Kungl. Krigsvetenskapsakademien publicerar under 2024–25 en serie korta artiklar på sin blogg rörande Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Detta är den fjärde och sista i serien och beskriver arbetet och förslagen avseende samverkansformer mellan företag och offentliga aktörer samt en modern byggnads- och reparationsberedskap.
Utredningen
Den 7 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med syfte att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning och därigenom säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig (dir. 2022:72). Utredningen, som antagit namnet Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap (N 2022:08), har överlämnat ett delbetänkande (SOU 2023:11) om tillfälligt miljötillstånd den 24 februari 2023 samt ett extra delbetänkande (SOU 2024:19) om bland annat en ny beredskapssektor den 11 mars i 2024.
Utredningen erhöll ett tiläggsdirektiv (dir. 2024:70) den 18 juli 2024 avseende nya samverkansformer mellan näringslivet och offentliga aktörersamverkan samt förutsättningarna för att återinföra en byggnads- och reparationsberedskap. Både de återstående uppdragen från juni 2022 och de nya från juli 2024 redovisades – för energi- och näringsminister Ebba Busch och i närvaro av ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin – i utredningens slutbetänkande den 9 juni 2025. Denna artikel sammanfattar utredningens analys och förslag avseende samverkansformer och byggnads- och reparationsberedskapen.
Nya samverkansformer mellan företag och offentliga aktörer
Utredningen ser ett stort, brådskande behov av att utveckla samverkansformerna. Avtals- och författningsberedskapen behöver stärkas och glappet i lagstiftningen mellan fredstida avtalsrelationer och fullmaktslagstiftning stängas. I mer praktiska termer kan uttryckas att vi behöver fler avtal inom försörjningsberedskapen, mer ändamålsenliga avtal, avtal med rätt företag samt överenskommelser om ömsesidiga åtgärder som stärker företagens resiliens och leveransförmåga.
Utredningen bedömer att upphandling och säkerhetsskyddad upphandling fortsatt kommer att vara huvudregeln för att säkra näringslivets försörjningsberedskap. Dock föreslår vi att ett beaktandekrav om hänsyn till försörjningsberedskap tillförs de fyra upphandlingslagarna.
Utredningen föreslår vidare att ett nytt system för försörjningsberedskapsavtal utanför upphandlingslagarna införs. Vi kallar dessa F-avtal. Avtalen avser sådant som inte omfattas av upphandling – som alltså inte gäller anskaffning – eller av EU-rätten. Avtalen ska avse sådan verksamhet och leverans som syftar till att vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig upprätthålla den försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till det militära försvarets inklusive allierade militära styrkors förmåga. Det ska även finnas en risk för allvarliga samhällskonsekvenser om behovet inte tillgodoses och behovet ska inte kunna tillgodoses på ett från allmän synpunkt mindre ingripande sätt. Avtalen ska vidare vara proportionerliga, inte begränsa konkurrens eller bryta mot statsstödsregler. De ska omfattas av sekretess och ha ändamålsenliga löptider. Vi bedömer att de rättsliga förutsättningar för att införa F-avtal är goda, inklusive avseende EU-rätten. Vårt fokus är således på själva samverkansformerna mellan företag och offentliga aktörer snarare än företags klassificering, exempelvis som krigsviktiga K-företag.
I tillägg bedömer utredningen att det genom tvingande lagstiftning bör föreskrivas skyldigheter för företag, precis som det i dag föreskrivs om totalförsvarsplikt för enskilda fysiska personer. En kombination av tvingande lagstiftning och avtal är den mest effektiva, enhetliga, förutsebara och långsiktiga lösningen för att stärka samhällets försörjningsberedskap. Vi föreslår därför att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning som får i uppgift att utreda de juridiska förutsättningarna för – samt innehållet i – en ny samlad lag för försörjningsberedskapen.
En modern byggnads- och reparationsberedskap
Utredningen ser ett stort behov av en modern byggnads- och reparationsberedskap (BRB), för fredstida kriser, för höjd beredskap och ytterst krig. Vi noterar samtidigt att förutsättningar är annorlunda än under vår tidigare BRB som var verksam åren 1944–2007. Vi har nu ett system på plats med beredskapssektorer, beredskapsmyndigheter, civilområdens samt bland annat ansvars- och kompetensprinciper som styr hur vi utformar ansvars- och organisationslösningar. Utredningen ser i detta att upprätthållandet av en byggnads- och reparationsberedskap ingår i det ansvar som många aktörer redan har i enlighet med nuvarande regelverk. Vi pekar därmed inte ut en myndighet på central nivå med ansvar för BRB. Däremot behövs myndigheter på central nivå som ansvarar för det förutsättningskapande arbetet.
Utredningen förslår att en modern byggnads- och reparationsberedskap tillskapas samt dessa specifika åtgärder: (1) ansvaret för att skapa förutsättningar ges utifrån ansvars- och kompetensprinciper till Boverket, Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning; (2) ett kansli för byggnads- och reparationsberedskap inrättas på Tillväxtverket; (3) kommuner, regioner, länsstyrelser, civilområdesansvariga länsstyrelser samt berörda beredskapsmyndigheter tillförs resurser; (4) möjligheten till en förstärkningsresurs utreds av Boverket tillsammans med MSB; (5) ett maskinregister upprättas, samt (6) ökad personalförsörjning inklusive civilplikt utreds.
För att en modern byggnads- och reparationsberedskap ska finnas på plats inom högst fem år krävs en särskild satsning från statens sida för att möjliggöra både tillräckliga resurser och en effektiv organisering av det förutsättningsskapande arbetet. Kostnaderna ryms inte inom de medel som har beslutats eller aviserats för det civila försvaret och behöver därför behandlas och finansieras i kommande budgetpropositioner.
* * *
I tillägg kan nämnas att utredningen i slutbetänkandet också redovisar uppdragen avseende (1) varor och tjänster av betydelse för samhällsviktig verksamhet, (2) inhemska tillgångar på kol, olja och naturgas samt (3) ett utökat uppdrag till RISE Research Institutes of Sweden AB inom industriforskning, testning och certifiering. Vi lämnar sammanlagt tio författningsförslag omfattande ett förslag om en ny förordning om kansliet för byggnads- och reparationsberedskap samt nio förslag till ändringar av befintliga lagar och förordningar.
Fortsatta arbetet
Med överlämnandet av slutbetänkandet avslutar utredningen sitt arbete. Vad som nu följer ligger i regeringens händer men det är vår förhoppning att förslagen remissbehandlas med skyndsamhet.