/huaweis-troubles-grow-europe-more-countries-follow-us-shunning-it
[30] Huawei gear pulled from US$3bn UK police phone network, South China Morning post 2018-12-24, https://beta.scmp.com/tech/big-tech/article/2179322/huawei-gear-pulled-us3bn-uk-police-phone-network
[31] Berlin’s dilemma: My way or the Huawei? Deutsche Welle 2019-01-02
https://www.dw.com/en/berlins-dilemma-my-way-or-the-huawei/a-46925935
[32] Europe should be wary of Huawei, EU tech official says, Reuters 2018-12-07, https://in.reuters.com/article/eu-china-huawei/europe-should-be-wary-of-huawei-eu-tech-official-says-idINKBN1O612T
