Vid akademisammankomsten 8 december höll den kallade ledamoten Wing Commander Mike Palmer sitt inträdesanförande. I anförandet med titeln ”Do air forces write cheques they cannot cash? A philosophical challenge to influence operations” granskade Palmer med en filosofisk ansats konceptet påverkansoperationer. Anförandet följdes av en livlig frågestund och diskussion där bland annat frågan om vår egen förmåga att motstå påverkansoperationer belystes. Resterande del av sammankomsten ägnades av redovisning av SES (Säkerhet i morgondagens Europa – Svenska Perspektiv) delprojekt luft (dp luft).

Dp luft tar sin utgångspunkt i SES/dp säkerhetspolitik slutsatser som sammanfattades som ”Gemensamt i Norden nära samordnat med USA/Nato är huvudspåret. Operativ effekt här(nordiska operationsområdet) och nu (före 2030) prioriteras”.

En fördjupande genomgång hölls om bl a nordiska operativa synergier där kallade ledamot general Sverre Disens arbete nyttjades. hela hans anförande finns på länken Nordisk samarbeid – Muligheter og umuligheter – YouTube Disens anförande börjar vid 1:50

De kallade ledamöterna Bruce Acker och Mike Palmer resonerade på temat hur svenska luftstridskrafter kan bidra till en bredare europeisk säkerhet. Här var viktiga slutsatser att euro/atlantisk sammanhållning och enighet verkar avskräckande på ryssarna samt att en antagonist ska löpa risken att ett angrepp på svenska luftstridskrafter leder till en internationalisering av konflikten. Interoperabilitet bortom teknisk interoperabilitet erhålls genom frekvent samövande inkluderande basering på varandras baser.

Majorerna Sophie Bosdotter och Tommy Wellborg redovisade en studie rörande förtida avgångar bland stridspiloter.

Major Michael Rosenqvist presenterade det nya flygutbildningssystemet.

Slutligen redovisades delprojektledaren Göran Pettersson dp lufts slutsatser och rekommendationer.

Dessa är:

  • inför en gemensam luftlägesbild (inkl. rymdlägesbild) för det nordiska operationsområdet. Genom att dela sensorinformation blir det gemensamma systemet robustare och med bättre täckning.
  • Luftstridskrafterna ska ha en grundberedskap så att de kan leverera effekt här och nu.
  • För att minska effekten av en överraskande inledd förbekämpning av våra luftstridskrafter (jämför KV21) ska stridsflyg spridas till många även temporära baser och för ökad interoperabilitet samt internationalisering även roteras till grannländers baser.
  • Förutsättningarna för nordiska operativa synergier bör studeras vidare.
  • De höga beredskapskraven kräver att huvuddelen av luftstridskrafternas personal tillhör kategorin kontinuerligt tjänstgörande. Värnplikten utgör en bra grund för rekrytering men bör av beredskaps och kapacitets skäl ske med fler in- respektive utryckningstider.
  • Kraftsamling bör ske till att fylla upp ett antal systemkritiska personalkategorier. Vad avser pilotutbildningen bör det övervägas att köpa utbildningen utomlands intill systemet är i balans.
  • Ekonomiska styrmedel i personaltjänsten som främjar operativ effekt bör utformas och nyttjas.
  • Övningsverksamheten med allierade och partners bör intensifieras, grunden för denna bör vara att öva som man avser att strida. Öva även insatskedjor och beslutsfattning inkluderande politisk nivå.
Referenten är överstelöjtnant och tidigare riksdagsledamot. Han är ledamot av KKrVA.