De senaste dagarna har frekvensen ökat av demonstrationer och utspel i kontexten Iran och Israel. Igår annonserades att Israel testskjutit en ny version av långdistansroboten Jericho från basen Palmachim. Roboten tros kunna bära kärnvapen och ha en räckvidd kring 700 mil, vilket innebär att den når hela regionen från Israel. Israel släppte också information om en flygövning tillsammans med Italien innehållande sex olika divisioner med flygplan, däribland tank- och stridsledningsflygplan.

Andra utspel har varit budskap från försvarsminister Barak att Israel kan tvingas utkämpa nästa konflikt utan hjälp utifrån, och att det israeliska försvaret behöver ekonomiska förstärkningar motsvarande 7-8 Mdr NIS per år de kommande fem åren. Dessutom påstås det att premiärminister Benjamin Nethanyau genomför en övertalningskampanj av sina ministrar för en attack mot Iran, och att han lyckats omvända utrikesministeren Lieberman som nu kallar Iran för det största hotet mot världsfreden. Enligt dessa uppgifter ska premiärministern snart ha en majoritet för sin linje. Det förefaller dock märkligt att dessa informationer skulle läcka ut utan kontroll. Sådana överväganden är inget som vi kan förvänta oss att etablissemanget skulle ta lätt på, om man ville dölja förberedelser. Jämför exempelvis med den knapphändiga information som kommer ut från våra egna sammanträden i Utrikesnämnden.

Även andra aktörer släpper ut budskap. Igår kunde vi läsa i The Guardian att Storbritannien ser över sina planer för att understödja ett amerikanskt anfall mot Iran. Generalstabschefen i Iran, general Hassan Firouzabadi, talade om omfattande svar på attacker mot landet, och landets religiöse ledare, Ayatollah Ali Khameini, pekade ut USA som ansvarig för mängder med terrorangrepp.

Detta är en onormalt hög frekvens av utspel i frågan, och helt klart är att det internationella atomenergiorganet IAEA:s rapport om Irans atomprogram nästa tisdag kommer att få konsekvenser för hanteringen internationellt. Läckor talar om att den ska visa på att Iran har brutit mot än mer bestämmelser än vad som tidigare varit känt, vilket öppnar upp för ytterligare sanktioner. Dessa skulle antagligen kunna bli mot Irans centralbank, vilket skulle få katastrofala följder för regimens affärer att kringgå de nuvarande sanktionerna. Länder skulle bli tvungna att tänka sig för både en och två gånger innan de gjorde affärer med Iran för att inte själva bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Iran har tidigare jämställt sådana sanktioner med en krigsförklaring.

I söder håller annars nu ett eld-upphör mellan olika grupperingar i Gaza och Israel sedan ett dygn tillbaka. Om det ligger något om planerna avseende Iran, så är det troligt att det händer något i Gaza först. Det är en sekvens att föredra ur israelisk synvinkel, så att landet inte måste försvara sig i alla riktningar vid en konfrontation med Iran. Gaza först, och möjligen sedan parallella aktioner mot Hizbollah och Iran. En sådan utveckling är starkt beroende av legitimitet, och bästa tidpunkten är svår att värdera. Vädret är en faktor, där delar av vintern anses vara mindre sannolik på grund av för dåliga siktförhållanden. Det amerikanska presidentvalet om ett år är en annan faktor, där ett vanligt resonemang är att en attack kan inte komma för nära inpå detta. En aktör som kan ha en hypotes kring den bästa tidpunkten kan vara Ryssland, vars enda hangarfartyg Admiral Kuznetsov, avseglar till Medelhavet om ett par veckor.

Den psykologiska kampen mellan parterna går vidare, och vi kan vänta oss mer läckor, presskonferenser och demonstrationer den närmaste tiden inför och efter IAEA:s rapport. Det skulle till och med kunna gå så långt som att Israel officiellt bekräftar sitt kärnvapeninnehav, vilket skulle innebära en helt ny dimension i frågan.

Mer av samma författare