Av Claes Sundin
Havsövervakningen av Östersjön är numera en gemensam civilmilitär angelägenhet för dess åtta strandägare. I ett tal i Visby i februari i år sade Försvarsministern:
”—-
Fram tills nu har sjölägesinformationen varit uppdelad mellan länder, men också mellan olika myndigheter inom länderna. I Sverige har Försvarsmakten och Kustbevakningen haft olika system och radarbilder. Nu kopplas därför sjölägesinformation samman, vilket innebär att våra myndigheter delar med sig av vad de vet till varandra och till sju andra Östersjöländer.
Kostnaden för SUCBAS är bara ett par hundra tusen kronor om året för Sverige, men ger mycket god effekt för vår säkerhet. En effektivare sjöövervakning gör att vi bättre kan hantera den civila sjöfarten, sjösäkerheten, miljöfrågor, skydd mot brottslighet och militära hot.
—-”
Det måste väl gälla även luftrummet ovanför Östersjön!USA har nyligen lånat en toppmodern ubåt med besättning av Sverige. Vi kan kanske i samma anda låna luftvärn med lång räckvidd av USA. En kostnadseffektiv lösning vore kanske mot den bakgrunden att i närtid låna två-tre eldenheter Patriot med handledare av USA, gruppera dem på Gotland för att under cirka fem år använda dem för civil och militär luftrumsövervakning, utbildning, samträning och för att hålla en högre luftförsvarsberedskap än vad som är möjligt med enbart JAS 39 Gripen. De cirka fem åren är tilltagna med hänsyn till bytet av Patriot, Hawk, Nike m fl i USA, Tyskland och Italien. De tre länderna utvecklar tillsammans MEADS med avslutande systemprov 2012 på White Sands. Två typer av missiler har testas: en amerikansk som klarar även ballistiska robotar och en väsentligt mindre kostsam tysk som klarar alla andra mål. Den tyska heter IRIS-T SL och är en utveckling av den jaktrobot som nyligen bestämts för Eurofighter och JAS 39. Under tiden kan vi fundera vidare på hur luftförsvaret ska utvecklas mot 2025.
Claes Sundin är sekreterare i KKrVA Luftförsvarsstudie (LFS 2025)
Många läser Claes Sundins förslag, men ännu inga kommentarer. Kuwait har nyss gjort slag i saken enligt SpaceDaily
OK! Som oinvigd så tolkar jag in att de sju strandägarna har kopplat ihop befintliga civila och militära resurser för att nå en bättre och effektivare sjöövervakning. Detta gynnar den civila sjöfarten, sjösäkerheten, miljöfrågor, skydd mot brottslighet och militära hot.
Artikelförfattaren menar vidare att detta framgångsrecept också rimligen är tillämpligt på luftrummet ovanför Östersjön.
Så långt hänger jag med men sen blir jag fundersam när lösningen utöver samordning av befintliga resurser också skulle innebära inlån av Patriot.
Patriot i detta sammanhang antar jag är ett system med olika komponenter varav en är missiler. Att denna lösning skulle bli billigare och effektivare får vara osagt, men kan nån mätbar skillnad i effekt med och utan Patriot påvisas på bättre civil luftfart, flygsäkerhet, miljöfrågor, skydd mot brottslighet och militära hot??
Lösningen när det gäller luftrummet känns ju jättebra så länge det handlar om att samordna befintliga resurser!
Men inlånet känns helt fel och syftar åt nåt helt annat när artikelförfattaren drar iväg och ska låna in Patriot, i synnerhet när Östersjön ju faktiskt just nu mer än nånsin tidigare utgör ”fredens hav”.
Förklara närmare, jag förstår inte poängen med Patriot!
Förslaget förutsätter att det finns ett behov av militärt luftförsvar av Gotland och omgivande farvatten. JAS 39 klarar inte ensamma den uppgiften även om huvuddelen av de 99 JAS 39 skulle vara gripbara.
Förslaget syftar till att resurser och kostnader delas mer rationellt.
Mer om detta i den nyss startade Luftförsvarsstudien 2025 (LFS 2025)
Claes S
”Förslaget förutsätter att det finns ett behov av militärt luftförsvar av Gotland och omgivande farvatten.”
Gör det det då?
”Inlånet känns helt fel….” säger Pellefant om förslaget att leasa 2-3 enheter Patriot i ca fem år. Min avsikt med förslaget är att utnyttja ”glappet” mellan Hawk och MEADS till att lära och pröva. Civilt, polisiärt och militärt, samtidigt som man bättrar på havs- och luftrumsövervakningen och luftförsvaret.
Claes S
.
@Claes Sundin
Tack för det förtydligandet. Så här tolkar jag det:
Samordning av den befintliga sjöövervakningen hos sju strandägare har bidragit till att gynna den civila sjöfarten, sjösäkerheten, miljöfrågor, skydd mot brottslighet och militära hot.
Detta framgångsrecept är också tillämpligt på luftrummet ovanför Östersjön och samma sorts samordning av befintliga resurser skulle ge effekt på bättre civil luftfart, flygsäkerhet, miljöfrågor, skydd mot brottslighet och militära hot.
Samordning skulle säkert vara genomförbart utan Patriot.
Att utnyttja ”glappet” mellan Hawk och MEADS till att lära och pröva Patriot i detta sammanhang är väl ändå taget ur luften och har liten relevans för nyttan med att samordna befintliga resurser?
