Nu har kriget i Ukraina pågått i två och ett halvt år. Men hav förtröstan – Donald Trump kommer att fixa det på 24 timmar när /om han är tillbaks i Vita Huset.
Hur han skall göra det håller han fortfarande för sig själv – och det kanske är bäst så. Jag förstår inte hur någon något så när insatt person kan tänka sig förhandla med en skurk som Putin – en man som brutit alla avtal som i något avseende inte gynnar honom. Med sådana ledare kan vi glömma en ordnad värld som bygger på ömsesidiga avtal. Ett fredsavtal som inte bygger på att Ryssland ger upp allt territorium man har ockuperat sedan 2014 undergräver all trovärdighet för internationell rätt och gynnar oprovocerat våld.
Putin skall utlämnas till internationella domstolen och dömas. Annars blir den internationella rätten ett skämt och kommer bara att gälla småskurkar. Men det blir väl bekvämare så – på kort sikt. Om vi låter skurken Putin få ett positivt utfall av angreppet på Ukraina hur kommer då de baltiska staterna och andra närliggande se på sin säkerhetssituation?
Det känns bra att EU är på väg att få en estnisk utrikeskommissionär. Hon vet vad det handlar om.
De forna sovjetrepublikerna kommer inte att känna sig lugna förrän Putin är borta och Rysslands våldskapital är knäckt. Och det borde även gälla oss i Sverige och Finland.
Därför bör Ukraina få klartecken att använda vapen med lång räckvidd mot allt ryskt territorium precis som Ryssland självt anser sig ha rätt att bekämpa hela det ukrainska territoriet.
Putin kommer vi inte åt med finlir. Han fungerar som vilken våldsbrottsling av värsta sorten som helst. Han skall veta att han är fredlös. Kanske skall vi använda israeliska metoder?
Kanske skulle Putin ha full förståelse för detta eftersom det är de metoder han själv använder?
Tyvärr verkar Rysslands krigsmakt ha lärt sig en del det senaste året och är inte fullt lika amatörmässiga som tidigare.
Men egentligen har Putin redan förlorat kriget. Han sitter fast i en hopplös situation. Brist på soldater och officerare, hur länge kommer de forna asiatiska delrepublikerna acceptera att de dräneras på ”kanonmat” för Putins behov. Brist på modern materiel är akut och den ryska krigsindustrin förmår inte producera ny i önskad takt, brist på pengar [1]– brist på allt som krävs för att vinna. Framför allt brist på resurser att bygga upp sitt eget – och erövrat land. Med stöd från Kina och Nordkorea kan han säkert dra ut på slutet om väst inte uppfyller sina löften om stöd.
Om jag har fel och Putin vinner någon form av seger blir det en Pyrrhusseger. Vad skall han ha ett förött land till? De resurser han var ute efter är till stora delar förstörda och befolkningen som inte hurrade när Ryssland angrep har inte blivit vänligare stämd. Varifrån har man tänkt ta resurserna för att underkuva en till stora delar rasande ukrainsk befolkning? Nu signalerar Ryssland en utökning av militärutgifterna till 40% av budgeten. Då blir det inte mycket kvar för att köpa folkets lojalitet.
Nu är det förhoppningsvis en tidsfråga innan de forna sovjetiska republikerna i syd och öst finner att det rätta tillfället att klippa banden till det forna imperiet kommit.
Egentligen finns det få ljuspunkter för Putin och hans anhang.
Men kärnvapen då? Med dom kan man skrämma de flesta. Vad skulle vara målen för dem? Kiev, Charkiv, Lviv eller Odessa? Det skulle knappast göra ukrainarna till lojala imperieinnevånare. Eller tänker man sig mål i NATO-länder? Jag tror Putins generaler inte skulle tycka att det är en bra idé. När man gått på pumpen i Ukraina, hur skall man då kunna ta sig an NATO?
Eller tänker man sig taktiska kärnvapeninsatser på slagfältet? Vi som på 60-talet fick lära oss hantera verkansmallar och radiakräkneskivan tycker inte det är någon bra idé. Hur undviker man att allvarligt störa sin egen verksamhet genom oönskade skador, radiaknedfall på grund av oberäkneliga vindriktningar, kvarliggande strålning m m – men Putin verkar inte bryr sig om sina soldaters väl och ve.
Ryssarna har ju missat att göra sig av med sina förtryckande ledare ett antal gånger när staten varit svag—revolutionen, första världskriget, andra världskriget, Sovjetunionens kollaps men missat alla dessa tillfällen. Kanske ett kärnvapenkrig skulle få landets befolkning att kasta av sig det månghundraåriga träldomsoket och inordna Ryssland i det internationella samfundet och utveckla en välfärdsnation.
Hela situationen påminner om den hopplöst bråkiga klassen där en buse sätter nivån så att hela klassen drabbas – hur gör vi då? Dessvärre har busen alltför ofta fått härska med förödande resultat för övriga. Lyft ut bråkstaken!
Vad ger eftergifter åt Putin för signal till ordförande Xi beträffande Taiwan? Och Taiwan är långt ifrån det enda geopolitiska problemet
För några veckor sedan intervjuades jag i TV och redovisade hur vi i Bosnien löste en hotfull situation: vi laddade vapnen, sköt varningsskott och sade att från och med nu skjuter vi skarpt direkt. Journalisten blev alldeles förskräckt, ”så kan man väl inte göra”! Det kunde man visst och samtalstonen blev därefter mer konstruktiv. Situationen löstes upp utan vidare användande av våld. Kanske en metod Trump har tänkt sig? Att tro att alla konflikter kan lösas utan våld eller trovärdigt hot om våld är tyvärr en utopi.
Det finns goda skäl att nu fundera på vilket Europa vi vill ha efter Ukrainakriget. Och bädda för det.
