Författaren pekar på några av vår tids stora och globala utmaningar. Foto: shutterstock.com

I den mycket oroliga värld vi nu upplever görs här ett försök att beskriva framtida konflikter där pågående pandemi. har tydliggjort att vi i Sverige var fullkomligt oförberedda på det som har hänt. Inga beredskapslager eller skyddsutrustningar liksom alltför få utbildade i sjukvårdssystemet. Våra gamla lämnas att dö utan att anhöriga får följa dem till slutet. Här och var kan undantag göras om den sjuke genomgår palliativ vård. Inga, vare sig politiker eller tjänstemän tar på sig något ansvar.

Klandervärt!

Detta är bara början. De ekonomiska kriserna pågår överallt i världens alla länder. Som en följd av dessa kriser ökar arbetslösheten och ingen ljusning är i sikte. Handeln mellan länder pekar neråt. Fartyg och färjor ligger förtöjda eller för ankar, lastbilar står stilla, tågtrafiken är inställd och fraktflyget liksom merparten av passagerarflyget står parkerade på flygplatserna.

Många ekonomer liknar dagens vid kriserna under 30-talet. Det finns dock några ljuspunkter som vi kan ta fasta på. I Delhi kan man för första gången se en blå himmel. I Kairo kan man se pyramiderna från Kairos centrum. I Venedig kan man se fiskar i kanalerna. Dessa förändringar och många fler har skett på några få månader. Detta går emot vad många uttalat, nämligen att klimatförbättringarna kommer att ta mycket lång tid. Så tycks inte vara fallet. Det verkar således som om luften och haven blir renare. Något som är Synnerligen glädjande.

Samtidigt pågår ett antal konflikter runtom i världen som inte ser ut att få något slut, åtminstone inte för närvarande. En sådan är Kinas ambitioner att öka sitt inflytande i Syd-Kinesiska havet. Bl a vill Kina förbättra sina möjligheter att vid lämpligt tillfälle återta Taiwan. F n är detta omöjligt. Den amerikanska flottan patrullerar farvattnen med hangarfartygsgrupper som visar USA:s styrka. Dock är två av USA:s elva hangarfartyg inte operativa för närvarande. Detta beror på att delar av besättningarna har drabbats av Corona. Trots detta räcker de amerikanska fartygen väl till för att visa Kina att utökade ambitioner på havet kommer mötas med marin styrka.

Vad händer i framtiden

Författaren till detta inlägg ser flera konflikter mellan kapitalägare och fackföreningar å ena sidan som vill återgå till ett normaltillstånd och de grupper som vill förbättra klimatet å den andra. Greta Thunberg och miljontals unga och gamla vill förbättra klimatet genom att påverka politiker och industri- och fackföreningsledare. Om klimatet ska förbättras så att vi kommer under 1,5-grader-målet gällande uppvärmning av atmosfären måste vi vidta många åtgärder. Honnörsord och nyckelord är CIRKULÄR EKONOMI. Med det menas att all tillverkning måste utnyttja förnyelsebara material. Vår inhemska livsmedelsproduktion måste också förbättras avsevärt. F n importerar vi hälften av våra livsmedel. I regeringskansliet pågår förberedelser för hur ett ransoneringssystem skulle kunna se ut.

Det skulle leda alltför långt att försöka beskriva allt som behöver göras. Här ska pekas på ett urval av områden. Vi måste låta fossila bränslen och drivmedel stanna kvar i marken. Detta innebär att vi måste låta olja stanna kvar i oljekällor under havsbotten, sandöknarna och bergsområden. Kol till kolkraftverk och stålframställning måste stanna kvar i marken. Gas till energiproduktion måste också stanna kvar i marken och under havsbotten. Syftet är att koldioxid ska minska i atmosfären så att växthuseffekten så småningom upphör. Att detta är möjligt har vi visat genom att vi har lyckats återställa huvuddelen av ozonlagret över såväl Sydpolen som Nordpolen i atmosfären. Detta har skett genom att vi har minskat utsläppen av bl a freoner.

El bör utnyttjas för alla uppgifter som fordrar energi, till lands med motorfordon och tåg, till sjöss på fartyg , i luften i flygfarkoster. Eftersom elbehovet kommer att vara gigantiskt antas att kärnkraften behöver genomgå en renässans. Det verkar som att kärnbränsle kan framställas av gammalt dito, vilket skulle ge oss kärnkraft i många hundra år. Oaktat detta måste vi fortsätta bygga ut såväl solkraft som vindkraft och biokraft m m. En kontinent som ser ut att gå ett flertal kriser till mötes är Afrika. F n har Coronapandemins fulla kraft inte nått hit men dagen kommer förr eller senare och då måste västvärlden sätta in alla resurser som vi kan uppbringa. Rimligtvis har vi till dess fått fram ett eller flera vacciner och läkemedel. Ett särskilt problem i Afrika utgör striderna om jordartsmetallerna. Dessa används bl a i mobiltelefoner och datorer. Ny teknik kan komma att minska behovet av dessa metaller.

Avslutningsvis något om vikten av att arbeta för allt levande, inklusive mänsklighetens, överlevnad. F n sker en utrotning av vilda djur, stora som små, på vår jord. Denna utveckling måste stoppas. Alla levande arter beror av varandra på olika sätt. Förhoppningen är att det kommer att finnas tillräckligt många kloka politiker som kan fatta de beslut som krävs för att lösa alla de problem som ligger framför oss. Vi har sett att detta är möjligt under den pågående Coronakrisen i demokratiska länder som Sverige.

Författaren är kommendör och ledamot av KKrVA.

Mer av samma författare