Vad som känns fel här är att ett bra förslag blandas ihop med en önskan att pröva nya grejer. Tror du inte att inblandning av Patriot snarare rör till det så mycket så att möjligheterna till samordning blir svårare?
Håll isär samordning och försök, rör inte till det i onödan!
@ Pelle f
Diskussionerna blir inte röriga förrän du kommer med dina inlägg.
Vi andra begriper fuller väl vad Claes Sundin skriver.
@Sumatra
Jag har inte tillgång till ”Luftförsvarsstudien 2025 (LFS 2025)”. Därför är jag nog i informationsunderläge. Jag är inte helt säker på att jag ska be om ursäkt för det.
I mitt första inlägg så ställer jag frågan ”…Förklara närmare, jag förstår inte poängen med Patriot!”
Trots Claes Sundins svar på frågan och svar på min följdfråga så får jag inte klart för mig det uppenbara sambandet mellan försök med Patriot och nyttan med att samordna luftförsvarsresurser runt Östersjön.
Sen undrar jag vilka ”vi andra” är? Jag undrar också var diskussionen är? Såvitt jag kan se så är det ju bara jag och Claes som diskuterar i sak här.
Om invigda militärer ser de samband jag inte ser och om det är så att detta inte behöver diskuteras så inställer sig frågan om varför denna artikel publiceras här?
@ Pellefant:
En enkel fråga som inte kräver mer än ett ja/nej svar:
* Tycker du att Sverige bör och ska ha möjlighet och förmåga till att försvara Sveriges egna territorium, i det här fallet Gotland?
Du har naturligtvis rätt i att jag blandar ihop samordning och försök. Det är värre än så: jag blandar in inverkan av tidsfaktorer och behoven av förnyelse. Jag har dessutom inga som helst indikationer på att förslaget skulle vara genomförbart
Du sympatiserar med idén att koppla ihop befintliga militära, polisiära och övriga civila system för en mer rationell havs- resp luftrumsövervakning. Bra! Du ifrågasätter behovet av luftvärn med lång räckvidd. Det kommer Luftförsvarsutredningen att göra!
Vi har ett militärt användbart system för detta: Hawk. Men Hawk har snart tjänat ut. Efter ca 50 år behöver Hawk ersättas. Jag hävdar att MEADS vore ett lämpligt alternativ för det nya samhällsförsvaret. Men MEADS är inte färdig för operativt bruk förrän om ca 5 år. Så låt oss pröva hur långt civil, polisiär och militär samordning kan drivas. Och fortlöpande bedöma lufthotet under de fem åren så att vi bättre vet vad för slags luftförsvar vi behöver.
Claes S
Luftförsvarsstudien (LFS 2025) har nyligen haft sitt uppstartmöte. Slutrapport 2012
@Claes. Två saker:
1. Ponera att ditt förslag i princip vann gillande – Hur skulle det kunna fungera med ett ryskt system? För- och nackdelar?
2. Kan du hålla läsekretsen lite uppdaterad på vad som händer inom LFS, efter avrapporteringar inom Akademin?
@Henrik
Svar: Ja
@Claes Sundin
Tack! Nu förstår jag mycket mer!
Att testa ut nya system istället för Hawk (möjligen också ryska) är helt riktigt, fortsätt med det!
Att samordna luftförsvar runt Östersjön verkar vara bra, fortsätt med det!
Om det finns uppenbara nyttor med att dessa två företeelser samordnas på Gotland så har du min välsignelse att föreslå det i Luftförsvarsstudien!
Alldeles oavsett om du gör det eller inte så hoppas jag att mina frågor här till del kan ha bidragit till en beredskap i att möta frågor från okunnigt populus.
Svar på Försvar och säkerhets frågor:
1. I princip skulle ett motsvarande ryskt system t ex A-400(SA-21) gå lika bra. Inköp med anbudsförfarande skulle kanske vara något?
Men vi har mycket goda erfarenheter av Hawk. Kommer ryssarna att uppgradera systemet lika fördelaktigt?
Jag är inte objektiv om jag måste välja. Jag är heller inte tillräckligt kunnig om systemens prestanda och karaktär.
2. Som sekreterare i studiegruppen skulle jag vilja lägga ut utkast till rapporttext för synpunkter. Det kräver dock att huvuddelen av dem som granskar och uttalar sig är pålästa och förstår helheten.
En avrapportering efterhand bör då vara en rimlig hjälp.
Ett kort smakprov:
”Femton år är en mycket lång prognostid. Studiegruppen har därför efter bästa förmåga diskuterat vitt skilda säkerhetspolitiska lägen. En mycket gynnsam utveckling för stabiliteten i Östersjöområdet, inte alls osannolik, vore om USA och Ryssland, i bästa samförstånd lämnade Europas säkerhet till EU. USA och Ryssland skulle då kunna inrikta sig på Stilla Havet, Sibirien och följderna av den kinesiska ekonomins utveckling.”
Så här tänker vi oss innehållet i studierapporten. Synpunkter?
Förord
1. Studiens inriktning och studiegruppens uppgift
2. Sammanfattning av studien och dess resultat.
3. Sveriges säkerhetspolitiska situation i studiegruppens perspektiv
4. Försvarsmakten i Det Nya Samhällsförsvaret – DNS.
5. Dagens och den nära framtidens luftförsvar.
6. Luftförsvaret av Sverige 2014 och ca 2025.
7. Svensk medverkan i luftförsvaret av våra grannländer.
8. Rekommenderad handlingslinje och övriga rekommendationer
Referenser, bl a länkar
Bilagor