Idag skriver Johan Kihl tillsammans med Per-Egon Johansson och Dag Sundström på SvD ledarblogg , där de går till angrepp mot regeringens försvarspolitik. De skriver bl a: ”Parallellt med nämnda åtgärder måste helt nya, målmedvetna och handlingskraftiga grepp tas i stället för klyschbetonade deklarationer om användbarhet, flexibilitet och insatsförsvar.” Författarna pekar på att återskapa beredskapsbrigader är att backa in i framtiden. Istället föreslår de ett handlingskraftigt grepp i form av ett svensk-baltiskt samarbete avseende utbildning, materiel och underhåll på Gotland. På vilket sätt detta grepp innebär högre försvarsförmåga än beredskapsbrigader framgår inte.

Enligt författarna behövs det fem åtgärder som inte finns. En klar säkerhetspolitisk ambition, ett fungerande beredskapssystem, en försvarsplanering, en anpassad organisation till det framtida slagfältet och övade förband.

Jag anser här att författarna i huvudskap tar i lite för mycket, lite för sent. Solidaritetsförklaringen är en klar ambition tillsammans med den utrikespolitiska deklarationen, försvarsplanering som resulterar i ett beredskapssystem genomförs också. Organisationen och övningsverksamheten utvecklas i den takt ekonomin medger. Försvarsmakten har ett ambitiöst övningsprogram.

Problemet är att ingen vågar betala vad det kostar att uppnå detta. Inte heller Kihl mfl berör detta. Risken är därför stor att vi inte kan förverkliga ambitionerna, eftersom vi inte når upp i önskad förmåga. Vi kommer kring 2015 avsätta endast 1% av BNP till försvaret, om trenden fortsätter.

Peter Hammarberg berör också inlägget på sin blogg Sverige och världen. Edit: SvD Claes Arvidsson skriver också om inlägget.

Fotnot: Generalen Kihl var under ominriktningen bland annat chef för Strategiledningen vid Försvarsmaktens högkvarter. Han var föredragande för Perspektivstudiens årsrapport 2002-2003 bland annat. Ett dokument som han också kontrasignerade. I denna föreslår Försvarsmakten målbild Z med lika stor betoning på internationella insatser som nationell krishantering. Sammanfattningen finns på sidan 11-14.

Mer av samma författare